Ekumeniska Rådet i Finland
Arbetet för kristen enhet grundar sig på Jesu bön:
Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.
(Joh.17:21).
Ordet ekumenik kommer från det grekiska ordet oikoumene som betyder hela den bebodda världen. Det är till stor del en av den ekumeniska rörelsens förgrundsgestalters, ärkebiskop Nathan Söderbloms (1866-1931), förtjänst att ordet ekumenik idag används som beteckning på arbetet för kristen enhet. Söderblom inbjöd representanter för kyrkorna till ekumeniska möten vilket så småningom ledde till att ordet ekumenik idag kan innebära såväl relationer mellan två eller flera kyrkor som en attityd som önskar kristen enhet.
Ekumeniska Rådet i Finland (ERF) är ett samarbetsorgan kyrkor och samfund verksamma i Finland.
Bakgrund
ERF har fungerat sedan 1917 då Finska nationalkommittén inledde sin verksamhet som en del av den internationella rörelsen World Alliance for Promoting International Friendship Through the Churches (WA). Rörelsens syfte var att främja fredens sak genom goda mellankyrkliga relationer.
Initiativet till grundandet av kommittén togs av ärkebiskop Nathan Söderblom. Hans goda vän professor Arthur Hjelt blev en av kommitténs förgrundsgestalter under många år.
Efter förändringar i stadgar och organisation bytte kommittén år 1933 namn till Allmänkyrkliga kommittén i Finland och 1963 till Ekumeniska Rådet i Finland.
1971 fick ERF sin första heltidsanställda sekreterare och ett eget kansli.
Rådets syfte är att som ett samarbetsorgan för kyrkor och kristna samfund
- främja strävanden mot Kristi kyrkas synliga enhet,
- stärka de kristnas gemenskap, tjänst och vittnesbörd i Finland,
- vara en mötesplats för kyrkor och kristna samfund.
Rådet fyller sitt syfte genom att
- kalla kyrkor och kristna samfund och deras medlemmar till interaktion,
- diskutera aktuella ekumeniska frågor,
- arrangera överläggningar, seminarier och konferenser,
- kan tillsätta sektioner och arbetsgrupper, till vilka styrelsen enligt eget val kallar representanter för medlemmar, observatörer, partnerorganisationer, samt övriga experter,
- idka publikationsverksamhet,
- upprätthålla kontakten med sina medlemmar, observatörer och partnerorganisationer samt andra ekumeniska organisationer i Finland och utomlands.
Till medlemmar av rådet kan godkännas i Finland verksamma kyrkor och kristna samfund som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och därför tillsammans strävar efter att tillsammans fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fadern ochSonen och denheliga Anden, till ära.
Rådet har elva medlemskyrkor
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Finlands svenska baptistsamfund
Finlands svenska metodistkyrka
The Anglican Church in Finland
International Evangelical Church in Finland
Som observatörer i rådet kan godkännas i Finland verksamma kyrkor och kristna samfund, som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och därför tillsammans strävar efter att tillsammans fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fadern och Sonen och den heliga Anden, till ära.
Rådet har fem observatörer
Finlands Svenska Pingstmission
Ystävien Uskonnollinen Seura Kveekarit
Som partnerorganisationer till rådet kan godkännas i Finland verkande registrerade föreningar och stiftelser som verkar för främjande av kristen enhet.
Rådet har femton partnerorganisationer
Finlands Kristliga Fredsförbund
Finlands Kristliga Studentförbund
Pyhän Henrikin pyhiinvaellusyhdistys
Suomen Ev.lut. Seurakuntien Lapsityön Keskus
Suomen Liikemiesten Lähetysliitto
Suomen Poikien ja Tyttöjen Keskus
Rådets möte
ERF:s högsta beslutande organ är dess möte, som sammanträder till vårmöte och höstmöte. Medlemssamfundens representanter har beslutanderätt i generalmötet. Varje medlemssamfund har två representanter med yttranderätt och rösträtt med undantag av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som har 20 representanter och Finlands ortodoxa kyrka som har 10 representanter. Medlemmar som utgörs av enskilda församlingar har vardera en representant.
Styrelsen
Styrelsen är verkställande organ och väljs av höstmötet. I styrelsen bör finnas representanter för lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan, finska frikyrkligheten och finlandssvenska frikyrkligheten.
Sektioner
Medlemssamfund och observatörer kan utse representanter till sektionerna. Organisatoriskt fungerar sektionerna underställda styrelsen. Sektionerna följer med den nationella och internationella diskussionen rörande deras ansvarsområden, arbetar med olika projekt samt ordnar seminarier och samtal i aktuella frågor.
Sektionerna är sju:
Kvinnosektionen
Sektionen för etiska frågor
Sektionen för fostran
Sektionen för lokal gemenskap
Sektionen för lärofrågor
Sektionen för finlandssvensk ekumenik
Ungdomssektionen
ERF:s språk är finska och svenska. På dessa hemsidor finns information på bägge språk.
Pladdra gärna på finskspråkiga delen och du finner även svensk information. Du är hjärtligt välkommen att kontakta oss och fråga vidare. För kontaktuppgifter: klicka här.
Namn och hemort
1 §
Föreningens namn är Suomen Ekumeeninen Neuvosto ry, på svenska Ekumeniska Rådet i Finland r.f. Föreningen benämns i fortsättningen i dessa stadgar rådet. Rådets språk är finska och svenska. Rådets hemort är Helsingfors stad.
Läs om ERF:s verksamhet. Svenskspråkiga sidorna f.o.m. s. 29.
I verksamheten av 2008 framgick att de nordiska kontakterna är viktiga för utvecklandet av Ekumeniska Rådets verksamhet och tolkningen av de globala trenderna. Ett exempel på detta var samarbetsförhandlingarna med Sveriges Kristna Råd som resulterade i ett initiativ om ett intimare samarbete mellan Ansvarsveckan och Kyrkornas globala vecka.
Ekumeniska rådet i Finland (ERF) fungerade år 2007 som ett viktigt redskap för kristen enhet och betjänade vårt lands kyrkor. Under verksamhetsåret firades rådets 90-årsjubileum, rådet är alltså lika gammalt som det självständiga Finland.
Ordet gästfrihet har fått en särskild betydelse för ekumeniken. Inom ekumeniken kan gästfrihet vara ett steg mot en djupare gemenskap och synlig enhet. Seminariet om gästfrihet som en ekumenisk fråga och samtalet om gästfrihet vid nattvardsbordet vid Kyrkans (ev.luth.) utrikesavdelnings Pre Assembly erbjöd intressanta infallsvinklar.
Det ekumeniska året 2004 bjöd på många möjligheter till gemensam bön och kontakter till över samfundsgränserna. Böneveckan för kristen enhet, fyra nationella böndagar, världsböndagen, Kyrkornas internationella ansvarsvecka och missionshelgen var några av hållpunkterna under det ekumeniska året. Året karaktäriserades av sorg och otrygghet, men också av tacksamhet och förtröstan.
År 2003 kan betecknas som ett år av ökad ekumenisk medvetenhet. Ekumeniska rådets verksamhetsår inleddes på traditionellt sätt med Böneveckan för kristen enhet och avslutades med beredandet av texterna för det ekumeniska böndagsplakatet. Medvetenhet om ekumeniken och dess betydelse presenterades förtjänstfullt i media i samband med den nya religionsfrihetslagen och diskussionen om böndagarna.