SUOMEN EKUMEENINEN NEUVOSTO

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

FINNISH ECUMENICAL COUNCIL

En baptist och en lutheran i ett stabilt förhållande

Att höra till olika trossamfund har fördjupat paret Henricsons tro. Det finns inga självklarheter. Marcus är jurist till utbildningen och Harriet är magister i livsmedelsvetenskaper.  Foto: Philippe Gueissaz.

När Harriet och Marcus Henricsson vigdes i Purmo baptistkyrka för 23 år sedan gjorde de samtidigt lokal kyrkohistoria. 

 

– Det var säkert första gången som en luthersk präst förrättade en vigsel i den kyrkan, minns Marcus.   

 

Vigselförrättare var Marcus egen far, kyrkoherde i Kronoby. I kyrkan satt också brudens släkt och familj, med djup förankring och aktivt engagemang i den lilla frikyrkliga församlingsgemenskapen.

 

Både brudens och brudgummens föräldrar var viktiga ansvarspersoner i sina respektive församlingar. De satsade sin tid på att arbeta för Guds rike, utan att klaga och utan att spara på sina krafter och resurser. Från det svenskspråkiga Österbotten har vägen för företagarparet gått till det tvåspråkiga Borgå där de bor med sina tre döttrar.

 

När äldsta dottern föddes aktualiserades frågan om dopet och barnens samfundstillhörighet. Baptister döper inte spädbarn, utan praktiserar troendedop. Harriet hade ändå inte något emot att barnen skulle få ett lutherskt dop och bli medlemmar i den lutherska församlingen.

 

– Det var inget problem för mig. Marcus pappa har döpt alla våra barn, berättar Harriet Henricson. Den äldsta dottern har gått både i baptisternas kristendomsskola och i den lutherska skriftskolan. Hon har deltagit i såväl lutherskt som frikyrkligt ungdomsarbete.

 

– Dagens unga vet inte av samfundsgränser, ekumenik är för dem något naturligt. Det viktigaste är tro, vänskap och gemenskap, säger föräldrarna.

  

På helgerna är Henricsons en vanlig syn i Borgå domkyrkas svenskspråkiga mässa. Ibland deltar de också i gudstjänster i Borgå missionsförsamling.

 

När prästen inbjuder församlingen till nattvardsbordet för att ta emot Kristi kropp och blod, bekymrar sig Henricsons inte för avsaknaden av officiell nattvardsgemenskap mellan baptister och lutheraner.

 

– Ingen har någonsin förvägrat oss nattvarden. När jag talade med biskopen om saken, konstaterade han att inte ska vi göra något problem av det här.

 

För Henricsons är den kristna enheten genom den heliga Anden något som gör att lösningen känns naturlig och rätt.

 

Marcus och Harriet vill börja varje dag med att påminna sig om gemenskapen i Herren, grunden för allt. Marcus vaknar oftast först, tar Bibeln och börjar läsa högt. Som bäst läser de ur Johannes evangelium. På söndagarna läser de kyrkoårets texter. Därefter ber de tillsammans.

 

– Vi ber om Guds välsignelse över dagen, för familjen, släktingar och vänner. Vi ber också för särskilda böne- och tacksägelseämnen. Vi lämnar allt i Guds hand, berättar Marcus Henricson. Efter morgonbönen känns det bra att vika undan täcket, stiga upp och äta frukost styrkt till sinnet och med lugn i själen.

 

Lyft

Skillnaderna spelar ingen roll när vi delar tron på Jesus och lever ut den i vardagen. Borgåborna Harriet och Marcus Henricson har förenat de starka andliga traditionerna från sina barndomshem.

 

Danielle Miettinen

Översättning: Jan Edström

Foto: Philippe Gueissaz 

Publicerad på finska i Ekumenia-bilagan för tidningen Kotimaa den 5 oktober 2017. 

 

Läs hela Ekumenia i pdf:

Ekumenia 5.10.2017.pdf


Suomen Ekumeeninen Neuvosto / Ekumeniska Rådet i Finland       Eteläranta 8 / Södra kajen 8            PL / PB 210          00131 Helsinki / Helsingfors           Puh / Tfn +358 40 1425 190