Verksamhetsberättelse 2004

Det ekumeniska året 2004 bjöd på många möjligheter till gemensam bön och kontakter till över samfundsgränserna. Böneveckan för kristen enhet, fyra nationella böndagar, världsböndagen, Kyrkornas internationella ansvarsvecka och missionshelgen var några av hållpunkterna under det ekumeniska året. Året karaktäriserades av sorg och otrygghet, men också av tacksamhet och förtröstan.

 

Verksamhetsberättelsen kan läsas och vid behov printas i bilagan som finns in slutet av sidan (word-dokument).

 

Bilder från år 2004. .

 

Rådets syfte som ett samarbetsorgan för kristna kyrkor och samfund är att främja strävanden mot Kristi kyrkas synliga enhet,

 

att stärka de kristnas gemenskap, tjänst och vittnesbörd i Finland,

 

att vara en mötesplats för kyrkor och kristna samfund.

 

Rådet fyller sitt syfte genom att                 

 

kalla kyrkor och kristna samfund och deras medlemmar till interaktion,

 

diskutera aktuella ekumeniska frågor,

 

arrangera överläggningar, seminarier och konferenser,

 

idka publikationsverksamhet,

 

upprätthålla kontakter med sina medlemssamfund och observatörer

 

samt andra ekumeniska organisationer i Finland och utomlands.

 

 

 

Medlemskyrkor

 

Till medlemmar av rådet kan godkännas i Finland verksamma kyrkor och kristna samfund som bekänner Herren Jesus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och där­för tillsammans strävar efter att tillsammans fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fader, Son och helig Ande, till ära.

 

Suomen evankelisluterilainen kirkko / Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

 

Suomen ortodoksinen kirkko / Finlands ortodoxa kyrka

 

Suomen Vapaakirkko / Frikyrkan i Finland

 

Katolinen kirkko Suomessa / Katolska kyrkan i Finland

 

Finlands svenska baptistmission

 

Finlands svenska metodistkyrka

 

Suomen Metodistikirkko / Metodistkyrkan i Finland

 

Suomen Pelastusarmeija / Frälsningsarmén i Finland

 

Olaus Petri församling

 

Fria Missionsförbundet

 

The Anglican Church in Finland

 

International Evangelical Church in Finland

 

Observatörer

 

Som observatörer i rådet kan godkännas i Finland verksamma kyrkor och kristna samfund samt registrerade föreningar som främjar kristen enhet.

 

Suomen Adventtikirkko / Adventkyrkan i Finland

 

Suomen Baptistiyhdyskunta

 

Ystävien Uskonnollinen Seura Kveekarit

 

Finlands Svenska Pingstmission

 

Hiljaisuuden ystävät

 

Kansan Raamattuseura

 

Maailmanvaihto ICYE

 

Opiskelijoiden Lähetysliitto

 

Pyhän Henrikin pyhiinvaellusyhdistys

 

Sinapinsiemen

 

Suomen Ev.lut. Seurakuntien Lapsityön Keskus

 

Suomen kristillinen rauhanliike

 

Suomen Kristillinen Ylioppilasliitto

 

Suomen Liikemiesten Lähetysliitto

 

Suomen NMKY:n liitto

 

Suomen NNKY:n liitto

 

Suomen Pipliaseura

 

Suomen Poikien ja Tyttöjen Keskus

 

Tuomasyhteisö / Tomasgemenskapen

 

1 Allmän översikt

 

Det ekumeniska året 2004 bjöd på många möjligheter till gemensam bön och kontakter till över samfundsgränserna. Böneveckan för kristen enhet, fyra nationella böndagar, världsböndagen, Kyrkornas internationella ansvarsvecka och missionshelgen var några av hållpunkterna under det ekumeniska året. Året karaktäriserades av sorg och otrygghet, men också av tacksamhet och förtröstan.

 

På nyårsdagen nåddes vi av budet om ärkebiskop emeritus Mikko Juvas bortgång, en dag efter att rådets tidigare generalsekreterare Inga-Brita Castrén avlidit. Juva var tillsammans med Inga-Brita Castrén engagerad i kristna studentrörelsen och en pionjär inom finländsk ekumenik. Juva var medlem i både Ekumeniska rådet dess föregångare Allmänkyrkliga kommittén. Hans långa engagemang inom Lutherska världsförbundet hade stor ekumenisk betydelse. Frid över Mikko Juvas minne.

 

Det blev landssorg i mars efter att en buss med ungdomar kraschat med en långtradare i Konginkangas. 23 personer omkom i den värsta trafikolyckan någonsin.

 

Året avslutades på ofattbart tragiskt sätt i och med den fruktansvärda flodvågskatastrofen i Sydostasien på jul annandagen. Katastrofen som utlöstes av en våldsam jordbävning på havsbottnen krävde över tvåhundratusen dödsoffer och gjorde miljoner människor hemlösa.

 

Katastrofen drabbade också många finländska turister främst i Thailand. Dessa fick snabbt hjälp av missionsarbetare på plats, främst av personal från Fida International och Finska missionssällskapet. Även lokala buddhistkloster och många frivilliga hjälpte till att ta hand om överlevande, kontakta anhöriga och identifiera dödsoffer. Här hemma visade sig den kyrkliga krisberedskap vara god. Kyrkorna öppnades för andakt och bön och andaktsprogrammen i radio och tv planerades om. Återuppbyggnadsarbetet i de drabbade områdena kommer att fortsätta under många år.

 

Religionsfrihet

 

Religionsfrihetslagen följdes upp av en lag om begravningsväsendet som trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt lagen upprätthåller ev-luth. kyrkan begravningsplatser och gravplatser tillhör alla oberoende av den avlidnes kyrkotillhörighet. Lagen ackompanjerades av en livlig diskussion om rättvisan i prissättningen av gravplatserna. Undervisningsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att kartlägga lagens praktiska tillämpning. Enligt arbetsgruppen förutsätts priserna vara enhetliga för alla medborgare.

 

Den viktiga lagstiftningen om jämlikhet ifråga om statsstöd tillfolkkyrkorna och de övriga religionssamfunden lät ännu vänta på sig. Undervisningsministeriet tillsatte under hösten en arbetsgrupp för att utreda även denna fråga.

 

Ekumeniska böndagsplakatet bereddes av rådets böndagsarbetsgrupp i samråd med presidentens kansli. Lutherska biskopsmötet inledde ett arbete med syfte att skapa större klarhet i böndagsarrangemangen och deras relation till församlingarnas gudstjänstliv och den ekumeniska böneveckan.

 

Skolornas religionsundervisning var föremål för diskussion. Ett seminarium kring temat arrangerades på initiativ av ERF:s styrelse. Professor Juha Seppo föreläste för nästan hundra deltagare och diskussionen var livlig.

 

Bön

 

Böneveckan för kristen enhet 18.-25.1 firade 40-årsjubileum och öppnades med ekumenisk bön i Gamla kyrkan i Helsingfors. Veckans tema var Min frid ger jag er. Medverkande var bl.a. ärkebiskop Jukka Paarma och ärkebiskop Leo. Man kan inte nog betona böneveckans betydelse för de ekumeniska strävandena. För 40 år sedan var gemensam bön för enhet och lokalekumenisk samverkan ingen självklarhet. Det håller det på att bli idag.

 

Världsböndagen firades första fredagen i mars med temat I tro skapar vi framtiden. Världsböndagen firades för 117. gången i över 170 länder i världen. Finland var med för 44:e gången. Böndagstexterna hade utarbetats av en ekumenisk grupp i Panama. Materialutbud och information gällande böndagen sköts av KFUK.

 

Mission och evangelisation

 

Samma kväll som böneveckan inleddes ordnade Helsingfors evangeliska allians en gemensam bön i pingstkyrkan Saalem. Det stora förbönsämnet var Evangelisationskongressen E4 som arrangerades i Esbo veckan därpå. Kongressen var det första på 30 år och samlade deltagare ur det sk ekumeniska det sk allianskristna lägret. Rådet var representerat vid kongressen och deltog i förberedelserna bland annat genom en enkät till kyrkor och samfund om deras syn på förkunnande av evangelium.

 

Vid forumet om mission och evangelisation som arrangerades för första gången diskuterades kyrkornas syn på evangeliets förkunnande, uppföljningen av kongressen E4 och förberedelserna inför den internationella världsmissionskonferensen i Aten 2005.

 

Missionshelgen i oktober hade temat Mission börjar här och nu. Temat anslöt sig till diskussionen om Europas värdegrund i ljuset av arbetet på EU:s grundlag och en utvidgad union. Artiklarna i materialhäftet speglade skribenternas syn på frågor som huruvida Gud bör nämnas i EU:s grundlag och vad som händer i mötet mellan kristendom och islam.

