Verksamhetsberättelse 2003

 

Verksamhetsberättelsen kan läsas och vid behov printas i bilagan som finns in slutet av sidan (word-dokument).

 

 

Bilder från år 2003. .

 

Ekumeniska rådet i Finlands verksamhetsgrund

 

Ekumeniska rådet i Finland (ERF) är ett samarbetsorgan för kyrkor och kristna samfund i Finland, vilka godkänts som medlemmar i rådet och som bekänner herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln och därför tillsammans stävar till att fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fader, Son och Ande, till ära.

 

ERF fungerar till förmån för kyrkorna och de kristna samfunden och stöder dessa i deras strävan till enhet. Målet för verksamheten är att kyrkorna och de kristna samfunden skall stöda varandra både i deras strävan till kristen enhet och i frågor som rör det gemensamma vittnesbördet och arbetet.

 

Rådets syfte som ett samarbetsorgan för kristna kyrkor och samfund

 

är att främja strävanden mot Kristi kyrkas synliga enhet,

 

att stärka de kristnas gemenskap, tjänst och vittnesbörd i Finland,

 

att var en mötesplats för kyrkor och kristna samfund.

 

Rådet fyller sitt syfte genom att

 

kalla kyrkor och kristna samfund och deras medlemmar till interaktion,

 

diskutera aktuella ekumeniska frågor,

 

arrangera överläggningar, seminarier och konferenser,

 

idka publikationsverksamhet,

 

upprätthålla kontakten med sina medlemssamfund och observatörer

 

samt andra ekumeniska organisationer i Finland och utomlands.

 

Medlemskyrkor

 

 

Till ordinarie medlemmar av rådet kan godkännas i Finland verksamma kyrkor och kristna samfund som bekänner herren Jesus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och där­för tillsammans strävar efter att tillsammans fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fader, Son och helig Ande, till ära.

 

Suomen evankelisluterilainen kirkko / Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

 

Suomen ortodoksinen kirkko / Finlands ortodoxa kyrka

 

Suomen Vapaakirkko

 

Katolinen kirkko Suomessa / Katolska kyrkan i Finland

 

Finlands svenska baptistmission

 

Finlands svenska metodistkyrka

 

Suomen Metodistikirkko

 

Pelastusarmeija / Frälsningsarmén

 

Olaus Petri församling

 

Fria Missionsförbundet

 

The Anglican Church in Finland

 

International Evangelical Church in Finland

 

Observatörer

 

Suomen Adventtikirkko, Suomen Baptistiyhdyskunta, Ystävien Uskonnollinen Seura Kveekarit, Finlands Svenska Pingstmission, Hiljaisuuden ystävät, Kansan Raamattuseura, Maailmanvaihto ICYE, Opiskelijoiden Lähetysliitto, Pyhän Henrikin pyhiinvaellusyhdistys, Sinapinsiemen, Suomen Ekumeenisen Kasvatuksen Yhdistys, Suomen Ev.lut. Seurakuntien Lapsityön Keskus, Suomen kristillinen rauhanliike, Suomen Kristillinen Ylioppilasliitto, Suomen Liikemiesten Lähetysliitto, Suomen NMKY:n liitto, Suomen NNKY:n liitto, Suomen Pipliaseura, Suomen Poikien ja Tyttöjen Keskus, Tuomasyhteisö.

 

1. Allmän översikt över verksamhetsåret

 

År 2003 kan betecknas som ett år av ökad ekumenisk medvetenhet. Ekumeniska rådets verksamhetsår inleddes på traditionellt sätt med Böneveckan för kristen enhet och avslutades med beredandet av texterna för det ekumeniska böndagsplakatet. Medvetenhet om ekumeniken och dess betydelse presenterades förtjänstfullt i media i samband med den nya religionsfrihetslagen och diskussionen om böndagarna.

 

Mellan böneveckan och böndagsplakatet rymdes både vardag och fest, glädje och sorg. Den viktigaste festen var Ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors. På årets sista dag fick vi sorgebudet om att ekumeniska rådets pensionerade generalsekreterare, teologie doktor hc Inga-Brita Castrén gått ur tiden. Hon hörde till den ekumeniska rörelsens pionjärer och viktiga påverkare. Vi tänker med tacksamhet på Inga-Brita Castrén och hennes samtida kollegors pionjärarbete då vi idag får njuta frukterna av de framsteg som gjorts på ekumenikens väg. Utan dessa föregångares ödmjuka engagemang för kristen enhet skulle vi inte ha vandrat så här långt på vägen tillsammans.

 

Den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft den första augusti. En lång process låg bakom och ERF följde noga med utvecklingen ända fram till slutmetrarna. Den livligaste diskussionen fördes om religionsfrihetslagens inverkan på skolans religionsundervisning. I samband med diskussionen om religionsfrihetslagens förnyande diskuterades också linjedragningar gällande de nationella böndagarnas framtid, vilka traditionellt utfärdats av statsmakten. Diskussionen bidrog till en händelserik höst. Laglärda och andra diskuterade huruvida republikens president kan underteckna böndagsplakatet som en del av sina uppgifter enligt den nya grundlagen.

 

Republikens president Tarja Halonen meddelade redan i början av diskussionen att hon är beredd att fortsätta traditionen, samtidigt som hon ville säkerställa att man också i denna fråga handlar enligt gällande stadganden. Kulturminister Tarja Karpela var också aktiv i frågan och ansåg det värt att bevara denna medeltida tradition med stöd av en särskild lag. Riksdagen fick således behandla ett lagförslag enligt vilket republikens president skulle kunna utfärda det årliga böndagsplakatet. Lagförslaget förföll med rösterna 92-74. Mest röster fick den ståndpunkt som företräddes av majoriteten av grundlagsutskottet. Enligt detta kan utfärdandet av böndagsplakatet fortsätta utan lag. Förlorarna i omröstningen ansåg att en lag skulle ha stärkt böndagstraditionens ställning.

 

Republikens president Tarja Halonen undertecknade böndagsplakatet 23.12. Plakatet gav uttryck för omsorgen om barnet. ERF beredde texten på undervisningsministeriets begäran med en synnerligen brådskande december som följd för både styrelse och kansli.

 

Religionsfriheten i Europa och EU gav upphov till en livlig diskussion vid ERF:s vårmöte. Samma dag som vårmötet hölls inleddes de USA-ledda bombningarna av Irak. Mötet tog ställning mot kriget och uttryckte en djup besvikelse över att USA och dess allierade hade godkänt krig som ett politiskt instrument och inlett krigshandlingar utan FN:s godkännande.

 

Ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors inledde sommaren. Temat för dagarna var Fader vår som är i staden. Stora och fina framträdanden från början till slut samlade tiotusentals människor. Förberedelsearbetet präglades av en öppen, ärlig och konstruktiv syn på ekumenik.

 

Östersjöns situation behandlades vid en "flytande" ekumenisk miljökonferens i Helsingfors i början av juni. Konferensen hölls som en miljökryssning arrangerad av ekumeniska patriarken Bartolomeus I i Konstantinopel.

 

Sommaren fortsatte i pilgrimsvandringens tecken och ERF:s lilla personal deltog i dagsprogrammet den första dagen av St Henriks vandringsled den 9 juni. Man vandrade från Åbo domkyrka till Rusko medeltida kyrka. Pilgrimsvandrandet har underlättats med avseende på dess andlig spis då Pilgrimsvandrarens bok utkommit på finska i ERF:s publikationsserie. Boken är skriven av kyrkoherde Kalle Elonheimo och gavs ut av förlaget Kirjapaja. Boken utkom lagom till fader Robert de Caluwés 90-årsdag och han fick den som gåva av kanslipersonalen tillsammans med ett okoimene-bordsstandard.

 

Från egentliga Finlands skogar till Norge. Generalsekreteraren deltog i generalförsamlingen för Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). Mötets tema var Jesus Kristus helar och försonar - vårt vittnesbörd i Europa. 800 personer deltog i mötet. KEK har 126 medlemskyrkor och 43 observatörer och vid detta möte var ERF första gången med som observatör.

 

Nordiska ekumeniska rådets årsmöte hölls i Skalholt på Island i augusti. Man beslöt enhälligt att avsluta rådets verksamhet. Enligt stadgarna skall nedläggningsbeslutet göras vid två på varandra följande årsmöten. Nästa möte hålls 4 mars 2004. Efter beslutet om nedläggning inleddes samtalen om det nordiska ekumeniska arbetets framtid.

 

Inom programmet Kyrkor och invandrare översattes till finska det svenska materialet Abrahams barn. En ny förkortning, MOD (Mångfald och dialog), togs också med i det ekumeniska

 

arbetet. Generalsekreteraren deltog i MOD:s ledarutbildning. MOD är ett utbildningsprogram som utvecklats i Sverige och ger kunskap och pedagogiska modeller för hur man kommer till rätta med fördomar om människors olikheter. 

 

Mottagandet av Charta Oecumenica i Europa behandlades både i Trondheim som inom ERF. Charta behandlades vid ett seminarium hölls i januari arrangerat av tre sektioner samt vid Lokalekumeniskt forum i oktober.

 

Samarbetet inom Nordic-Foccisa fortsatte och ett samarbetsmöte mellan de nordiska ländernas ekumeniska råd och de södra afrikanska ländernas motsvarigheter ordnades i Tanzania i februari.