 

Förberedelser av jubileet Kyrkan i Finland 850 år

 

Förberedelserna av jubileumsåret Kyrkan i Finland 850 år koordinerades av en ekumenisk delegation under ledning av ärkebiskop Jukka Paarma. Kyrkans och kyrkornas betydelse för landets historia, samhälleliga värden, bildning och kultur genomsyrade planeringsarbetet. Bland kyrkorna var katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan särskilt representerade tillsammans med Ekumeniska rådet. Senare kom också de båda frikyrkoråden, finska SVKN och svenska FS, med i huvudkommittén. Kommittén gav ut material med information om jubileet och hemsidan öppnades under hösten. ERF sände ut information om jubileumsåret till alla över 500 icke-lutherska kristliga församlingar i landet. Planeringen av jubileumsåret involverade församlingar, skolor, kultur och vetenskapliga institutioner. 

 

Ekumenisk gästfrihet

 

Det  nygrundade lutherska stiftet i Esbo inbjöd ekumeniska gäster till sitt första synodalmöte. Ett liknande initiativ togs av Korsholms prosteri som inbjöd representanter för alla kyrkor och samfund inom prosteriets område till mötet. ERF representerades av generalsekreteraren i båda tillfällen och i prosterimötet talade han om ekumenikens möjligheter lokalt. Dessa och liknande initiativ är ett led i strävan att följa upp de riktlinjer som presenteras i dokumenten Charta Oecumenica och Takt och ton i ekumeniken.

 

Ev.-luth. kyrkans utrikesråd firade sitt 50-åriga verksamhet i juni och generalsekreteraren fick hålla tal gällande utrikesrådets och ERF:s fruktbara relationer inom ekumeniken. Om kyrkans utrikesråds verksamhet höll direktor Risto Cantell en föreläsning och den publicerades i Näköala-Utsikt 3-4/2004.

 

Sektionen för finlandssvensk ekumenik aktualiserade frågan om predikantutbyte mellan församlingar på lokalplanet. Frågan remitterades för vidare behandling vid planeringsforumet i september och därifrån till Sektionerna för finlandssvensk ekumenik, lärofrågor och lokalekumenik. Ärendet behandlades på ledarplats i Näköala-Utsikt 3-4/2004.

 

Om finländsk asylpraxis informerades och diskuterades vid en utbildningsdag för stödpersoner till invandrade och asylsökane. Rådets Kyrkor och invandrade –program kunde föras vidare i och med att med stöd av Esbo ev.-luth. församlingsfällighet stöd kunde även användas under gångna året.

 

Som en trevligt överraskning utkom pol. dr Heikki Nuutinens historik över Näköala-Utsikt (135 sidor). Historiken tillkom på skribentens eget initiativ och av kärlek till ekumeniken.

 

Religionsmöte

 

Vikten av ett kontinuerligt och fördjupat möte mellan religioner och kulturer betonades vid ERF:s vårmötet i Helsingfors under temat Fredens Gud. Huvudanförandet hölls av professor Nils G Holm från Åbo Akademi. Relationerna mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna i vårt land utvecklades genom återkommande samtal. I januari stod judiska församlingen i Helsingfors som värd för samtalen och i augusti ärkebiskop Jukka Paarma. Republikens president inbjöd religionsledarna till en överläggning om inter-religiösa kontakter som en uppföljning till initiativet hösten 2001. I sammanhanget presenterades även projektet Abrahams Barn i tre religioner för presidenten.

 

Nordisk ekumenik

 

Nordisk ekumenik förlorade en gemensam plattform när Nordiska ekumeniska rådets (NER) extraordinarie möte fattade det slutliga beslutet om att lägga ner organisationen. Nedläggningsbeslutet föregicks av att danska och norska folkkyrkan meddelat att de lämnar rådet. I bakgrunden fanns ett uppenbart missnöje med att NER inte lyckats förnya sin verksamhetskultur.

 

Inom ramen för Sigtunastiftelsen bildades Ekumeniskt Institut för Norden (EIN) som kommer att fundera som ekumenisk samordnare av gemensamma program under de närmaste tre åren. 

 

Dagen efter nedläggningsbeslutet samlades kyrkornas och de nationella rådens ekumeniska sekreterare till Nordisk ekumenisk sekreterarsamling i Lärkkulla med delegater från de nordiska kyrkorna och de nationella ekumeniska råden. Mötet diskuterade aktuella strömningar i den internationella ekumeniken, Ickevåldsårtiondet och Islam i Norden. De nationella rådens nätverk NCC-Norden är för närvarande en tredje komponent vid sidan av EIN och ekumeniska sekreterarmötet.

 

Kontakter världen runt

 

Den sydafrikanske anglikanske ärkebiskopen i Kapstaden, Njongonkulu Ndungane besökte Finland i början av januari på inbjudan av ärkebiskop Jukka Paarma. Generalsekreteraren deltog i Nordic-FOCCISA:s ledningsgrupps möte i Johannesburg under midsommaren och besökte också Kapstaden på ärkebiskop Ngunganes inbjudan. Internationella Aidsdagen 1.12 fick större uppmärksamhet än vanligt i och med att en delegation kyrkligt aktiva hiv-positiva personer, Hoppets ambassadörer, besökte Finland. Besöket kom på inbjudan av det ekumeniska nätverket CUAHA (Churches United in the Struggle against HIV/AIDS in Southern and Eastern Africa).

 

En ekumenisk resa till Konstantinopel och Nikea ägde rum i april under ledning av metropoliten Johannes av Nikea. I resan deltog generalsekreteraren och byråsekreteraren. I programmet ingick bl.a. en audiens hos Ekumeniske patriarken Bartolomeos I.

 

Armeniska kyrkans ledare Katolikos Karekin II besökte Finland i juni på inbjudan av ERF:s ordförande, ärkebiskop Jukka Paarma och ärkebiskop Leo. Besöket aktualiserade den armeniska kyrkans situation och bidrog till fördjupade kontakter mellan den armeniska kyrkan och vårt lands båda folkkyrkor.

 

På inrådan av Bibelsällskapet inbjöd ERF på våren en kinesisk religionsdelegation och representanter för ERF:s medlemmar och observatörer till samtal om religionsfrihetssituationen i Finland och Kina.

 

Relationerna till ekumeniken i Estland fördjupades genom att de årliga överläggningarna mellan de europeiska ekumeniska sekreterarna hölls i Tallinn. På inbjudan av Estlands ekumeniska råd gick ERF:s höstmötesresa till Tallinn och Dorpat.

 

Utsikter till ekumenisk fostran både nationellt och internationellt presenterades i Ketkos 20-årsseminarium i april.

 

Ei kaupan - Inte till salu

 

Kyrkornas internationella ansvarsveckas tvåspråkiga tema var Ei kaupan - Inte till salu. Temat, som i huvudsak koncentrerade sig på handeln med tjänster, var inte alldeles lätt att konkretisera, men fick en del draghjälp av kommunalvalet som också kom att fokusera på samma tema och hölls på tröskeln till Ansvarsveckan i oktober. Ett offentligt uttalande från ERF:s styrelse bidrog till att Ansvarsveckan och dess syften uppmärksammades i media.

 

SEKY vid vägs ände

Observatören Suomen Ekumeenisen Kasvatuksen Yhdistys (SEKY) avslutade sin verksamhet under året, arkiverade sina dokument i Finlands riksarkiv och överlämnade sina återstående tillgångar till ERF. SEKY grundades år 1991 med syftet att främja ekumenisk fostran och mötet mellan ekumeniskt intresserade personer. Föreningen verkade aktivt till förmån för finländsk-afrikansk bybiblioteksverksamhet samt för program som stödde fred och skapelsens integritet. De i föreningen verksamma är fortfarande ekumeniskt aktiva men ansåg att föreningen hade fyllt sin funktion. Mera om SEKY i Utsikt 3-4/2004.

 

2 Närmare granskning av verksamhetsåret

 

2.1. Årligen återkommande händelser

 

Böneveckan för kristen enhet

 

Böneveckans tema, 18-25 januari, var Min frid ger jag er (Joh. 14:23-31). Materialet kom från syriska kristna, vilket noterades med särskild glädje, eftersom östkyrkans rika bönetradition präglade texterna. Detta gav också anledning att minnas kristna på platser där det förekommer oroligheter. Böneveckan uppmärksammades på många håll i Finland och kansliet fick motta rapporter om program som hållits, bl.a. genom tidningsurklipp.

 

Det gångna året hade det förflutit 40 år sedan böneveckan började firas regelbundet i vårt land. Detta jubileum uppmärksammades tillsammans med böneveckans tema vid öppningstillfället i Helsingfors gamla kyrka under böneveckans första dag. Ärkebiskop Jukka Paarma predikade och ärkebiskop Leo ledde en ortodox bön.

 

Generalsekretearen deltog i ett ekumeniskt seminarium och en församlingskväll i Villmanstrand 20.1. Seminariet hölls i den ortodoxa kyrkans församlingssal och kvällen i lutherska kyrkan ordnades i samarbete med de lokala församlingarna och Pirkko Jalovaaras förening Rukousystävät ry:

 

18.1. hölls i Helsingfors en bönekväll i Saalemtemplet ordnad av den allianskristna evangelisationskommittén och Saalemförsamlingen med tanke på den förestående evangelisationskongressen.

 

På hösten inleddes arbetet med översättandet av 2005 års böneveckomaterial till finska. Det kommande årets material har sammanställts av kristna i Slovakien. Det finska materialet sammanställs genom samma kommitté som tidigare:: Jan Edström, Veijo Koivula ja Sirpa-Maija Vuorinen och övesättaren Mirja Sevķn.

 

Tillsammans med Sveriges kristna råd samarbetar man som tidigare år kring det svenskspråkiga böneveckomaterialet.

 

Kyrkornas internationella ansvarsvecka

 

Kyrkornas internationella ansvarsvecka ordnades 24-31.10. Veckans tema var Ei kaupan – Inte till salu. Ansvarsveckan är Kyrkans Utlandshjälps (KUH) och ERF:s gemensamma kampanj med tanke på fostran till internationalism och påverkan. Ansvarsveckans syfte är att främja människors medvetenhet om den tilltagande handeln med tjänster och dess utvecklingsmöjligheter. Med tanke på tematikens komplexitet uppnåddes målsättningarna rätt väl. 

 

Projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila fungerade som informatör för internationellt ansvar. Under våren deltog hon i ett praktikantprojekt för Föreningen för rättvis handel, genom vilket man tog fram material med tanke på Ansvarsveckans tema och dess introduktion i församlingar och andra samfund. ERF sände under hösten material till de icke-lutherska församlingarna och till de ortodoxa religionslärarna.

 

Materialet gavs till nationella samarbesparter som Kepa och Föreningen för rättvis handel. Materialet användes av många organisationer som deltog i Kepas Matdagskampanj i samband med kommunalvalet. Kommunal och servicesektorns fackförbund har också dragit nytta av materialet

 

Vid speciella tillfällen riktade till ungdomar undersökte man den tilltagande handeln med tjänster och dess utveckling. Privatiseringen av viktiga bastjänster som är nära förbundna med mänskliga rättigheter och utveckling, ss. utbildning, social- och hälsovård och vattenförsörjning, ses som problematisk.  Projektsekreteraren informerade om Ansvarsveckans tema och utbildade skriftskolledare vid tillfällen ordnade av Myllypuro ja Myyrmäki lutherska församlingar i Helsingfors.

 

Ansvarsveckan syntes bra i medierna. Delvis berodde det på att kommunalvalet hösten 2004 tidsmässigt sammanföll med Ansvarsveckans sista dag. Som kommunalvalets centrala tema utkristalliserade sig just bastjänsterna, vilket gjorde att intresset för uttalanden gjorda av kyrkliga organisationer och personer ökade.

 

Mediernas intresse påverkades också av ERF:s styrelses uttalande som offentliggjordes 22.10. Trots den starka mediala bevakningen syntes Ansvarsveckan inte särskilt mycket i församlingarna. Handeln med bastjänster var starkt framme när de finländska europarlamentarikerna besökte kyrkostyrelsen 3.9. Ansvarsveckans sekreterare Timo Frilander presenterade för parlamentarikerna principiella problem i anslutning till handeln med bastjänster.

 

Ansvarsveckans samarbetsgrupp beslöt att tillsätta en politisk arbetsgrupp för att definiera Ansvarsveckans linje och målsättningar. Ansvarsveckans sekreterare samlade i januari en särskild expertgrupp för detta ändamål. I verksamheten deltog också materialgruppen och informationsarbetsgruppen.

 

Den 15 mars ordnades en planeringsdag för representanter för Ansvarsveckans samarbetsparter under ledning av utbildare Marjaana Jauhola. Dagens syfte var att inleda Ansvarsveckans gemensamma planeringsprocess, gå igenom kampanjplaneringen och gå från strategisk till konkret verksamhet, samla nya idéer samt uppskatta Ansvarsveckans genomslagskraft. Resultaten från dagen kommer att vara till nytta för Ansvarsveckans framtida utveckling.

 

I november 2003 deltog Timo Frilander i en konferens i New Delhi, Indien, ordnad av Trade Justice Movement (TJM). Efter resan beslöt Ansvarsveckans samarbetsgrupp att knyta det nationella arbetet till den internationella kampanjen. Planeringen av nästa års material i anslutning till TJM-veckan inleddes i slutet av året och Sanna Ylä-Jussila kom med i materialgruppen.

 

De kristnas gemensamma missionshelg

 

ERF:s, Finska missionsrådets och Finska frikyrkorådets (SVKN) missionsarbetsgrupp tog fram ett material för den ekumeniska missionshelgen kallat Lähetys alkaa läheltä - Mission börjar här och nu. Skribenterna utgjordes av medlemmar från olika kyrkosamfund. Materialets syfte var att tjäna som hjälp i förberedelser för predikan och tal samt ge impulser för ordnandet av lokala ekumeniska missionsevenemang. Missionshelgen inföll andra veckoslutet i oktober, 9-10.10, och man kunde fira den antingen lördag eller söndag. Materialet sändes till alla kristna församlingar i landet i samarbete med Kyrkans central för mission.

 

Ekumeniska böndagsplakatet

 

Styrelsen tillsatte en böndagsarbetsgrupp vars uppgift var att bereda 2005 års böndagsplakat och dithörande ärenden. Med tanke på 2005 års böndagsplakat ombads arbetsgruppen att särskilt uppmärksamma kristendomens 850-årsjubileum. Arbetsgruppens medlemmar representerade förutom ERF, Finlands ev.luth.kyrka, Finlands ortodoxa kyrka och Finska frikyrkorådet (SVKN). Arbetsgruppen gjorde tillsammans med presidentens kansli upp ett förslag till böndagsplakat för 2005.  Plakatets övergripande tema var Trygghet-otrygghet. ERF:s styrelse godkände 2005 års böndagsplakat och dithörande bibeltexter i början av december och republikens president Tarja Halonen undertecknade plakatet 10.12. Med vänligt bistånd från Finlands ev.luth.kyrkas centralstyrelse kunde plakatet postas till vårt lands kristna församlingar (ca 1100 kpl).

 

Lokalekumeniskt forum

 

Det lokalekumeniska forumet möttes för andra gången och samlade över trettio ekumeniskt aktiva från olika håll i landet. Forumet hölls i Åbo ortodoxa församlings utrymmen 12.11. Fader Petri Ratilainen inledde med en bönestund i Heliga martyrkejsarinnan Aleksandras kyrka. Generalsekreterare Jan Edström och sekreteraren för sektionen för lokalekumenik Veijo Koivula öppnade forumet. Pastor Tapani Rantala talade om temats lokala möjligheter i samband med jubileet Kyrkan i Finland 850 år.

 

Efter en gemensam lunch följde en presentation av åboekumenikens 50-åriga historia. Ordförande för Åbonejdens ekumeniska krets lektor Jouni Elomaa höll ett anförande i ämnet. Jan Edström och Veijo Koivula berättade om aktuella händelser från den nationella och internationella ekumeniken. Ungdomssektionens ordförande teol. stud. Tuomas Alasaukko-oja informerade om utbildninsgprogrammet Ketko. Byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen berättade om temat för 2005 års bönevecka och de kristna kyrkornas situation i Slovakien. Efter forumet deltog man i Åbonejdens ekumeniska krets 50-årsjubileum i Martinskyrkan, där generalsekreterare Edström höll ett tal om Ekumenisk gästfrihet.

 

Forum för mission och evangelisation

 

Det första Forumet för mission och evangelisation hölls i Helsingfors ortodoxa församlings församlingssal 24.11. Det ansågs viktigt att ordna ett forum särskilt efter att höstmötet 2003 beslutit att inte tillsätta någon sektion för mission och evangelisation för inkommande verksamhetsperiod. Forumet arrangerades av den gemensamma missionsarbetsgruppen (LYTR) för ERF, Finska missionsrådet och SVKN. Trettio personer deltog och de representerade olika missionsorganisationer, församlingar och stift. 

 

Bönestunden hölls av fader Kalevi Kasala. Generalsekreterare Jan Edström öppnade forumet och fader Heikki Huttunen berättade om förberedelserna inför Världsmissionskonferensen i Aten 9-16.5.2005 vars tema var Kom heliga Ande – hela och försona. Huttunen deltog i konferensens arbetsgrupp för spiritualitet. Docent Timo Vasko presenterade en analys om kyrkornas syn på evangelisation  Mera om ämnet under punkt 2.2.