 

Ekumenisk missionshelg firades i oktober under temat Den kristnes frihet och ansvar. Samma månad hölls ansvarsveckan med temat Vems bröd äter vi? I samband med ansvarsveckan delade man ut information om bl.a. den globala livsmedelsproduktionen och tryggandet av tillgången på mat. Tematiken väckte en livlig diskussion i medierna.

 

KETKO-programmet blev återigen en succé. Programmet är riktat till unga och organiseras av ungdomssektionen. Intresset för utbildningen tilltar hela tiden, vilket är ett tecken på att den yngre generationen är inriktad på ekumenik.

 

700-årsminnet av heliga Birgittas födelse firades och det birgittinska arvet uppmärksammades på olika sätt under året. Den vackra Birgittabönen blev bekant för många: Herre, visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Heliga Birgitta som ekumenisk föregångare aktualiserades på ett förtjänstfullt sätt av ecklesiastikrådet Risto Cantell i Åbo domkyrka i oktober. Anförandet publiceradses som en artikel i Utsikt 4/2003

 

Hösten innebar också besök av kardinal Kasper, ordförande för katolska kyrkans råd för främjande av kristen enhet. Kardinal Kasper anlände till Finland på inbjudan av biskop Joséf Wróbel och ärkebiskop Jukka Paarma. Också generalsekreterare Jan Edström träffade kardinalen för ett samtal i katolska biskopsgården söndagen 12.10.

 

Höstmötet arrangerades i Uleåborg med temat Religiositeten i dagens Finland. Uleåborg är stad som nått internationell ryktbarhet såväl inom informationsteknologin som på kommunikationens område. Ärkebiskop Jukka Paarma konstaterade i sitt öppningsanförande att staden också på ekumenikens område har framhållit den nordliga dimensionen. Tre kyrkors, katolska, ortodoxa och lutherska, mångåriga samarbete kunde fungera som modell också på annat håll. Man har inom den lutherska kyrkan i Uleåborg vant sig vid att leva i en mer eller mindre spänningsfylld men dock berikande dialog med olika inomkyrkliga väckelserörelser. Denna berikande mångfald har också blivit en modell för mellankyrkliga relationer.

 

Enligt stadgarna besluter höstmötet om nästa års verksamhetsplan. Vid höstmötet 2002 i Tavastehus kom man överens om det gångna årets verksamhetsramar. I det följande behandlas närmare hur planerna förverkligades.

 

2  Närmare granskning av verksamhetsåret

 

2.1 Årligen återkommande händelser

 

Böneveckan för kristen enhet 18-25 januari

 

Temat var En skatt i lerkärl (2 Kor 4:4-18). Materialet var sammanställt i Argentina och behandlade ämnen i anslutning till invandrare. Det engelskspråkiga temat var We have this treasure in clay jars. Kansliet informerade om böneveckan, skickade ut materialhäftet till församlingarna och andra intresserade. Generalsekreteraren deltog i böneveckans evenemang i Eura och i Helsingfors. Kansliet följde aktivt med böneveckans händelser i olika delar av landet och arkiverade allt mottaget material från lokalt håll.

 

Det svenskspråkiga materialet beställdes från Sveriges kristna råd med tanke på vårt lands svenskspråkiga församlingar. Böneveckans svenska tema var: Vi bär skatten i bräckliga lerkärl.

 

Eftersom böneveckan ordnas i början av året görs det förberedande arbetet redan föregående höst. Redan under 2003 hade det mesta arbetet gjorts angående 2004 års bönevecka. Det engelskspråkiga materialet My peace I give to you översattes till finska och styrelsen beslöt att det finska temat skulle vara Rauhani minä annan teille.

 

Mirja Sevón översatte materialet och till redaktionsgruppen hörde Jan Edström, Veijo Koivula och Sirpa-Maija Vuorinen.

 

Kyrkornas internationella ansvarsvecka

 

Temat för 2002-2003 var  Vems bröd äter vi? Ansvarsveckan är Kyrkans utlandshjälps (KUH) och ERF:s gemensamma projekt för fostran till internationalism och globalt ansvar. Tema och målsättningar låg i linje med Kepas (Servicecentralen för utvecklingssamarbete) Matdagskampanj som hölls i samarbete med medborgarorganisationerna.

 

Ansvarsveckan arrangerades för tjugosjätte gången 19-26.10.2004. Med informationsstöd från utrikesministeriets biståndsavdelning var det möjligt att avlöna en projektsekreterare, teol.stud. Sanna Ylä-Jussila. KUH gjorde ett matinköpskort, en dithörande matinköpsbok för den ansvariga konsumenten samt en affisch. Detta material samt Matdagskampanjens kort skickades via ERF till alla icke-lutherska församlingar (ca 600 st). Samtidigt uppmuntrades församlingarna i följebrevet att uppmärksamma ansvarsveckan och dess tema i sin verksamhet.

 

Projektsekreteraren samarbetade med bl.a. Ungdomssektionen och ordnade en ungdomskampanj som det berättas mera om under rubriken Ungdomssektionen, projekt. Ett varmt mottagande fick rollspelet Ruokapeli som handlar om världens mathushållning. Spelet har översatts från svenska Jubel 2000 kampanjens The Food Game - Spelet om maten.  

 

För ansvarsveckans huvudlinjer ansvarade en samarbetsgrupp tillsatt av KUH:s och ERF:s styrelser. Denna tillsatte i sin tur en materialgrupp och en informationsgrupp. Ansvarsveckan svenskspråkiga arbete koordinerades av Borgå stift och ERF:s svenska sektion.

 

Med UM:s informationsstöd har ERF kunnat informera om ansvarsveckan. Utan projektsekreterare skulle kansliet inte haft resurser att främja ansvarsveckans viktiga projekt. På detta sätt når informationen andra än lutherska församlingar samt till skolungdomar och studeranden.

 

Missionshelgen

 

Missionsarbetsgruppen som tillsatts av ERF, Finska missionsrådet och Finska frikyrkorådet (SVKN) tog fram materialet Den kristnes frihet och ansvar inför den ekumeniska missionshelgen som firas den andra helgen i oktober, 11-12.10. Kyrkornas representanter bidrog med texter till materialet som var tänkt att fungera som idématerial med tanke på förberedelser av tal och predikan samt arrangerandet av lokalekumeniska missionsevenemang. 

 

Materialet sändes till alla kristna församlingar i vårt land (1200 st) i samarbete med Kyrkans central för mission. Ett frågeformulär om firandet av missionshelgen och användningen av materialet sändes ut med god respons som följd. På basis av svaren sammanställde generalsekreteraren ett kort sammandrag som publiceras i tidningen Vår kyrkas mission (1/2004).

 

2.2  Övriga projekt

 

Kyrkor och invandrare

 

Invandrare står i sitt nya hemland inför många utmaningar, nya språk, ny omgivning, ny kultur, nya sätt att förhålla sig. Allt detta och mycket annat måste man tillägna sig för att kunna fungera i sitt nya hemland, för att bli en fullvärdig samhällsmedborgare och känna sig hemmastadd i Finland. Invandrarens religion kan i denna process vara ett stöd eller ett hinder.

 

Invandrarnas situation och kyrkornas stöd i integrationsprocessen har behandlats inom programmet Kyrkor och invandrare sedan 1997. Esbo kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige beslöt 21.3.2001 att stöda programmet. Ett besvär inlämnades dock mot alla beviljade projektunderstöd. Processen tog tid men ändrade inte på beslutet. ERF fick således ta i bruk det beviljade understödet 16 818,79 euro under det gångna året och en projektsekreterare kunde anställas.

 

Som projektsekreterare anställdes teol.stud. Sanna Ylä-Jussila som också är projektsekreterare för ansvarsveckan. Hon kallades till uppgiften eftersom ansvarsveckan och projektet Kyrkor och invandrare stöder varandra på ett fruktbart sätt.

 

Invandrartematiken behandlades i materialet för Böneveckan för kristen enhet. Det i Argenina utarbetade materialet var intressant och kunde användas under året också i övrigt.

 

Projektsekretaren sammanställde artikeln Religionen som hemland för tidningen Kristillinen kasvatus 2/2003 på basis av TD Hannu Kilpeläinens föredrag vid symposiet Kyrkor och invandrare i Tammerfors 29.10.2003, Hon deltog i ett seminarium Minoriteternas rättigheter i Finland på Ständerhuset 26.2 samt i en dag för fostran i internationalism i Viks normalskola 24.11, där rektor Börje Ehrstrand från Rinkeby skola i Sverige deltog. Skolan är känd som en skola där det mångkulturella har tagits med som en resurs i undervisningen. Med tanke på informationen deltog projektsekreteraren 25.4 i en dag för kommersiell radio arrangerad av Kyrkans informationscentral samt i kyrkans informationsdagar i Jyväskylä 17-19.9.

 

ERF understödde sångförfattartävlingen Mitt nya hemland är Finland, vars resultat offentliggjordes vid de ekumeniska kyrkodagarna 23.5. Tävlingen riktade sig till invandrare och tio av de mottagna bidragen prisbelönades.

 

Ett initiativ inom programmet var publiceringen av det svenska materialet Abrahams barn, som översatts och kommer att anpassas till finländska förhållanden. Materialet Abrahams barn är ett 55 –sidigt häfte som är tänkt som en lärarhandledning med tanke på bl.a. religionsundervisningen. Häftet erbjuder baskunskaper i kristendom, judendom och islam och tar upp gemensamma drag inom religionerna. Abrahams barn innehåller också konkreta arbetsuppgifer och berättelser som läraren kan använda. Materialets stomme utgörs av berättelserna om patriarkerna.