 

Evangelisationskongressen E4 som hölls i början av året analyserades ur olika synvinklar. Missionsteolog Seppo Väisänen talade om målsättningarna för kongressen, verksamhetsledare Hannu Nyman om förverkligandet, pastor Soile Salorinne delade personliga erfarenheter och pastor Klaus Korhonen berättade om kongressens resultat. Diskussionen var livlig och den allmänna meningen var att detta forum behövs även i framtiden.

 

2.2 Övriga projekt

 

Finländsk evangelisationskongress

 

Den 21-25 januari hölls i Dipoli i Esbo Finländsk evangelisationskongress 2004, förkortat E4. Kongressen samlade på ett historiskt sätt Finlands kristna att reflektera kring förkunnande av evangeliet med tanke på utmaningarna i Finland och främjande av de kristnas gemensamma vittnesbörd i världen

 

Deltagarantalet var över 800 och medelåldern var under 40 år. E4 kongressens huvudtalare var evangelisten Kalevi Lehtinen, Borgåbiskopen Erik Vikström, ungdomsledare Jose Turunen från Jyväskylä friförsamling, Anne Graham Lotz från USA och pastor Eero Junkkaala från Finlands teologiska institut. Medverkade gjorde också  artisterna Pekka Simojoki, Lasse Heikkilä, Nina Åström och Juha Tapio. Biskop Mikko Heikka och helsingforsmetropoliten Ambrosius framförde hälsningar. 

 

ERF:s representanter vid kongressen var pastor Soile Salorinne (met.), teol. stud. Juhana Sihvo (luth.), kyrkoherde Marino Trevisini (kat.) och generalsekreteraren.

 

Generalsekreteraren deltog också i en bönestund inför kongressen i Hagalunds kyrka kvällen innan. Kongressens hemsida  rapporterade om evenemanget. Kongressens raportbok Yhdessä evankeliumi eteenpäin utkom på hösten på förlaget Päivä oy. Kongressens behandlades också i Utsikt 1/2004.

 

Principer för förkunnande av evangelium

 

Med tanke på evangelisaionskongressen E4 inledde Sektionen för lärofrågor och Sektionen för mission och evangelisation hösten 2003 en kartläggning av principer för förkunnande av evangelium. På basis av ett frågeformulär strävade man till att klargöra de finländska kyrkornas och samfundens syn på evangelisation och förkunnande av evangelium. Kyrkornas och samfundens svar blev en del av bakgrundsmaterilet inför konferensen och det lades också  ut på kongressens hemsida.

 

Svaren behandlades både av Sektionen för lärofrågor under våren då sektionsmedlem, docent Timo Vasko presenterade en sammanställning av materialet. Vid ett möte för Sektionen för mission och evangelisation presenterade Vasko temat genom att utifrån svaren göra en analys kallad Kyrkornas syn på evangelisation. Kartläggningen och analysen betjänade främst rådets egen process i vilken man reflekterade kring evangelisation och gemensamt vittnesbörd ur ett ekumeniskt perspektiv i ljuset av Charta Oecumenica och Takt och ton inom ekumeniken.

 

Kyrkor och invandrare

 

Projektsekreterarens deltidstjänst kunde fortsätta genom stödet från Esbo kyrkliga  samfällighet. Projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila följde tillsammans med sekreteraren för Finlands ev.luth. kyrkas invandrararbete invandrarnas situation i Finland.

 

Den 26 mars ordnades en utbildningsdag för personer som arbetar med invadrare och asylsökande. Tillsammans med lutherska kyrkans sekreterare för invandrararbete deltog projektsekreteraren i dagens planering och förverkligande. Dagen ordnades i International Christian Centeri och 60 personer deltog. Under dagen behandlades praxis kring beviljandet av uppehållstillstånd i Finland och kyrkornas möjligheter att hjälpa och stöda asylsökanden. Man delade också med sig av erfarenheter om hur man på ett förnuftigt sätt kan främja ett rättvist och mänskovärdigt bemötande av invandrare och asylsökande.

 

I april deltog projektsekreteraren i en MOD –grundkurs ordnad av Röda korset. Kursen behandlade deltagarnas egna förhållningssätt till det annorlunda, deras världsbild, fördomar och kulturens betydelsen för den egna identiteten och mänskosynen.

 

Den 8-10 deltog hon i Kyrkans informationsdagar i Kotka. Under dagarna diskuterades hus man bäst kan utveckla den kyrkliga mediastrategin i ett pluralistiskt och mångkulturellt Finland. Mötet mellan olika kulturer var i fokus. Hur kan man informera till olika grupper, på vilket språk och genom vilka kanaler? Temat för dagarna var Vi och dom.

 

I november ordnade Sektionen för fostran ett seminarium om religionsfrihet och religionsundervisning. Projektsekreteraren deltog aktivt i seminarieplaneringen.

 

Ett besök hos inrikesministeriets utlänningsverk förbereddes och blev av i oktober. I besöket deltog en ekumenisk grupp av personer som verkar i Stiftsrådets och svenska sektionens gemensamma flyktingarbetsgrupp. Generalsekreteraren representerade ERF. Utlänningsverkets avdelningschef berättade om intervjuförfarandet gällande asylsökanden och hur dessa bemöts och om den skolning som utlänningsverket har med tanke på dessa tillfällen. 

 

                      Under året behandlades också temat kyrkoasyl. Lutherska kyrkans invandrarsekreterare Marja-Liisa Laihia, jurist Ville Hoikkala, generalsekreterare  Jan Edström, byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen och projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila utgjorde en arbetsgrupp som arbetade med temat med tanke på ett seminarium våren 2005. Sekreterare var projektsekreteraren. Hon hade kontakter med den i Tyskland verkande organisation Asyl in der Kirche, bekantades sig med organisationens digra material och arbetade med att ta fram ett finskt material.

 

                      Publikationen Abrahams barn – tre religioners gemensamma rötter fick mera vind i seglen när boken Samma rötter – Abrahams barn i tre religioner. utkom i Sverige i början av året. Boken baserar sig på häftet Abrahams barn men är mera omfattande och detaljerat. Projektsekreteraren fick i uppdrag att jämföra det tidigare och det nya materialet med tanke på det översättningsarbete som tidigare gjorts till finskan. Projektet med den finska publikationen utvidgades och fastställdes. Projektsekreteraren gjorde upp en plan för målgrupp, marknadsföring och tilläggsfinansiering. Förhandlingar om upphovsrätt fördes med det svenska förlagen Fondi som gett ut materialet i Sverige och i slutet av året kunde kontraktet undertecknas.

 

                      Medlen från Esbo kyrkliga samfällighet användes under året. Understödet har haft stor betydelse för utvecklandet av programmet Kyrkor och invandrare. Särskilt viktigt har det varit under två års tid kunnat anställa en projektsekreterare som i arbetet kunnat koncentrera sig  invandrarfrågor och internationalism i takt med att dessa ärenden blivit en allt viktigare del av ERF:s agenda.

 

Religionsfrihet och religionsundervisning

 

Nya lagar för religionsfrihet och begravningsväsendet var temat för ett seminarium ordnat av Sektionen för finlanssvenk ekumenik och dess samarbetsparter den 20 april. Ett seminarium om religionsfrihet och religionsundervisning skolornas ordnades 8.11 i Helsingfors ortodoxa församlings församlngssal. Mera om saken i punkterna 5.7 och 5.2.

 

Reliogionsmöte

 

Ledarna för tre religioner möttes tre gånger under året: 26 januari i Helsingfors judiska församling, 30 augusti på inbjudan av ärkebiskop Jukka Paarma i lutherska kyrkostyrelsen och 9 september på inbjudan av republikens president Tarja Halonen i presidentens slott.

 

I sitt pressmeddelande 26.1 konstaterade ledarna att kontakter mellan olika religioner är särskilt viktiga i ett samhälle som stäver efter en allt större öppenhet och mångfald. Endast genom att få bort missförstånd och fördomar kan vi skapa ömsesidig respekt, tolerans och samförstånd mellan olika religiösa, kulturella och etniska grupper. Dagens finländska samhälle består av olika grupper och samfund.

 

I det första mötet deltog ärkebiskop Jukka Paarma, Finlands ev.luth.kyrka, ärkebiskop Leo, Finlands ortodoxa kyrka, biskop Jķsef Wrķbel och fader Teemu Sippo, Katolska kyrkan i Finland, ordförande Okan Daher, Suomen Islam-seurakunta (tatarerna), rabbin Moshe Edelmann ja ordförande Gideon Bolotowsky, Helsingfors judiska församling. ERF representarades genom generalsekreteraren

 

I det andra tillfället deltog ärkebiskop Leo (ort.), ärkebiskop Jukka Paarma (luth.), generalvikarie Tuomo T. Vimpari (kat.), ordförande Gideon Bolotowsky Helsingfors judiska församling, ordförande Okan Daher Suomen Islam-seurakunta (tatarerna), imam Khodr Chehab, Suomen islamilainen yhdyskunta samt generalsekreterare Jan Edström.