 

Abrahams barn baseras sig på tanken att de traditionella bokreligionerna har mycket gemensamt. Syftet är att ge läraren beredskap att på ett konstruktivt sätt möta den religiösa mångfalden. Under inga omständigheter är det fråga om synkretism, istället strävar man till att stärka eleverna i deras egen religiösa identitet och hjälpa dem att förstå vad som är omistligt i deras egen religion.

 

Inom ramen för sina studier inledde Sanna Ylä-Jussila ett proseminariearbete med temat En granskning av materialet Abrahams barn i relation till den finländska religionsundervisningsplanen.

 

Uppföljning av Charta Oecumenica

 

Om seminariet Finland på den ekumeniska kartan berättas under Sektionen för lärofrågor. Charta Oecumenica utgavs på fyra språk (finska, svenska, tyska och engelska) inom samma pärmar och till häftet fogades en ”nationella karta” dvs. Takt och ton inom ekumeniken. Publikationen har fått ett fint mottagande. Finlands ev.luth. kyrka skickade ut häftet med den allmänna postningen till församlingarna. Glädjande många beställningar inkom och häftet skickades också utanför landets gränser.

 

Ekumeniska kyrkodagar i Helsingfors

 

Kyrkodagarnas tema var Fader vår som är i staden. Dagarna inleddes med en stor ekumenisk procession från järnvägstorget till senatstorget och leddes av biskopar och samfundsledare. I processionen deltog ca 1500 personer och den hade arrangerats av Helsingfors ekumeniska nämnd. Oikoumene-flaggan bars av generalsekreteraren framme i processionen.

 

ERF deltog i arrangerandet av många evenemang vid kyrkodagarna, varav mera under avsnittet för sektionerna och Kyrkor och invandrare.

 

På kyrktorget i Esplanadparken lördagen 24.5 delade ERF tält med Senapskornet rf. Byråsekreteraren, projektsekreteraren och medlemmar ur ungdomssektionen presenterade ERF:s verksamhet och sålde material. Med tanke på kyrkodagarna hade man beställt blå tygkassar försedda med oikoumene emblemet, en framgång från första stund.

 

Generalsekreteraren deltog i kyrkodagarnas ledningsgrupp och upplevde arbetet där positivt då samarbetet präglades av ett öppet, ärligt och konstruktivt förhållningssätt till ekumenik.

 

Generalsekreteraren deltog också i arrangerandet av ett inter-religiöst seminarium den 24 maj i Helsingfors universitets lilla festsal under temat Gud med oss –om att leva ut sin övertygelse i staden. Mera om seminariet och andra evenemang under kyrkodagarna i Utsikt 2/2003. Erfarenheterna från seminariet var till nytta för diskussionen vid religionsledarforumet i Kuopio i september.

 

Ickevåldsårtiondet Från våld till försoning 2001-2010

 

Tematiken för Kyrkornas världsråds ickevåldsårtionde i Finland för tiden 2001-2005 är familjevåld, rasistiskt våld och våld i ungdomskulturen. Ett teologiskt seminarium och en våldsfri vecka planerades för 2004.  Årtiondet har tagits med i verksamhetsplaneringen för Sektionen för fostran, Kvinnosektionen, Ungdomssektionen. Huvudansvaret för koordineringen av årtiondet i Finland ligger på lutherska kyrkostyrelsens arbetsgrupp som leds av biskop Juha Pihkala. Arbetsgruppen förberedde under året anställandet av en projektsekreterare som planeras tillträda 1.3.2004. Generalsekreteraren har deltagit i arbetet på inbjudan av kommittén. 

 

NCC-Norden

 

Generalsekreteraren deltog i NCC-Nordens möte i Stockholm 1.12. NCC-Norden samlar generalsekreterarna för de nationella ekumeniska råden i Norden till en årlig överläggning och kontakter via internet. Man inledde förberedelserna för Nordisk ekumenisk sekreterarsamling i Finland, 5-7 mars 2004, diskuterade planerna på ett Ekumeniskt institut i Norden (EIN), dryftade ärenden i anslutning till Nordic-Foccisa, Life and Peace och ekumeniska följeslagarprogrammet i Mellanöstern.

 

Nordic-Foccisa

 

Nordic-Foccisa är ett nätverk med tanke på dialog, utvecklande av relationer och gemensamma projekt, för de nordiska ekumeniska råden och de södra afrikanska ländernas ekumeniska råd (Fellowship of Councils of Churches in Southern Africa). Koordinationsansvaret ligger hos Norges kristna råd och Botswana Council of Churches. I Finland fungerar en Nordic-Foccisa koordinationsarbetsgrupp.

 

Nordic-Foccisa samarbetet fortsatte med ett generalsekreterarmöte som ordnades i Morogoro, Tanzania 2-6.2. Mötet beslöt om samarbete inom tre huvudsakliga områden: religionsmöte, Hiv/AIDS, och NEPAD (New Partnership for Africa’s Development Programme). En artikel om samarbetet publicerades i Utsikt 1/2003.

 

EkuFin-nätverket

 

Denna fristående arbetsgrupp samlade många av kyrkornas representanter som innehar förtroendeuppdrag i ekumeniska organisationer. Mötena samlade ett stort antal deltagare och generalsekreteraren fungerade som sammankallare.

 

Life and Peace

 

ERF:s representant i det nordiska Life and Peace –institutet är utvecklingssamarbetsrådet Elsi Takala (ort.). LPI:s syfte är att utgående från kristna och etiska värderingar ordna fredsforskning och stöda ett bredare ekumeniskt samarbete för fred och rättvisa. Elsi Takala informerade om LPI:s linjedragningar för Utsikt 4/2003 och för EkuFin -nätverket.

 

Svenska Bibelsällskapet

 

ERF:s representant i Svenska Bibelsällskapets (SBS) huvudmannaråd är teol. dr Risto Nurmela. Huvudmannarådet samlades till höstmöte i Uppsala den 12.11.2003. SBS:s mångårige generalsekreteraren Anders Alberius har avgått och tillträtt som domprost i Skara. Till ny generalsekreterare har utsetts missionsföreståndaren i Svenska Missionskyrkan Krister Andersson som tillträder i maj 2004. Bibelsällskapet har inlett förberedelserna av kommande bibelöversättningar och revisioner av nuvarande översättning. Översättningen av Nya testamentet är snart 30 år gammal, och måste inom en överskådlig framtid revideras.

 

Uppföljning av religionsfrihetslagen

 

Den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft 1.8. En lång förnyelseprocess, i vilken ERF medverkade aktivt, hade fått sin fullbordan. Vid höstmötet i Kuopio 2001 konstaterade professor Juha Seppo att ERF på ett betydande sätt medverkat till att förnyelseprocessen förts framåt. Närhistorien vet berätta om ERF:s kyrka-stat arbetsgrupps viktiga arbete. Arbetsgruppen tillsattes av ERF:s styrelse 1996. Lagens inverkan på skolornas religionsundervisning fick mycket uppmärksamhet i media. Mera om uppföljningen av religionsfrihetslagen under Svenska sektionen.

 

Religionsfrihetslagen föranledde också en debatt om böndagstraditionen. Republikens president var beredd att fortsätta traditionen, men statsmakten har inte längre någon roll i frågan. ERF:s styrelse beredde böndagsplakatet i brådskande ordning vid årets slut. Samarbetet med presidenten och hennes kansli var konstruktivt och dynamiskt. ERF anses vara rätt forum att bereda frågan också i fortsättningen. Styrelsen torde tillsätta en böndagsarbetsgrupp nästa år. 

 

Böndagsplakatet 2003 blev klart vid årets slut och lästes traditionellt upp vid församlingarnas nyårsgudsjänster. Finlands ev.luth. kyrkas kyrkostyrelse medverkade vänligen till att plakatet kunde postas till alla landets kristna församlingar innan årsskiftet.

 

Religionsmöte

 

Representanter för kristendomen, judendomen och islam möttes hos ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo i Kuopio 4.9. Mötena fick sin början som ett resultat av att  president Tarja Halonen inbjöd representanter för religionerna till rådplägning efter terrorattackerna 11.9.2001.

 

Vid mötena har man diskuterat religionernas syn på krig och fred, religion och media samt religionsfrihet. Forumets deltagare var eniga om att religionerna är redskap för fred och inte konflikter, de bör medverka till en lösning på på problemen och inte till att skapa problem. Deltagarna betonade också betydelsen av solidaritet mellan religionerna.

 

I mötet i Kuopio deltog ärkebiskop Leo (ort.), ärkebiskop Jukka Paarma (luth.), generalvikarie Tuomo T. Vimpari (kat.), ordförande Gideon Bolotowsky, Helsingfors judiska församling, ordförande Okan Daher, Finlands islam-församling (tatarerna), imam Khodr Chehab, Finlands islamska samfund samt generalsekreterare Jan Edström.

 

Man beslöt fortsätta samtalen i januari 2004. Gideon Bolotowsky inbjöd forumet att besöka Helsingfors judiska församling.

 

Lokalekumeniskt forum

 

Lokalekumeniskt forum samlades första gången och samlade över trettio ekumeniskt aktiva från olika delar av landet. Forumet hölls i Helsingfors ortodoxa församlings lokaliteter 3.10. Mötet öppnades i huskyrkan på Elisabetsgatan och fortsatte i församlingssalen. Man behandlade mottagandet av Charta Oecumenica och Takt och ton inom ekumeniken på det lokala planet, Lokalekumenisk  idébank, och kyrkornas invandrararbete. Forumet konstaterades vara till nytta och ett viktigt steg med tanke på ett aktivare samarbete mellan ERF och lokala ekumeniska arbetsgrupper.

 

3  Information och publikationsverksamhet

 

3.1  Publikationer och material på Internet-hemsidan

• Materialet för böneveckan för kristen enhet En skatt i lerkärl
• Ansvarsveckans material (i samarbete med Kyrkans utlandshjälp)
• Materialet inför ekumeniska missionshelgen Kristityn vapaus ja vastuu - Den kristnes frihet och ansvar
• Pyhiinvaeltajan kirja (Pilgrimsvandrarens bok), Kalle Elonheim, utgiven av Kirjapaja
• Charta Oecumenica på fyra språk & Takt och ton inom ekumeniken
• Andliga vägledare

 

Lokalekumenisk idébank kompletterades och uppdaterades och lades ut på hemsidan som i slutet av året flyttades till adressen . Detta möjliggjordes av en ny lag om nätadresser som trädde i kraft 1.9. Lagen gör att man numera fritt kan anhålla om nätadresser som slutar på .fi. Nätadressen beviljas för en tid på tre år i taget.

 

Innan lagen trädde i kraft tog bolaget Elisa emot förhandsreserveringar och önskade att kyrkorna tillsammans skulle komma överens om att reservera nätadresser med religiös eller kristen innebörd (jumala.fi, bibeln.fi) i en ekumenisk anda. Detta ledde till ett avtal mellan ERF och lutherska kyrkans kyrkostyrelse, enligt vilket kyrkostyrelsen reserverar ett antal dylika nätadresser. Om  ibruktagandet av dessa nätadresser beslutes gemensamt.

 

Styrelsen gav 21.8. ett utlåtande om ändringsförslaget gällande § 21 i lagen om upphovsrätt. Enligt styrelsen är ändringen av § 21 i lagen om upphovsrätt obefogad. Den föreslagna ändringen stöder varken den i religionsfrihetslagen betonade positiva förståelsen av religionsfrihet eller religionssamfundens likvärdiga behandling. Uttalandet kan läsas på ERF:s internet hemsida.

 

Av de i verksamhetsplanen nämnda publikationerna förverkligades inte Ekumenisk årsbok 2003 och minnesskriften över Pentti Laukama. Orsaken var att kansliets resurser inte räckte till. Tillgångarna från Pentti Laukamas minnesfond användes till att sammanställa en omfattande historiska artikel över KETKO-programmets (Utbildningsprogram för ekumenik och internationellt arbete) 20-åriga historia.

 

3.2  Näköala-Utsikt

 

Tidningen utkommer med fyra 24-sidiga nummer per år och postas till 1200 adresser. Upplagan är 1500 ex. Tidningen fick motta undervisningsministeriets stöd för kulturtidskrifter och finns att läsa på hemsidan.

 

Ledaren i nr 1 med rubriken Abrahams barn behandlade Irak-kriget och religionskonflikter. "Så händer det sig att Abrahams barn finner varandra på nytt i en nyvunnen respekt för sig själva och varandra. Vägarna skiljs men denna gång i vänskap. Två bröders försoning är ett hoppets tecken för världen."

 

Andra numrets ledare behandlade under rubriken Helande är viktigare än integration Europeiska kyrkokonferensens tolfte generalförsamling som hölls i Trondheim 12.6-2.7. Mötets tema var Jesus Kristus helar och försonar - vårt vittnesbörd i Europa och en fortsättning på tematiken vid den elfte generalförsamlingen i Graz. "Temadokument och generalförsamlingar är viktiga instrument för det ekumeniska arbetet. Ändå är risken överhängande att texter och möten bli kulisser bakom vilka kyrkorna drar sig för att förverkliga de ideal man tillsammans fört fram. Målet för processen är ju att ett djupgående helande  inom och mellan kyrkorna skulle bli verklighet. Det är bara då som kyrkorna tillsammans kan bli det budskap som de tillsammans så välformulerat bär vittne om. "

 

Ledaren i nr 3 bar rubriken Evangelisation prövar ekumeniken och behandlade kyrkors och kyrkliga organisationers syn på evangelisation. Temat inspirerades av förberedelserna inför evangelisationskongressen i Dipoli, Esbo som skulle hållas i januari 2004.

 

Det fjärde numrets ledare tog upp frågan om böndagsplakatet under rubriken Bönetradition. "Kanske kan diskussionen om böndagsplakatet medverka till att finländare börjar bejaka sitt kulturarv i dialogen med andra kulturer. I mötet med andra religioner och trosåskådningar förutsätts att alla parter är trygga i sin tro och övertygelse och känner sina rötter.  I dialogen med den andra fördjupas och slipas vår övertygelse."

 

4  Rådets möte

 

ERF:s högsta beslutande organ är rådets möte, som sammanträder till vårmöte och höstmöte. Extraordinärt möte kan hållas om styrelsen anser det vara nödvändigt.

 

4.1  Vårmötet

 

Religionsfriheten i Europa och EU föranledde en livlig diskussion vid vårmötet 20.3 i Finska missionssällskapet. Gäst vid mötet var EU-kommisionens ordförandes politiska specialrådgivare Dr Michael Weninger som bl.a. konstaterade att EU:s grundlag bör ge uttryck för religiösa värderingar. Däremot är det av mindre betydelse huruvida Guds namn nämns eller inte. Man måste komma ihåg att två tredjedelar av européerna är kristna och att Europas religiösa arv är starkt.

 

Samma dag som vårmötet hölls inledde USA och dess allierade kriget mot Irak. Vårmötet tog ställning mot kriget och gav uttryck för en djup besvikelse över att USA och dessa allierade godkänt krig som ett politiskt redskap och inlett kriget utan FN:s godkännande.

 

Vårmötet behandlade styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut och beviljade ansvarsfrihet till styrelsen och andra ansvariga. Mötet förlängde styrelsens och sektionsmedlemmarnas mandat till årets slut. Detta berodde på en övergångsperiod föranledd av rådets nya stadgar. Enligt dessa koncentreras personvalen till höstmötet och styrelsens och sektionernas mandatperioder följer kalenderåret.

 

4.2  Höstmötet

 

Religiositeten i dagens Finland var temat för höstmötet som hölls i Uleåborg 13-15.10. Behandlingen av temat gav upphov till en livlig diskussion. Anförandet hölls av chefen för Kyrkans forskningscentral, TD Kimmo Kääriäinen.

 

Vid mötet drogs riktlinjerna upp för ERF:s nästa treårsperiod. Mötet tillsatte sju sektioner, tidigare nio. Sektionen för internationella ärenden och Sektionen för mission och evangelisation tillsattes inte. Styrelsen förklarade sitt beslutsförslag med att det internationella numera präglar ERF:s hela verksamhet och att en aktiv missionsarbetsgrupp i anslutning till ERF sedan 1998 fungerat inom samma verksamhetsområde som Sektionen för mission och evangelisation. För att undvika dubbelt arbete och tydliggöra verksamheten ansåg styrelsen det viktigt att utveckla missionsarbetsgruppens verksamhet.

 

Mötet valde också styrelsens övriga medlemmar för 2004-2006. Samtidigt valdes också dessas personliga ersättare, en följd av de nya stadgarna och därför helt nytt i ERF:s verksamhet.

 

Styrelsens långvariga övriga medlemmar Marjatta Jaanu-Schröder (kat.) och Pirja Työrinoja (luth.) ställde inte upp för omval. Pirjo Työrinoja har varit medlem i styrelsen i två repriser, 1979-80 och 1990 fram till nu. Marjatta Jaanu-Schröder var styrelsemedlem sedan 1992.

 

Till styrelsens övriga medlemmar valdes FM Pauliina Arola (ersättare informatör Mari Malkavaara), överläkare Kati Myllymäki (ersättare prosten Pekka Hietanen), generalvikarie Tuomo T. Vimpari (ersättare fader Teemu Sippo, kyrkosamfundsledare Olavi Rintala (ersättare Hannu Lahtinen).

 

Styrelsens viceordförande sedan 1996 kommunalrådet Erik Liljeström (bapt.) hade meddelat att han ville lämna sin post. Han beviljades också avsked och i hans ställe valdes Pol.dr Markus Österlund som representerar Fria Missionsförbundet.

 

Också rådets långvariga revisor, ekonom Yrjö Höysniemi, hade meddelat att han inte längre stod till förfogande vid valet av revisor. Yrjö Höysniemis karriär som ERF:s revisor är respektingivande lång, trettio år. Höysniemi valdes till revisor 1973 och har verkat i detta förtroendeuppdrag utan avbrott. I hans ställe valdes ekonomichef Tuula Tapanainen. Som annan revisor fortsätter Irmeli Surakka och som supleanter Anja Hakonen och Päivi Tapola. I samband med revisionen 24.2. överräcktes som en tacksamhetsbetygelse ekumeniska rådets bordsstandard till Yrjö Höysniemi.