 

Republikens president Tarja Halonen inbjöd ledarna för tre religioner till presidentens slott 9 september. Samtalet kretsade kring det fruktansvärda terrordådet i staden Beslan i Nordossetien och dess följder, om invandrarnas situation i Finland, konsekvenserna av religionsfrihetslagan och skolornas religionsundervisning. I samband med det sistnämnda ärendet presenterades projektet Abrahams barn, vilket intresserade president Tarja Halonen särskilt mycket. Också bristen på gravplatser för muslimerna togs upp. Presidentens specialmedarbetare Sanna Viitanen deltog också i mötet. Gäster var ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo, biskop Jķzef Wrķbel, ordförande Okan Daher, imam Khodr Chehab, ordförande Gideon Bolotowsky och generalsekreterare Jan Edström. Chehab hade med sig en hälsning från barn i ett daghem som hans samfund upprätthåller.

 

Mötena inleddes hösten 2001 då president Tarja Halonen inbjöd ledare för de olika religionerna till en överläggning efter terrordåden i USA den 11 september.

 

Ickevåldsårtiondet Från våld till försoning 2001-2010

 

Kyrkornas världsråds årtionde uppmärksammades i Finland 2001-2005 genom teman som familjevåld, rasistiskt våld och våld inom ungdomskulturen.  Årtiondet och dess teman togs upp av Sektionen för fostran, Ungdomssektionen och Kvinnosektionen. Årtiondet koordineras av en arbetsgrupp inom lutherska kyrkan, vars ordförande var biskop Juha Pihkala. Projektsekreterare var pol.kand. Kati Jääskeläinen. Generalsekreteraren har deltagit i arbetsgruppen som inbjuden medlem.

 

                      Den 24 september ordnade kyrkostyrelsens arbetsgrupp ett seminarium Kristendom och våld där generalsekreteraren tillsammans med utbildningssekreterare Pekka-Yrjänä Hiltunen ledde diskussionen.

 

På internationella kvinnodagen den 8 mars gav Kyrkans delegation för kvinnoarbete ut ett verksamhetsprogram för kyrkorna kallat Kyrkornas nej till våld mot kvinnor.

 

Kampanjens informatinsarbetsgrupp gav ut ett material på finska och svenska kallat Väkivallasta sovintoon – Från våld till försoning.

 

Både publikationerna delades ut via ERF bland annat till representanter för medlemar och observatörer samt till sektionernas medlemmar.

 

Ställningstagande för centrala bastjänster

 

ERF:s styrelse publicerade fredagen den 22 november ett ställningstagande där man betonar utbildning, social- och hälsovård samt vattenförsörjningens betydelse. Enligt styrelsen ser kyrkorna tecken på att bastjänsterna produceras i allt större utsträckning, både i Finland, EU och i utvecklingsländerna, på marknadens villkor. Enligt uttalandet borde de centrala bastjänsterna erbjudas olika befolkningsgrupper rättvist och till ett rimligt pris och med god kvalitet. Tillgången till bastjänster är en förutsättning för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Om tjänsterna privatiseras försvinner inte den offentliga maktens övervakningsansvar. De offenliga myndigheterna måste tillförsäkras resurser att övervaka produktionen av tjänster. Uttalandet hänförde sig till Kyrkorna internationella ansvarsvecka.

 

EkuFin–nätverket

 

I detta fristående nätverk deltog representanter för landets olika kyrkor och samfund och som hade förtroendeuppdrag i olika internationella ekumeniska organisationer. Generalsekreteraren sammankallade nätverket två gånger. Särskilt diskuterade man temat Reconfiguration of the Ecumenical Movement, Kyrkornas världsråds initiativ angående omorganiseringen av det ekumeniska arbetet.

 

Ekumenik i Kostantinopel

 

Generalsekreteraren och byråsekreteraren deltog 19-26.4. i en pilgrimsfärd till Konstantinopel (Istanbul) och Turkiet ordnad av Uleåborgs ekumeniska komitté. Som reseledare fungerade sekreteraren för Sektionen för lokalekumenik TL Veijo Koivula. Deltagarantalet var 34. I Istanbul anslöt sig metropoliten av Nikea, Johannes, till resesällskapet och deltog i hela reseprogrammet. Som utmärkt kännare av den lokala situationen berättade han om de olika platserna och de kyrkliga livet i Turkiet. Under hans ledning deltog resenärerna i en mottagning av patriarken Bartolomeos I, besökte Nikea (numera Iznik) och staden Bursa, som är en vänstad till Uleåborg samt det ortodoxa klostret på ön Halki, där en teologisk skola verkade 1844-1971.

 

                      Till patriarken Bartolomeos I överräcktes ERF:s bordsstandard. Vid överlämnandet läste generalsekreterare Jan Edström upp ordförande, ärkebiskop Jukka Paarmas hälsning. Mera om ekumeniken i Turkiet i Utsikt 2/2004.

 

Ekumeniska konstkapellet

 

Byggandet av St Henriks ekumeniska konstkapell inleddes i Åbo den 24 februari.  Konstkapellet byggs i Hirvensalo som ett medborgarinitiativ. Förverkligandet sker på basis av resultatet i en tävling som vanns 1996 av arkitekt Matti Sanaksenaho med verket Ikhtys (fisken).

 

Till festligheterna hörde korsprocession, välsignandet av grunden, öppningsord och den första sprängningen. I tillfället deltog sångare från Åbo ortodoxa församlings kyrkokör, medlemmar ur styrelsen för kapellets stödförening, representanter för arbetarna vid byggplatsen, samt presidiet och medlemmar i stödföreningens delegation. Välsignelsetalet hölls av ärkebiskop emeritus John Vikström. Tillsammans med honom välsignades husgrunden av metropoliten av Nikean Johannes, fader Petri Ratilainen (ort.), fader Frans Voss (kat.) och generalsekretare Jan Edström (bapt.).

 

Murandet av grundstenen skedde ekumeniskt den 10 maj. Vid tillfället konstaterade ärkebiskop Jukka Paarma att stödföreningens mångåriga arbete äntligen lett till resultat. Visionen börjar ta form på detta berg. Mera info

 

Vid det lokalekumeniska forumet i Åbo på hösten gavs deltagarna tillfälle att bekanta sig med kapellet som var under uppförande.

 

Stipendier

 

Ungdomssektionens förre sekreterare TM Antti Laine godkändes för studier inom Academic Programme vid ekumeniska institutet i Bossey, Schweitz. Han är den första finländaren som inledde sina studier vid detta sk. magisterprogram. ERF stödde hans studier med 1000 euro, medel som togs från en donation genom teol.dr hc Inga-Brita Castréns testamente, sammanlagt 3 363 euro. Inga-Brita Castrén studerade själv i Bossey, och deltog i den första kursen Graduate School of Ecumenical Studies 1952-1953.

 

Nordisk ekumenik

 

Ekumeniskt institut för Norden, EIN, inledde sin verksamhet som ett treårigt projekt inom Sigtunastiftelsenin i mars strax efter att Nordiska ekumeniska rådets verksamhet upphört. EIN främjar nordisk ekumenik, stärker och betjänar samarbete mellan nordiska kyrkor och samfund samt förmedlar erfarenheter från och information om nordisk ekumenisk verksamhet. EIN ordnar konferenser, seminarier, och verkar i nordiska nätverk och forskningsprojekt. Varje år hålls ett ekumeniskt idéforum där man diskuterar kyrkans roll och uppgift i dagens samhälle. Man drar också upp riktlinjer för den kommande verksamheten EIN leds av Gunnel Borgegård som länge fungerade som generalsekreterare för NER.

 

En nordisk ekumenisk sekreterarsamling hölls på Lärkkulla i Karis 4.-7.3. Vid mötet diskuterade man nya strömningar i den internationella ekumeniken, Ickevåldsårtiondet och islam i Norden. Mötet hölls i uppbyggande och god anda. 

 

Den nationella ekumeniska rådens nätverk NCC-Norden är numera en tredje part vid sidan av EIN och det ekumeniska sekreterarmötet. Det möts så långt som möjligt i samband med andra nordiska möten.

 

I mitten av juni hölls i Köpenhamn en konsultation där man diskuterade kyrkornas och de ekumeniska organisationernas verksamhet i Kyrkornas världsråd, Konferensen för europeiska kyrkor och Lutherska världsförbundet. Samtidigt behandlades förnyandet av den internationella ekumenikens organisering.