 

I Uleåborg utdelades också ett stipendium ur rådets stipendiefond på 2000 euro till TM Minna Hietamäki. Stipendiet söktes av 18 välkvalificierade personer. Styrelsen hade det inte lätt med att utse en enda kandidat bland många goda forskare. Det intressanta och kyrkoförenande forskningsämnet vägde dock till Minna Hietamäkis fördel. Stipendiaten fungerar som forskare vid systematiska institutionen vid teologiska fakultuteten vid Helsingfors universitet. Ämnet för hennes doktorsavhandling är Konsensusbegreppet som en ekumenisk fråga. I sin avhandling kommer hon att analysera de läromässiga konsensusdokumenten och hur de beaktar konsensusperspektivet.

 

Mötet i Uleåborg arrangerades i samarbete med tre kyrkosamfund. Mötet inleddes med lunch i ev.lut. kyrkans utrymmen i Heinätori församlingshus. Ärendena behandlades i den närbelägna ortodoxa Heliga Treenighetens kyrkas utrymmen. Följande dag samlades man i katolska Heliga familjen av Nasarets kyrka. På kvällen den första mötesdagen hölls en ekumenisk gudstjänst i Uleåborgs domkyrka med en stor församling. Efteråt bjöds det på kyrkkaffe i Gamla prästgården.

 

Den ekumeniska atmosfären i värdstaden Uleåborg var utomordentlig och man fick också uppleva stadens varma gästfrihet genom en mottagning i stadshuset.

 

5 Sektionernas verksamhet

 

Medlemssamfunden och observatörerna kan utse representanter till sektionerna. Sektionerna följer med diskussionen rörande det egna arbetsområdet i hem- och utlandet. De arbetar med olika projekt och ordnar ekumeniska seminarier och evenemang om aktuella frågor.

 

5.1  Sektionen för etiska frågor

 

Ordförande var generalsekreterare Risto Pontela (SKR, luth.), viceordförande överläkare Liisa-Maria Voipio-Pulkki (luth.) och sekreterare hälsovårdare Hanna Lähelmä (SKY, luth.).

 

Sektionen ordnade tillsammans med Kristna fredsförbundet en ekumenisk fredsbön i Helsingfors domkyrka 31.1. efter Irakkrigets utbrott. Sektionen började planera ett seminarium för 2004 med Helande som arbetstema. Temat fanns med under sommarems stora konfenser, Europeiska kyrkokonferens generalförsamling och Lutherska världsförbundets generalförsamling.

 

5.2  Sektionen för internationella ärenden

 

Sektionen hade ingen egentlig verksamhet, men sektionens sekreterare pastor Veli-Pekka Järvinen (luth.) förde samtal med generalsekreteraren och andra sektionsmedlemmar om programmet Kyrkor och invandrare. Man planerade bl.a. ett ekumeniskt besök hos Utlänningsverket.

 

5.3  Sektionen för fostran

 

Ordförande av Pirkko Lintula (luth.) och sekretare Kari Harmoinen (kat.) Man möttes fyra gånger.

 

I samband med Ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors ordnade man ett evenemang kallat Möte på gravgården och med tillhörande skriftligt material. För sektionsmedlemmarna ordnades en rundtur på Sandudds begravningsplats. Man förbereder också ett material för lärare om besök i olika kyrkor.

 

Sektionen har diskuterat med projektsekretare Sanna Ylä-Jussila och gett respons på den finska översättningen av  materialet Abrahams barn.

 

Sektionens instruktioner har behandlats, man har noterat nya utmaningar för sektionen och gett ett utlåtande om sektionenens framtid.

 

5.4 Sektionen för mission och evangelisation

 

Sektionens ordförande var pastor Aimo Helminen (adv.) och sekreterare pastor Eikka Kähärä (Senapskornet, luth.). 

 

Sektionen möttes tre gånger. Alla möten hölls i Helsingfors. Det första mötet hölls i samband med seminariet Finland på den ekumeniska kartan i St Henriks kyrkas församlingssal. Det andra mötet hölls i april i Finska bibelsällskapets utrymmen på Skatudden och det sista mötet i hos Finska missionssällskapet.

 

Det nämnda seminariet förverkligades i samråd med sektionen för lärofrågor och sektionen för lokal gemenskap. Seminariet föll väl ut och väckte många frågor som sektionen diskuterade.

 

Förnyandet av sektionsarbetet föranledde också diskussion i sektionen och behandlades vid flera möten. Sektionen uttryckte oro över följderna av att sektionen eventuellt kommer att avslutas eller inte tillsätts. Finns det då en risk att det öppna förumet för alla kyrkor och samfund att tillsammans dryfta missionsfrågor försvinner, frågade man sig. Därför ansåg sektionen det viktigt att ERF:s styrelse skulle be t.ex. missionsarbetsgruppen att ordna ett ”missionsforum”, vid vilket det är möjligt att diskutera och kartlägga aktuella frågor inom missionen. Detta beslöt sektionen föreslå för styrelsen.

 

Sektionens sekreterare deltog i arbetsgruppen för kartläggningen Evangelisationens grunder. Kartläggningen hänförde sig till Evangelisationskongressen E4 och dess förberedelser. Sektionen har gjort en liknande kartläggning 1993. Arbetsgruppen möttes tre gånger och de till arbetsgruppen insända svaren behandlades av  sektionen. Svaren fungerade också som bakgrundsmaterial med tanke på evangelisationskongressen. Sektionen föreslog att materialet skulle ges till ett par missionsteologer som kunde analysera likheter och skillnader i kyrkornas missionsstrategier. Man kunde behandla materialet i ljuset av Charta Oecumenica och Takt och ton inom ekumeniken.

 

Vid sektionens sista möte behandlades sektionens och dess verksamhtes betydelse för dem som deltagit i sektionens verksamhet.

 

5.5  Kvinnosektionen

 

Sektionen arbetade med att förstärka kvinnornas situation i kyrkor och samhälle samt med att förstärka den gemensamma kristna identiteten. För att förverkliga sitt syfte deltog sektionen aktivt i den nationella och internationella ekumeniska diskussionen om kvinnofrågor och uppmuntrade medlemmar och observatörer till aktivt ekumeniskt engagemang.

 

Ordförande var syster Theresa Jezl (kat.) och sekreterare Anne Lagerstedt (SKR, luth.)

 

Sektionen höll fem möten, tre på våren och två på hösten. Mötena hölls i lutherska kyrkans hus i Helsingfors, i Helsingfors ortodoxa församling och i kulturcentret Caisa.

 

Sektionen sände ett brev till de finländska kyrkoledarna på tre språk (finska, svenska, engelska) som fäste uppmärksamhet vid det ökade våldet i hem och på arbetsplatser och man uppmanade till åtgärder för att stoppa våldet. Vädjan sändes genom Ekumeniskt forum för krista kvinnor i Europa (EFECW) till andra delar av Europa.

 

Sektionen deltog i Helsingfors ekumeniska kyrkodagar med en utställning över kvinnliga helgon under ledning av Pirkko Siili. Utställningen Maria - enhetens ikon hölls i kulturcentret Caisa. Utställningen presenterades på tre språk och var öppen 21.5-6.6. Pirkko Siili var med och guidade hela tiden. KFUK gav ut en e-post tidning, Lyyli, i samband med utställningen den 23.5.

 

En arbetsgrupp för tysta retriter tillsattes. Medlemmar var syster Theresa. Yvonne Terlinden, Sirkka Paukku och Tarja Lehmuskoski. 2003 års tysta retrit ordnades på Stella Maris 7-9.11. Sektionen tillsatte också en arbetsgrupp för ordnandet av kurser i Vivamo. Dessutom inbjöds sektionen att delta i bl.a. DIAK:s Studia Generalia och Frälsningsarmén förbönskedja Att hålla upp livet.

 

Av sektionens medlemmar deltog flera som delegater för respektive samfund. Irja Askola och Anne Lagerstedt deltog i generalförsamlingen för Konferensen för europeiska kyrkor 25.6-2.7. Där grundades bl.a. en arbetsgrupp för stödjande av KEK:s kvinnosektion.

 

Anne Lagerstedt rapporterade från EFECW () och är medlem i forumets styrelse. Forumets tidning och rapporter delades ut vid sektionsmötena.EFECW höll ett seminarium om kvinnnohandel 26.6. vid KEK:s möte i Trondheim. Talare var bl.a. Pirjo-Liisa Penttinen, KFUK. Forumet har också grundat en Ruth Eptingfond för att stöda ekonomiskt mindre bemedlade delegater och deras deltagande i seminarier och utbildning. Sektionen beslöt återuppliva Forumets finländska avdelning. Med tanke på stödet till den nationella koordinatorn Riitta Räntilä beslöt man bilda en Forumgrupp till vilken valdes Pirkko Siili, Yvonne Terlinden, syster Theresa och Anne Lagerstedt.  Lagertsedt deltog också i ett mellankyrkligt utbildningsseminarium som Forumet ordnade i Volos, Grekland 26.11-1.12. Temat var Ordodoxi. Hon deltog också 14-19.10 i ett seminarium ordnat av Forum/ENYA i Velletri, Rom, där man behandlade våld i närrelationer och kvinnohandel.

 

Yvonne Terlinden valdes till representant i Nordisk Ekumenisk Kvinnokommitté. Hon deltog 4.4 och 25.8 i NEKK:s möte i Uppsala. Man behandlade bl.a. aktuella förändringar i och med att Nordisk ekumeniska rådets verksamhet avslutas. NEKK:s arbete är viktigt och det är viktigt att informera medlemsorganisationerna om dess verksamhet. NEKK:s nästa möte ordnas i Danmark 5-8.8.2004 med temat Kropp och kvinnlighet ().

 

5.6 Ungdomssektionen

 

I verksamhetetn deltog förutom representanter för ERF:s medlemmar och observatörer representanter för andra kristna student- och ungdomsorganisationer. Mötena fungerade som forum för ett brett nätverk genom vilket man nådde ett flertal kyrkor, kristna samfund och organisationer. På så sätt var det möjligt att dela ekumeniskt sett viktig information samt förbereda och koordinera gemensamma projekt.

 

Sektionen sammanträdde nio gånger. Den administrativt sett viktigaste uppgiften var förnyandet av sektionens instruktion och att sammanställa ett informationspaket för nya deltagare i sektionens arbete. Förnyandet av instruktionen fortsätter 2004. Det nämnda informationspaketet blev klart på våren och går under namnet sektionens introduktionspärm. Pärmen finns i elektronisk form och innehåller uppgifter om sektionens basverksamhet och kan således lätt kompletteras.

 

Till ledningsgruppen hörde ordf. Mika Pajunen (angl.), viceordf. Sakari Repo (ort.)  samt ett fyrapersoners sekretariat: sektionens sekreterare Antti Laine (luth.), sektionen för internationella ärenden Aaro Rytkönen (luth.), utbildningssekreterare Minna Hietamäki (luth.) fram till våren och Anna-Maija Viljanen-Pihkala (luth.) från och med våren 2003 samt verksamhetssekreterare Sami Lehto (svk). Till sekreterarnas uppgifter hör att hålla kontakt till arbetsgrupperna för det egna verksamhetsområdet, dvs. sektionens ledningsgrupp, arbetsgruppen för internationella ärenden, KETKO-arbetsgruppen och ekumeniska arbetsgruppen.

 

Mika Pajunen, Antti Laine och Aaro Rytkönen representerade sektionen vid ERF:s vårmöte. Sektionen representerades vid styrelsens och sektionernas planeringsforum av Antti Laine, Aaro Rytkönen, Anna-Maija Viljanen-Pihkala och Sami Lehto. Vid ERF:s höstmöte deltog Mika Pajunen, Antti Laine, Aaro Rytkönen, Anna-Maija Viljanen-Pihkala och Sami Lehto.

 

 

Arbetsgruppen för internationella ärenden

 

I slutet av 2002 beslöt sektionen att grunda en arbetsgrupp och utse en sekreterare för internationella ärenden. Sekreterarens uppgift är att koordinera sektionens internationella relationer tillsammans med arbetsgruppen. Arbetsgruppen möttes första gången det gångna året och inledde planeringen av sektionens internationella verksamhet. Arbetsgruppen ville betona två aspekter: kontakterna till Europeiska ekumeniska ungdomsrådet (EYCE) och nordisk-baltiska kontakter.

 

KETKO

 

Tjugosex personer blev klara med 2003 års KETKO-kurs. Till kursen, som startade på hösten, anmälde sig 35 deltagare. Ett tiotal andra intresserade hänvisades till nästa års kurs pga utrymmesbrist. KETKO arrangerades i samarbete med Kristliga studiecentralen. Kursen berättigar till studieveckor vid Helsingfors universitets institution för systematisk teologiska och DIAK. Genom kursen får deltagarna kunskap och erfarenhet om ekumeniskt och internationellt organisationsarbete och bekantar sig med olika kyrkor och samfund. Enligt den respons som kursdeltagarna gav nåddes de uppställda målen för kursen.

 

Intresset för KETKO har vuxit. Man planerar att utvidga kursen till Joensuu, Jyväskylä och Åbo. Också från Sverige har man uttryckt intresse för KETKO.

 

Ekumeniska arbetsgruppen

 

Den ekumeniska vandringen till Morbacka retreatcenter och det ekumeniska veckoslutet i Hankoniemi kristliga institut inhiberades på grund av för få anmälningar. Nästa års utmaningar för ekumeniska arbetsgruppen består av att fundera på hur man skall nå ekumeniskt aktiva ungdomar.

 

Under hösten ordnades två ekumeniska kvällar i samband med sektionsmötena. Musiken vid kvällarna sköttes av frivilliga.

 

Projekt

 

Arbetsgruppen för projektet kring spiritualitet möttes sex gånger. Arbetet involverade sammanlagt femton personer varav 8-9 deltog i vart och ett av de gemensamma mötena. Dessutom träffades man vid behov enligt ”kyrkofamiljer” utanför de gemensamma samlingarna. Arbetet fortsatte genom intressanta samtal om olika trossamfunds böneliv. Mot årets slut ändrades projektets inriktning då man ville sammanställa ett andaktsmaterial i bokform. Projektet blev inte klart före årets slut och arbetet fortsätter 2004. Ansvariga för projektet är fortfarande Topi Haarlaa och Mika Pajunen.

 

Sektionen deltog i Ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors i maj med eget program, ett ’bönepyssel’ kallat Ikon, rosenkrans eller radband. Ekumeniska arbetsgruppen medverkade i arrangemanget. Från sektionen deltog Ulla Varkki och Sami Lehto i kyrkodagarnas planeringsmöten. Dessutom deltog sektionsmedlemmar i ERF:s och Senapskornets gemensamma tält på kyrktorget där man delade ut broschyrer om respektive organisationers verksamhet.

 

Vid kyrkornas internationella ansvarsvecka i oktober erbjöd ansvarsveckans arbetsgrupp sin sakkännedom och olika programhelheter med tanke på bl.a. ungdomskvällar. Ämnen var spelet om maten, matköpskortet och rejäl handel. Många beställningar inkom, också efter ansvarsveckan. Dessutom presenterades programhelheterna vid ungdomsarbetarnas rådplägningsdagar i september. I samband med sektionsmötet den 4 november ordnades i kryptan för Helsingfors domkyrka för allmänheten öppen ekumenisk kväll med ansvarsveckans tema.

 

Kontakter till EYCE och KEK

 

Ungdomssektionen är medlem i Europeiska ekumeniska ungdomsrådet EYCE och aktivt med i dess verksamhet. EYCE hade mycket aktivitet under året och det finländska inslaget var betydande. EYCE ordnade fem evenemang: två seminarier, ett utbildningstillfälle och organisationens eget årsmöte. Dessutom arrangerade EYCE ett program för mötesfunktionärer, stewards, i samband med KEK:s generalförsamling. Finländarna deltog aktivt i alla evenemang.

 

Anna-Maija Viljanen-Pihkala deltog ett seminarium kallat Europeisk integration i Wuppertal, Tyskland. Minna Jaakkola var med i arbetsgruppen för seminariet Från våld till försoning som hölls i Moskva i september och Topi Haarlaa deltog i själva seminariet. I december ordnade EYCE utbildningsprogrammet TETE (Training Ecumenical Trainers in Europe) där fem finländare deltog. Aaro Rytkönen ledde kursen och Minna Hietamäki deltog i den internationella planeringsgruppen. Sektionens representanter i utbildningen var Miika Ahola, Antti Laine och Riikka Myllys. Aaro Rytkönen och Kaisa Aitlahti representerade sektionen i EYCE:s generalförsamling i Vulcan, Rumänien. Sektionen bidrog till resekostnaderna för de finländare som deltog.

 

KEK:s tolfte generalförsamling hölls i Trondheim, Norge i månadsskiftet juni-juli 2003. EYCE hade ansvarat för den tidigare generalförsamlingens program för mötesfunktionärer och KEK bad därför EYCE ordna programmet också denna gång. Från EYCE:s sida ansvarade styrelsemedlem Aaro Rytkönen för programmet. Allt som allt valde sextion mötesfunktionärer (stewards) från olika kyrkor och länder. Från Finland deltog åtta stewards. De har alla varit aktiva i ungdomssektionens arbete. Sektionens representanter höll aktivt kontakt med KEK också efter mötet. KEK:s kommitté för kyrka och samhälle bad kyrkor och organisationer att utse egna representanter till arbetsgrupperna. Sektionen föreslåg ett stort antal namn till EYCE och flera av dessa valdes till officiella kandidater till kommitténs arbetsgrupper.

 

EYCE:s 35-års generalförsamling arrangerades i Rumänien i månadsskiftet oktober-november. Mötet valde en ny styrelse och till EYCE:s nya ordförande valdes sektionens sekreterare för internationella ärenden Aaro Rytkönen.

 

Arbetsgruppen för internationella ärenden inledde planeringen av EYCE:s generalförsamlng 2005 som är tänkt att hållas i Finland.

 

Nordisk-baltiska relationer

 

 

 

Sektionen fortsatte samarbetet med Estlands ekumeniska ungdomsråd, vilket inletts året innan. Man hade ett aktivt samarbete speciellt innan EYCE:s TETE utbildning som hölls i Estland. Under kursen ordnade sektionen en dagsresa till platsen för seminariet. Tanken var att bekanta sig med EYCE:s seminarieverksamhet och hålla kontakt med sina estniska samarbetspartners.

 

Sektionens representanter etablerade goda kontakter till nordiska och baltiska unga vid internationella möten. Man vill under 2004 dra nytta av kontakter som etablerats 2003 och arbetsgruppen för internationella ärenden står i aktiv kontakt till andra nordiska och baltiska ekumeniska ungdomsorganisationer.

 

Kontakter till Allianssi

 

Sektionen höll kontakt med ungdomsarbetet i Finland genom att följa Allianssis verksamhet och informera om den via e-post.