 

I september hölls det grundandet mötet för Danske Kirkers Råd i vilket deltog ca 40 deltagare från olika kyrkor, samfund och kyrkliga organisationer. Rådet är det bredaste kyrkliga samarbetet i Danmark. Vid mötet konstaterades att det som kan göras tillsammans också skall göras tillsammans. Till generalsekreterare valdes Lene Suh- Nicolaisen, som inledde sitt arbete i början av 2005. Efter bildandet av Danske Kirkers Råd har man i Danmark ett motsvarande nationellt ekumeniskt råd som i Sverige, Norge och Finland

 

Nordic-FOCCISA

 

Nordic-FOCCISA är ett samarbetsnätverk för nordiska ekumeniska råden och ekumeniska råd i södra Afrika (Fellowship of Councils of Churches in Southern Africa) med tanke på dialog, utvecklandet av relationer och gemensamma projekt. Koordingeringsansvaret ligger på Norges kristna råd och Botswana Council of Churches. I Finland fungerar en nationell Nordic-FOCCISA -arbetsgrupp.

 

Generalsekreteraren deltog 21.-22.6 i Nordic-FOCCISA-nätverkets ledningsgrupps möte i Johannesburgissa. Efter mötet hade han möjlighet att på ärkebiskop Njongokule Ndunganes inbjudan bekanta sig med arbetet mot hiv/aids som utförs av organisationen Fikelela, understödd av den anglikanska kyrkans stift i Kapstaden. Ärkebiskop Ndungane besökte Finland 3-9 januari.

 

Life and Peace

 

UtvecklingSsamarbetsråd Elsi Takala (ort.) representerade ERF i Life and Peace (LPI) -institutets styrelse. LPI som verkar i Uppsala strävar till att utifrån kristna och etiska värderingar organisera fredsforskning och stöda ett brett ekumeniskt samarbete för fred och rättvisa.

 

Life& Peace institutets styrelse valde ny verksamhetsledare och ny forskningsledare. Till verksamhetsledare valdes svensken Peter Brune (kat.) som har över tio års erfarenhet av medborgarorganisationers internationella arbete. Senast ledde han organisationen SweFOR som bl.a. varit aktiv i frågor rörande internationell vapenhandel och problematiken kring handeldvapen.

 

Forskningsledaren, teol.dr  Anne Kubai (met.) från Kenya inledde sin verksamhet på hösten. Hon har en examen från ett universitet i London med inriktning på kristet-muslimskt samarbete i kenyanska byasamhällen. De senaste åren har dr Kubai arbetat i Rwanda med att försöka bygga upp det lokala universitetets verksamhet.

 

LPI fick också ny styrelse. Sveriges kristna råd valde följande personer till styrelsen: Dr Guillermo Kerber Mas (KMN) Polycarp Omolo Ochilo (Afrika), Rev. Trevor Williams (England), Dr. Thomas Bamat (USA), Dr. Nuha Khoury (Mellanöstern), Mr Yuri Riabykh (Ryssland) och Uffe Gjerding (Danmark).

 

I styrelsen fortsätter Miguel Tomas Castro (Karibien), Kari S Hay (Norge), Etienne de Jonghe (Pax Christi), Margareta Grape (Sverige), Elsi Takala (Finland), Simote Vea (Stillahavsområdet) ja Tony Waworuntu (Asien). Ordförande är Pär-Axel Sahlberg.

 

Svenska Bibelsällskapet

 

ERF:s representant i Svenska Bibelsällskapets (SBS) huvudmannaråd var teol.dr  Risto Nurmela. Bibelsällskapets huvudmannarådsmöte hölls i Stockholm i Hedvig Eleonora församlingens utrymmen. Vårmötet var samtidigt bokslutsmöte och man kan konstatera att ekonomin är stram vilket innebär ett minskat kapital. Resultatet är ännu negativt, men jämfört med tidigare år har det trots allt blivit bättre. Under planering är projektet Bibeläventyr, ett projekt vars syfte är att stöda församlingar som i sin tur stöder skolorna i deras kristendomsundervisning. Det ursprungliga materialet är hämtat från organisationen Walk Thru the Bible, som verkar i Atlanta. Detta har fått sin början då Lars Hartman önskade att åtminstone de styrelsemedlemmar som har teologutbildning bekantar sig med materialet. Hartmans initiativ har tagits väl emot.

 

NCC-Europe

 

Generalsekteteraren deltog 15.-18.4. i de europeiska ekumeniska rådens möte i Tallinn. Temat var What values for Europe? EKK:s generalsekreterare Keith Clements, presenterade Document of spiritual and ethical dimension of Europe. Chefen för Kyrkans forskningscentral Kimmo Kääriäinen presenterade utdrag ur World Values 2000 och dess undersökning angående Europa och de olika ländersna attityder till traditionella kristna värderingar. Ledaren för Estlands baptistsamfund Joosep Tammo hade förberett kommentarer som lästes upp av Hugo Ritsbek.

 

Man behandlade också ekumeniska rön från Norden och Estland. Mötet avslutades med plenum med temat Reconfiguration of the ecumenical movement, Europeanprocess, 3^rd Ekumenical Assembly in Romania, Crisis in Irak ja Pre-Assembly evaluation of WCC.

 

Besök och kontakter

 

Katolikos Karekin II, ledaren för Armeniska apostoliska kyrkan besökte Finland 2-6 juni på inbjudan av ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo. Paarma presenterade inbjudan också i egenskap av ordförande för Ekumeniska rådet. Karekin II är Armeniska apostoliska kyrkans 132:a katolikos. Kyrkan firade nyligen 1700 -årsjubileet av dess officiella erkännande. Ärkebiskop Paarma besökte Armenien i augusti 2002 och detta besök var ett svarsbesök. Den armeniska delegationen bekantades sig med det kyrkliga livet i Finland och den teologiska utbildningen. Katolikos Karekin II träffade också statsminister Matti Vanhanen och besökte riksdagen. 

 

En kinesisk religionsdelegation besökte Finland i juni på inbjudan av Finska bibelsällskapet. Generalsekreterare Jan Edström fungerade som värd vid ett ekumeniskt sammanträffande 10.6. Generalsekreteraren höll ett anförande om vårt lands religionsfrihetssituation. Samtalet präglades av en öppen och god atmosfär. De kinesiska gästerna menade att det i deras land inte råder motsättningar mellan den officiella och den inofficiella kyrkan. Enligt dem är det medierna och kritikerna som förvränger bilden av de kristnas situation i Kina. Myndigheternas åtgärder, menade man, är riktade mot kriminella element och inte mot medlemmar i religiösa samfund. Det framkom emellertid också att det i tolkningen av religionsfriheten i Kina också kan ske misstag.

 

Ett möte för EYCE:n anställda och förtroendevalda hölls 15.-18.4. i Helsingfors. I mötet deltog EYCE:s styrelseordföreande Arto Rytkönen från Finland.

 

Generalsekreteraren träffade 27.4 pastor Dirk Ficcan från Council for a Parliament of the World's Religions. I samtalet diskuterades det inter-religiösa samarbetet i vårt land, religionsledarforumet och initiativet om ett bredare religionsforum. Man beslöt hålla konakt i fortsättningen..

 

Ledaren för Pacific Theological College på Fiji Dr Feleterika Nokise och TT Gert Rüppell besökte rådet 21.9.

 

23.3 besöktes ERF:s byrå av en elevgrupp från Borgå ledd av lektorn i religion Marianne Kantonen och rektor Kimmo Sirénin. Gruppen bestod av elever som mottar undervisning i luthersk eller ortodoxa religion på grundskole- eller gymnasienivå. Generalsekreteraren föreläste om ekumenik och besvarade elevernas frågor.

 

Styrelsens viceordförande fader Heikki Huttunen deltog 8.5 i ett ekumeniskt möte i Stuttgart kallat Together for Europé där katolska organisationer som  Focolare, St Egidio ja neokatekumeniska rörelsen var starkt representerade. Vid mötet diskuterades bl.a. begreppet Europas själ.

 

teologia.fi

 

En överläggning hölls den 20.9 i Kotimaahuset angående nätverket teologia.fi.I mötet deltog dekanus Ingvar Dahlbacka (Åbo Akademi), generalsekreterare Jan Edström, prorektor Pirjo Hakala (DiaK), direktor Kimmo Kääriäinen (Kyrkans forskningscentral), verksamhetsledare Heikki Mattila (CredoNet), utbildningsplanerare Hannu Pöntinen (Kyrkans utbildningscentral), dekanus Lauri Thurén (Joensuu universitet), chefredaktör Jaakko Elenius (Kotimaa), direktor Simo Huhta (Kyrktjänst), vicedekan Risto Saarinen (Helsingfors universitet), ekonomi och utildningsplanerare Tuula Sunnarborg (Helsingfors  universitet), VD Reijo Telaranta (Kotimaa-konsernen), projektplanerare Jussi Varkemaa (Helsingfors universitet).

 

Projektet är ett nationellt virtuellt universitetprojekt genom vilket finländare som är involverade inom teologin tillsammans kan utarbeta en teologisk internetportal och webbmaterial med tanke på finländska användargrupper samt utveckla ett nationellt teologiskt virtuellt universitetssamarbete.

 

Kotimaa-konsernen deltar i projektet genom att till projektets förfogande skänka webbadressen teologia.fi samt en av CredoNet Oy:n utvecklad preliminär plan.

 

För projektets förverkligande söker man understöd från undervisningsministeriets projektmedel för utvecklande av ett finländskt virtualuniversitet och anställer en planerare. För att stöda planeraren och med tanke på de olika parternas inbörder kontakter beslöt man att grunda en styrgrupp. Som ERF:s representant i styrgruppen utnämndes generalsekreteraren.

 

3 Information och publikationsverksamhet

 

3.1 Publikationer och material på internet-hemsidan

 

Materialet för Böneveckan för kristen enhet

 

Ansvarsveckans material (i samarbete med Kyrkans Utlandshjälp)

 

Missionshelgens material Lähetys alkaa läheltä - Mission börjar här och nu

 

Verksamhetsberättelsen 2003

 

3.2 Näköala-Utsikt

 

Tidningen utkom i tre nummer. Nummer 1 och 2 var 24-sidiga och nr 3-4 var 32-sidigt. Tidningen skickades ut till 1200 adresser och upplagan uppgick till 1500 ex. Tidningen fick motta undervisningsministeriets stöd för kulturtidskriftet. Utsikt kunde också läsas på internet.

 

Ledaren i nr 1 behandlade nordiska ekumenikens aktuella läge och framtid efter nedläggningen av Nordiska ekumeniska rådet och i ljuset upprättandet av det nya projektet, Ekumeniskt institut för Norden.

 

Ledaren i nr 2 tog upp frågan om Turkiets relation till EU på basis av ett samtalsdokument av de europeiska kyrkorna.

 

Ledaren i nr 3-4 behandlade ekumenisk gästfrihet som en metod för den lokala ekumeniken och som utmaning till den s.k. avtalsekumeniken.

 

Pol.dr Heikki Nuutinen gav ut en historik, Näköala-Utsikt 1962-2002. Ekumenian sanansaattaja, sillanrakentaja. (Ekumeniskt språkrör och brobyggare). Boken är tillägnad dem vars tro, hopp och kärlek har uppmuntrat och uppmuntrar att bära den ekumeniska facklan ut i landet och världen. Nuutinens hobby är tidningshistoria som han ägnat mycket tid åt sedan sin pensionering 1984. Han har gett ut flera flera skrifter om olika tidningars historia. Näköala-Utsiktis historik kom till på hans eget initiativ och han skänkte även 150 ex till ERF. Boken är intressant skriven och kastar på ett utmärkt sätt ljus över Utsikts innehåll och anda under under åriondena. En tilläggsupplaga togs på ERF:s bekostnad och boken delades ut till representanterna för rådets medlemmar och obervatörer samt sektionernas medlemmar. En intervju med Heikki Nuutinen och en presentation av Utsikt-monografin finns i Näköala-Utsiktin nr 2/2004.

 

4 Rådets möten

 

ERF:s högsta beslutande organ är rådets möte som sammanträder till två stadgeenliga möten, vårmöte och höstmöte.

 

4.1 Vårmötet

 

Värdar för vårmötet 18.3 var pastorerna Kaikka och Hans Växby i Helsingfors  svenska metodistförsamling. Deltagarantalet var 59. Mötet behandlade stadgeenliga ärenden såsom verksamhetsberättelsen och bokslutet för 2003. Lektorn i religion Marianne Kantonen (ort.) talade om den nya religionsfrihetslagens inverkan på den ortodoxa religionsundervisningen Tankarna från anförandet ledde till ett seminariet kring ärendet 8.11. Mera om detta under Sektionen för fostran.

 

                      Professor Nils G. Holm från Åbo Akademi höll ett anförande om temat Fredens Gud och författaren Daniel Nylund kommenterade. Diskussionen var livlig och saken uppmärksammades också i media.

 

 

 

4.2 Höstmötet

 

Temat för höstmöte var Det kyrkliga och ekumeniska livet i Estland. Deltagarantalet var 43. De tematiska delarna har vanligen behandlats genom anföranden och kommentarer. Denna gång var metoden exkursion och höstmötet hölls således i samband med en resa till Estland 20.-22.10. Det kyrkliga livet och ekumeniken är vid god vigör i Estland och andra Baltiska länder. Den kyrkliga verksamheten blev friare redan på 1980-talet när en ny tid bröt in i det dåvarande Sovjetunionen och den positiva utvecklingen tilltog i Estland särskilt efter år 1991.

 

Ett dynamiskt samarbete mellan det år 1989 grundade ekumeniska rådet i Estland (Eesti Kirikute Noukogu) och ERF har lett till många ömsesidiga kontakter och besök. Höstmötesresan var emellertid den hittills mest omfattande.

 

Besöksdelen gav möjlighet för deltagarna att bekanta sig med återuppbyggandet av kyrkorna i Estland både konkret och bildlikt talat.

 

Metropoliten Stefanos och fader Mattias från Estlands ortodoxa kyrka ledde en morgonbön i Helige Simons och profetissan Hannas kyrka som byggdes redan 1752-1755. Under sovjettiden avslutades församlingens verksamhet och kyrkobyggnaden fick förfalla. Den användes till och med som gymnastiksal. Nu är den renoverad och en av de få träkyrkor som bevarats i Estland. Den finns med på listan över konstfulla byggnader och minnesmärken. Metropoliten Stefanos och Mattias Palli talade varmt och engagerat för ekumenikens värden.

 

Heliga Birgittas ordens kloster finns i stasdelen Pirita och är både till det yttre och det inre en upplevelse som gör intryck. Det nya klostret med gäststugor blev klart 2001 invid den gamla kosterkyrkans ruiner.

 

Fader Philippe Jourdan ja syster Riccarda hälsade gästerna välkomna med en åtföljande bönestund kyrkan.

 

I serien kyrkliga nybyggen finns Baltic Mission Center of the United Methodist Church in Estonia, Metodistkyrkans nya (klar 2000) kyrkobyggnad och därtillhörande Baltic Methodist Theological Seminary. Byggnad innehåller en stor och vacker kyrksal och ljusa utrymmen. Superintendenten för Estlands metodistkyrkan Olav Pärnamets välkomnade gästerna.

 

Det månatliga mötet för Estlands ekumeniska råd var förlagt till samma dag och på så sätt fick delegaterna träffa en ekumeniskt representativ grupp av estniska biskopar, präster och andra representanter för kyrkorna. Ordförande för det ekumeniska rådet är biskop Einar Soone, generalsekreterare är Tauno Teder och biträdande generalsekreterare pastor Ruudi Leinus. Vid det gemensamma tillfället presenterades deltagarna och den ekumeniska verksamheten i respektive länder. Man utbytte också gåvor. Till Estlands ekumeniska råd överräcktes ERF:s bordsstandard.

 

Den andra delen av resan gick till Dorpat. Under bussresan visades videon Church in Estonia – History and Today, en mycket informativ och proffsigt gjord presentation.

 

I Pauluskyrkan i Dorpat ordnades en imponerande ekumenisk gudstjänst, där en blåsorkeser från tyska Wiesbaden uppträdde. Predikant var prosten Joel Luhamets. I förbönen medverkade präster och pastorer från olika samfund. Kvällen fortsatte med bordsgemenskap och i middagen deltog både höstmötets deltagare och representanter från församlingarna och universitetet i Dorpat.

 

Att bekanta sig med universtitet var givande. Stadens representant borgmästare fru Laine Jänes hälsade gästerna välkomna. Universitetets solennitetssal presenterades av Ester Ilja, den teologiska utbildningen presenterades av prorektor Tonu Lehtsaar, professor Tarmo Kulmar och pastor Kaido Soom.

 

Stadgeenliga ärenden behandlades under returresan på Finska viken, då den symboliska betydelsen av det ekumeniska arbetet också togs i betraktande. 

 

5 Verksamhet i sektionerna

 

Medlemmar och observatörer kan utse representanter till sektionerna. Sektionerna följer med sina egna ansvarsområden och diskussionen både hemma och utomlands. De arbetar med olika projekt och ordnar ekumeniska seminarier och evenemang om aktuella ämnen.

 

               En sektion är av Ekumeniska rådet i Finland tillsatt tidsbunden arbetsgrupp vars mandatperiod är tre kalenderår om inte annat besluts. Sektionens syfte är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till inbördes interaktion i frågor som hör till sektionens område. Sektionen kan vid behov göra expertutlåtanden och föra initiativ om uttalanden till styrelsen.

 

5.1 Sektionen för etiska frågor

 

Syftet med Sektionen för etiska frågor är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion för främjandet av behandlingen av etiska frågor.  Sektionens uppgift är att behandla aktuella etiska frågor från ett ekumeniskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas till frågor som har med hälsoetiska frågor och frågor som har med mänskovärdet att göra.