 

Information

 

Sektionen informerade om sin verksamhet via en e-postlista, vars namn ändrades från KETKO-NET till nuorisoekumenia. Man gjorde reklam för KETKO i olika kristna tidningar. Dessutom lade man ut sektionens egen hemsida i anslutning till ERF:s hemsida (www.ekumenia.fi). Hemsidan informerar ytterligare om sektionens verksamhet.

 

5.7 Sektionen för lärofrågor

 

Sektionen har 24 medlemmar från ERF:s medlemssamfund och observatörer. I medeltal deltog 12 medlemmar, 2-4 observatörer och inbjudna talare. Ordförande var docent Simo Peura (luth.) och sekreterare Minna Hietamäki (luth.). Sektionen möttes fyra gånger och ordnade två öppna seminarier. Mötena hölls med speciella teman och som inledare fungerade både sektionsmedlemmar och inbjudna talare.

 

28.1 hölls sektionsmöte i samband med seminariet om Charta Oecumenica.

 

Plats: Katolska kyrkan i Finland, St Henriks församlingssal, Helsingfors.

 

Seminariet Finland på den ekumeniska kartan annonserades i kristna tidningar och i Näköala-Utsikt. Programmet bestod av anföranden och paneldiskussion och samlade ca 50 deltagare. Det ordnades tillsammans med sektionen för mission och evangelisation och sektionen för lokal gemenskap. Responsen från semiariet var god och man beslöt fortsätta samarbetet med ERF:s övriga sektioner på likande sätt i framtiden.

 

Anförande hölls av pastor Ari Ojell (luth.), fader Teemu Sippo (kat.) och pastor Aimo Helminen (adv.). I panelen medverkade biskop Joséf Wróbel (kat.), metropoliten Ambrosius (ort.), ecklesiastikrådet Risto Cantell (luth.), kyrkosamfundsledare Olavi Rintala (vap.) pastor Hans Växby (met.), föreståndare Erkki Haapasalo (adv.), församlingsledare Klaus Korhonen (pingst.).

 

10.4 hölls ett seminarium med temat Själavård och tystnadsplikt i ljuset av den nya religionsfrihetslagen. Plats: Frälsningsarméns avdelning vid Mikaelsgatan, Helsingfors. Anföranden hölls av prof. Juha Seppo (luth.), prosten Kirsti Aalto (luth.), fader Wieslaw Swiech (kat.).

 

23.5. hölls ett seminarium med temat Nattvard – enhetens mål eller medel? Platsen var Helsingfors ortodoxa församlingssal. Sektionen höll på begäran av Ekumeniska kyrkodagarnas ledningsgrupp ett semiarium om nattvarden. Diskussion hänförde sig till ekumeniska kyrkodagarna i Berlin som det under våren rapporterats om i finländska kristna medier. Seminariet annonserades i tidningarna Kotimaa och Utsikt och i kyrkodagarnas eget program. En god respons framfördes av de ca femtio deltagarna. Kotimaa skrev en artikel med seminariet som utgångspunkt. Inledningsanförandet hölls av TM Minna Hietamäki. Panelen leddes av docent Simo Peura och i den deltog rektör Väinö A. Hyvönen (vap.), församlingsledare Klaus Korhonen (pingst.), ärkemandrit Andreas Larikka (ort.), pastor Jari Portaankorva (bapt.), major Antero Puotiniemi (FA), TT Matti Repo (luth.), kyrkoherde Marino Trevisini (kat.).

 

11.9 hölls ett möte kring slutrapporten från Kyrkornas världsråds specialkommission. Plats: Tammerfors Baptistkyrka. Inledare var fader Heikki Huttunen (ort.).

 

20.11. hölls ett möte kring resultaten från enkäten Evangelisationens grunder. Platsen var Helsingfors metodistkyrka. Inledare var TT Timo Vasko (luth.), och gäst pastor Matti Peiponen (luth.).

 

Sektionens ordförande och sekreterare deltog i ERF:s vår- och hösmöten samti i planeringsforumet 1.9. Sekreteraren deltog i arbetsgruppen för enkäten Evangelisationens grunder.

 

5.8 Sektionen för lokal gemenskap

 

Ordförande var pastor Seppo Rytkönen (vap.), viceordförande kyrkoherde Olavi Matsi (ort.), andra viceordförande ped.stud. Kirsti Keltikangas (luth.) och sekreterare teol.lic., pastor Veijo Koivula (luth.).

 

Sektionen höll två egna möten, ett på våren och ett på hösten. Tillsammans med sektionerna för lärofrågor samt mission och evangelisation hölls seminariet Finland på den ekumeniska kartan i Helsingfors. Den 3 oktober hölls ett första Lokalekumeniskt Forum i Helsingfors, tanken är att det skall bli ett årligen återkommande forum.

 

Internationella Böneveckan för kristen enhet intar traditionellt en central plats i sektionens verksamhet. Böneveckans händelser behandlas både på förhand och i efterhand. Förutom böneveckan i januari har man också fäst uppmärksamhet vid värlsböndagen första fredagen i mars, en ekumenisk bibelsöndag på initiativ av Finska Bibelsällskapet, höstens ansvarsvecka och ekumeniska missionhelgen i oktober.

 

Också i övrigt har sektionen vinnlagt sig om att noggrant följa med den lokalekumeniska situationen i hela landet. Sektionen har fortsatt att kartlägga ekumeniska arbetsgrupper i Finland. Man har fortsatt med kompletteringen och utvecklandet av den av sektionen framtagna Lokalekumenisk idébank som numera finns på ERF:s hemsida.

 

5.9 Svenska sektionen

 

Ordförande var kyrkoherde Tor-Erik Store (lut.) och sekreterare Kaj Holtti (Fria Missionsförbundet). Sektionen blev i början av året klar med den språkliga finslipningen av dokumentet Takt och ton inom ekumeniken, som godkänts vid ERF:s höstmöte 2002.

 

Pastor Kenneth Grönroos höll ett anförande om den finlandssvenska pingstväckelsen vid mötet den 9 maj. Margareta Smith-Edström (bapt.) och Sara Torvalds (kat.) utsågs till representanter i en arbetsgrupp för invandrararbete som koordineras av Asta Särs vid Stiftsrådet i Borgå stift. Sektionen koordinerar också ansvarsveckans svenskspråkiga del tillsammans med Stiftsrådet. Sektionsmedlem Erik Liljeström höll ett kommenterande anförande vid Nordiska Ekumeniska Rådets seminarium Religionsfrihet för alla?, som ordnades i Träskända 14-16.10.

 

Sektionen ordnade 28.11 ett seminarium om religionsfrihetslagen och lagen om begravningsväsendet. Glädjande nog deltog över 50 personer i seminariet med en livlig diskussion som följd.

 

Sektionen publicerade tillsammans med Helsingfors svenska baptistförsamling ett häfte kallat Andliga vägledare som grundade sig på en föreläsningsserie med samma namn. Häftet på 52 sidor gavs ut i serien Ekumeniska rådets publikationer.

 

6  Styrelse och personal

 

Styrelsens ordförande var ärkebiskop Jukka Paarma (lut.). Viceordföranden var biskop Voitto Huotari (luth.), pastor Heikki Huttunen (ort.) och kommunalrådet Erik Liljeström. Övriga medlemmar var fil.mag. Pauliina Arola (luth.), teol.mag. Marjatta Jaanu-Schröder (kat.), kyrkosamfundsledare Olavi Rintala (vap.), och teol.dr Pirjo Työrinoja (luth.).

 

Styrelsen höll fem möten.  Som avslutning på årets sista möte 10.12 hölls en festlunch i Baltic-kabinettet på hotell Grand Marina. De avgående styrelsemedlemmarna (1.1.2004), Marjatta Jaanu-Schröder, Pirjo Työrinoja, Erik Liljeström, avtackades för sitt långvariga och förtjänstfulla ekumeniska engagemang i ERF:s styrelse.

 

Planeringsforum hölls 1.9 i Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Styrelsens, sektionernas och personalens gemensamma  möte behandlade denna gång styrelsens förslag på tillsättandet av sju sektioner.  Den livliga diskussionen grundade sig bl.a. förslaget på att inte tillsätta någon sektion för mission och evangelisation. Detta viktiga verksamhetsområde måste också framöver finnas med på ERF:s agenda. Vid planeringsforumet ansåg man att missionsarbetsgruppen ensam inte kan ersätta sektionen och man föreslog därför att den skall utvidgas och att man sammankallar till ett forum för mission och evangelisation nästa år.

 

ERF:s kansli är beläget i evl.luth.kyrkans utrymmen, vilket glädjande nog har möjliggjort ett dynamiskt samarbete med kyrkostyrelsen.

 

I kansliet arbetar generalsekreterare Jan Edström, byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen och deltidsanställda projektsekreteraren Sanna Ylä-Jussila. Ekonomen Perry Johansson (FA) skötte räkenskaperna och dithörande uppgifter. Han skötte uppgifterna hemifrån och höll regelbundet kontakt med personalen. Varannan vecka hölls ett gemensamt personalmöte. Personalens ekumeniska sammansättning inverkade enbart positivt på det dagliga arbetet. Som sommarhjälp arbetade under juni månad gymnasist Juha Vuorinen, som även annars stod till tjänst när det behövdes hjälp i kansliet.

 

Kanslipersonalen och sektionernas sekreterare höll regelbunden kontakt. Ungdomssektionens ansvariga använde sig av kansliets utrymmen och resurser även efter kontorstid. Ungdomssektionens sekreterare kompletterade ofta personalens sammansättning, vilket också upplevdes positivt.

 

Kansliet förvaltar ERF:s bibliotek som omfattar uppemot 2000 band till glädje och nytta för personal, forskare och studeranden.

 

7 Medlemskap

 

ERF är observatör i Kyrkornas världsråd, Konferensen för europeiska kyrkor och Nordiska Ekumeniska Rådet.

 

ERF är också medlem i Kristliga studieförbundet vilket bl.a. möjliggör arrangerandet KETKO-verksamheten.

 

8 Utvärdering

 

Det gångna verksamhetsåret var ytterst livligt. Det dagliga arbetet med tanke på Kristi kyrkas enhet har inneburit att rådet strävat till att hjälpa och tillgodose behoven  hos sina medlemssamfund och observatörer. Det har också betytt ett utbrett  engagemang i viktiga samhälleliga frågor. När vi utvärderar den ekumeniska verksamheten kan vi ta utgångspunkten i några koordinater och kontrollpunkter som lagstiftning, samarbete, kyrkogeografi, synlighet, dokument och den lokala dimensionen.

 

8.1 Uppsatta och uppnådda målsättningar

 

 

 

Målsättningarna i 2003 års verksamhetsplan uppnåddes rätt väl. Målsättningar som inte uppnåddes finner man på publikationssidan. Två skrifter gavs inte ut. Särskilt viktigt är det att fundera på Ekumenisk årsboks framtid. Årsplaneringen fäste särskild uppmärksamhet vid det ekumeniska genomslaget under Ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors. Med glädje får man konstatera att ekumeniken inte skymdes bort utan kom tydligt fram i vårsolen.

 

Verksamheten omfattade också sådant som inte planerats. Hit hör böndagsplakatet som krävde ett stort engagemang mot slutet av året. Det mångkulturella arbetet förstärket genom projektet Abrahams barn och av att generalsekreteraren blev utbildrare för projektet MOD. Det regionala ekumeniska arbetet har också inneburit ökade, positiva utmaningar för rådet. Det senaste året har man velat stöda det lokalekumeniska arbetet genom kontakter till lokala arbetsgrupper och genom att för första gången ordna ett lokalekumeniskt forum, ett viktigt konkret steg framåt.

 

Ekonomin höll sig inom budgetramarna om än inte riktigt lika galant som det föregående året. Utjämningsfonden för kollekter upplöstes för att stöda finansieringen av verksamheten. Nästan alla medlemssamfund understödde verksamheten tillsammans med observatörer och några församlingar. Lutherska kyrkans kollekt höll sig på samma nivå som tidigare, men kollekter från övriga kyrkor och sammanhang har länge varit på en låg nivå. Esbo kyrkliga samfällighets stöd för Kyrkor och invandrare kunde tas i bruk. Utrikesministeriet beviljade ansvarsveckan informationsstöd och undervisningsministeriet stödde Utsikt och ungdomsekumenik.

 

Den nuvarande ekonomiska basen ger emellertid inte möjlighet till nyanställningar. De anställdas antal har varit oförändrat sedan 1980-talet medan arbetsuppgifterna har mångfaldigats. Det finns ett skriande behov av ytterligare en anställd på kansliet om man vill hålla sig på nuvarande verksamhetsnivå. Genom stödet från UM och Esbo kyrkliga samfällighet har rådet kunna avlöna en projektsekreterare för ansvarsveckan och projektet Kyrkor och invandrare. Projektunderstödet löser dock inte kansliets akuta personalbrist.

 

8.2 Ekumeniken i Finland 2003

 

Som en första kontrollpunkt kan vi ta vårt lands lagstiftning som bl.a. reglerar medborgarnas och religionssamfundens ställning och verksamhet. Om religionssamfunden upplever att de inte särbehandlas har ett viktigt hinder för ekumenisk samverkan undanröjts. Den nuvarande grundlagen garanterar allas likhet inför lag, förbjuder särbehandling på grund av religion och övertygelse, samt garanterar religions- och samvetsfrihet och där tillhörande rätt att utöva religion eller låt bli.

 

Den nya religionsfrihetslagen och lagen om begravningsväsendet har som mål att skapa större likvärdighet mellan religionssamfunden. Detta har också lyckats i många stycken, även om vissa oklarheter ännu föreligger. Hit hör stadganden om statsmaktens ekonomiska understöd till religionssamfunden, begravningslagens ekonomiska följdverkningar, samt religionen i skolorna.

 

När man granskar graden av regelbunden ekumenisk interaktion på det officiella planet är Finland i internationell jämförelsen att gratulera för sin långa och aktiva ekumeniska tradition, vilket fortfarande präglar det ekumeniska arbetet. Ekumeniska rådet har genom åren varit en viktig mötesplattform där kyrkoledare och -representanter träffats regelbundet. Denna ekumeniska mötestradition har burit frukt i form av goda personrelationer och kännedom om varandra som kyrkor och samfund. Viktiga är också de bilaterala samtalen, främst mellan lutherska kyrkan och minoritetskyrkorna, som tycks bli allt fler. Under 2003 samtalade lutherska kyrkan med katoliker på nordisk bas och med baptister och metodister på nationellt plan. Eftersom kyrkorna i bilaterala samtal ibland når en högre grad av samförstånd i olika frågor borde de också vinnlägga sig om att  synliggöra dessa närmanden, inte minst med tanke på de mellankyrkliga relationerna på det lokala planet. 

 

Vad gäller kyrkogeografin kan vi återigen konstatera att vårt land har två folkkyrkor, varav den ena är majoritetskyrka. Dessutom finns ett stort antal mindre kyrkor och samfund av mycket olika karaktär till ålder och struktur. Mycket av det ekumeniska arbetet och dess framskridandet är således beroende av den lutherska majoritetskyrkans goda vilja och ekumeniska inställning. När den internationella rapporteringen berättat om trakasserier och förföljelser av religiösa minoriteter i olika delar av världen har situationen i vårt land präglats av stabilitet och samförstånd i såväl mellankyrkliga som inter-religiösa relationer.

 

Ifråga om ekumenikens synlighet på det officiella planet bidrog året som gick ytterligare till att befästa Ekumeniska rådets ställning som ett viktigt organ för koordinering av gemensamma ärenden. Arbetet med böndagsplakatet och mötet mellan religionsledarna fick sannolikt mest uppmärksamhet i media. Ännu viktigare för den lokala ekumeniken är emellertid årligen återkommande händelser som böneveckan för kristen enhet, ansvarsveckan, ekumeniska missionshelgen.

 

Medierna var också intresserade av böneveckans invandrartematik, ansvarsveckans kungstanke att konsumenterna genom att äta ansvarsfullt kan bidra till att lindra svälten samt ekumeniska missionssöndagens teman om den kristnes frihet och ansvar.

 

Vad står skrivet, hur formulerar sig kyrkorna i förhållande till varandra? På den punkten är impulserna från internationell ekumenik ytterst viktig. Charta Oecumenica har inspirerat ERF att ge ut Takt och ton inom ekumeniken. Diskussionen och omfattandet av dessa texter är en pågående process som synts i ERF:s verksamhet och som behöver fördjupas med jämna mellanrum på olika plan.

 

Den lokala ekumeniken berör oss alla. På det lokala planet är ekumeniken mera en attitydfråga än en lärofråga då de allra flesta förlitar sig på sin kyrkas eller församlings vägval i olika frågor. Vilka signaler ger församlingarnas ledarskap till sina församlingsbor om andra kristna, kyrkor och församlingar. Handlar det om att ha rätt eller fel eller om att acceptera kyrkans mångfald? Är det ”vi och dem” eller är det bara ”vi”, dvs. ”alla kristna på samma ort”. Kan man be eller fira gudstjänst tillsammans som under de ekumeniska kyrkodagarna i Helsingfors? Kan man samarbeta i praktiska frågor? Finns det ekumeniska solidaritetsyttringar när något kristet samfund hamnat i en svår situation? Dessa och andra frågor kan bättre än många officiella möten och dokument ge en fingervisning om det ekumeniska läget i vårt land idag.

 

Sammanfattningsvis kan sägas att ekumeniken i Finland mår bra. Lagstiftning, ekumeniska texter, kyrkornas och samfundens officiella relationer samt årligen återkommande händelser garanterar ekumeniken en plats i kyrkornas och samfundens liv. På det lokala planet däremot förekommer stora variationer beroende på kyrkogeografin, församlingsledarskapets inställning till ekumenik, förekomsten av eller bristen på ekumeniskt ansvariga personer i församlingarna. Utmaningen för alla kyrkor och samfund är medvetandegörandet av allt det ekumeniska goda som finns. Detta kan ske genom att göra ekumeniken tillgänglig för alla, genom utbildning och fortbildning av teologer och församlingsarbetare, båda avlönade och frivilliga.

 

Ingen kyrka förblir opåverkad av ekumeniskt arbete. Att vara kyrka är att vara ekumenisk. Ekumeniska rådets viktigaste uppgift är fortsättningsvis att skapa fungerande ramar för mötet mellan kristna kyrkor och samfund. I det trygga mötet med den andra synliggörs det gemensamma, bryts fördomar och missförstånd ner och visionen om kyrkan som en får ett allt större utrymme i kyrkorna och samfundens tro och liv.

 

Vi tackar alla som understött Ekumeniska rådets verksamhet.

 

Ekumeniska rådet i Finlands styrelse