 

Sektionens ordförande var generalsekreterare Risto Pontela (SKR, lut.), viceordförande var överläkare Liisa-Maria Voipio-Pulkki (luth.). Sekretaruppgiften cirkulerade inom sektionen. Sektionen förberedde ett seminarium Bön, sjukdom, helande - kristna synpunkter till hösten, men brist på tid och resurser gjorde att seminariet sköts upp till mars 2005.

 

Vid sektionens möten behandlades temat For the healing of the world särskilt utifrån Lutherska världsförbundets generalförsamling i Winnipeg 2003.

 

5.2 Sektionen för fostran

 

Syftet med Sektionen för fostran är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion för främjandet av behandlingen av frågor som har med ekumenisk fostran att göra.  Sektionens uppgift är att främja fostran till ekumenik i Finland samt främjande av ömsesidig respekt och ökad information till alla åldersgrupper.

 

Sektionens ordförande var pastor Olli-Pekka Silfverhuth (luth.) och sekreterare Ped.mag. Mirkka Torppa (luth.).

 

Det centrala temat under verksamhetsåret var rätt till undervisning i egen religion. Årets första möte var sektionens konstituerande möte där man talade om verksamhetsårets teman. Vid det andra mötet diskuterade professor  Juha Seppo med sektionen om religionsundervisningens aktuella läge efter den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft. Dessutom bekantade man sig med ungdomssektionensa verksamhet, Ketkoutbildningen och möjligheten till samarbete.

 

KV:s ickevåldsårtionde Fråv våld till försoning fick sektionen att diskutera hur temat kan tas upp i finländska ekumenisk fostran och  i skolundervisningen.

 

Sektionens fjärde möte behandlade årets verksamhet, planerade det kommande året (bl.a. MOD-utbildningen), behandlade sektionens seminarium i november och diskuterade nya åtgärder med tanke på uppföljningen av rätten till undervisning i egen religion.

 

Seminariet Rätt till undervsisning i egen religion ordnades i Helsingfors ortodoxa församlings utrymmen 8.11. Deltagarantalet var över 90. Till seminariet hade inbjudits religionslärare, beslutfattare från det kommunala skolväsendet och intresserade av religionsundervisning. Seminariet behandlade utmaningar i relation till olika kyrkors religionsundervisningsplan och man strävade till att få svar på svåra frågor av tjänstemän som besluter om religionsundervisningen.

 

Inledningsvis hölls en paneldiskussion där ansvariga för olika kyrkors religionsundervisning berättade om det aktuella läget för religionsundervisningen. I panelen deltog från katolska kyrkan undervisningskoordinator Irene Alvarez, från lutherska kyrkan: religionslärare Hannu Koskinen, från ortodoxa kyrkan: sekreteraren för undervisningsfrågor Kaarina Lyhykäinen och från Suomen Vapaakirkko klasslärare Heli Verkkonen.

 

Undervisningsrådet Antti Vanne från Utbildningsstyrelsen och undervisningschef Marjo Kyllönen från Helsingfors stads undervisningsämbete  presenterade de ansvarigas synpunkter på diskussionen och svarade på frågor. Seminariet avslutades med en livlig diskussion med de närvarande som hoppades att få mera material som en fortsättning på seminariet och ett liknande seminarium i framtiden angående religionsundervisning.

 

5.3 Kvinnosektionen

 

Syftet med kvinnosektionen är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion i behandlingen av frågor som hör till den kvinnliga spiritualitetens område. Sektionens uppgift är att stöda kvinnor i kyrkor och samhälle samt att stärka den kristna identiteten.

 

                        Sektionens ordföreande var föreningssekreterare Riitta Räntilä (ort.), viceordförande pastor Aino Salovius (luth.) och sekreterare TM Anne Lagerstedt (SKR, luth).

 

                        Sektionen höll fyra möte, två på våren och två på hösten. Mötena hölls i lutherska kyrkans ämbetshus, ortodoxa församlingens utrymmen i Hagalund, Frälsningsarméns Hedvigrum och hemma hos Iris Rajamaa i Helsingfors.

 

                        Anne Lagerstedt rapporterade om ärenden i anslutning till Ecumenical Forum of European Christian Women (EFECW). Lagerstedt är styrelsemedlem i Forum. EFECW valde Lagerstedt till arbetsruppen Human rights and Freedom of Religion inom Church and Society Commission i Konferensen för europeiska kyrkor (KEK).

 

                        Räntilä och Lagerstedt deltog i Forumets nationella koordinatormöte 13 -17.10. i tyska Loccum. Mötets tema var Kristna värden i ett mångkulturellt Europa. ur ett kvinnoperspektiv. Man granskade temat utifrån EU och Charta Oecumenica.

 

                        Nordiska Ekumeniska Kvinnokommittens (NEKK) möte hölls i Sigtuna 5.-8.8 under temat Kropp och kvinlighet. Deltagare var Yvonne Terlinden, Monika Pensar-Granroth och Anne Lagerstedt. Seminariet granskade synen på kvinnan ur ett filosofiskt och teologiskt perspektiv. Dessa domineras av en manlig självförståelse där mannen är normen och kvinnan undantaget. Vid seminariet fann man många sätt att se kvinnan som Guds goda skapelse och som ett självständigt subjekt.

 

                        Yvonne Terlinden deltog som sektionens representant i NEKK:s möten  5.-8.8 i Sigtuna och 29-30.10 i Helsingfors. I det sistnämnda deltog också andra medlemmar ur sektionen samt lutherska kyrkans delegation för kvinnoarbete. Vid mötena informerades om vad som sker i Norden på kvinnoarbetets område. Särskilt granskade man gemensamma aspekter på våld och kvinnohandel. Maria Sundblom informerade om arbetet med flickor med hjälp av materialet Tjejer i kyrkan. Borgå stift grundade ett inspirerande halvårsprojekt som behandlar jämställdhetsfrågor och stiftets kvinnoarbete.                 Tillsammans med Vivamo-institutet ordnade sektionen ett seminarium  28-29.8  Moninaisina - arvokkaina dit man också inbjöd invandrarkvinnor. Deltagarantalet var ca 20. Vid seminariet tog man upp invandrares erfarenheter av kristet samarbete och man deltog också i olika kyrkors, bl.a. frikyrkornas andliga övningar. Målet är att uppmuntra invandrare att i fortsättningen gå med i församlingarnas regelbundna verksamhet. I sektionen konstaterades också att den ekumeniska fostran, i vilken ingår en ekumenisk familjemässa i Vivamo, är en bestående traditions som har sitt ursprung i kvinnosektionen.

 

                        Sektionen inledde planeringen av sin del av programmet vid kyrkodagarna i Uleåborg (2005. Man deltog också i en fackeldemonstration 25.11 som ordnats av Frälsningsen i Helsingfors mot våld som riktar sig mot kvinnor. Demonstrationen var en del av KV:s internationella kampanj The Wings of a Dove.

 

5.4 Ungdomssektionen

 

Ungdomssektinensn syfte är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion med tanke på främjandet av ekumeniskt ungdomsarbete.

 

Ett stort generationsbyte inträffade i ungdomssektionen år 2004.  Många gamla sektionsmedlemmar byttes ut mot nya. Samtidigt avslutade sektionen arbetet med sitt nya reglemente och ordnade sin verksamhet därefter. Sektionen möttes regelbundet en gång per månad utom under perioden juni-augusti.

 

Sektionens flaggskepp, utbildningsprogrammet för internationell och ekumenisk verksamhet, Ketko, var också detta år sektionens viktigaste arbete. Sektionen bereddes sig på möjligheten att ordna Ketko också i andra delar av landet genom att sammanställa minimikrav på kursen. I samma process ingår beslutet att anhålla om varumärkesskydd från Patent och registerstyrelsen för Ketko och det emblem som Liina Pajusen designat.

 

Sektionen stödde ungas deltagande i olika ekumeniska evenemang. De som erhållit understöd var också skyldiga att rapportera till sektionen. För att öka möjligheten att ta tillvara erfarenheter för vidare bruk beslöt man undersöka effektivera arkiveringen och undersöka möjligheterna till publicering av material på internet.

 

Sektionens ställning i bland de finländska ungdomsorganisationerna stärktes när Inka Lindroos rekommenderades som representant i ungdomsorganisationen Allianssi. Hon valdes med stöd från PKT. Kontakterna till Europeiska ekumeniska ungdomsrådet var goda både genom EYCE:s nuvarande ordförande  Aaro Rytkönen och sektionens egen kontaktperson till EYCE.

 

Sektionens ordförande var teol.stud. Tuomas Alasaukko-oja, viceordförande psyk. stud. Aura Nortomaa och sekreterare pastor Kaisa Lahti.

                                                                                                                     

Utbildningsprogrammet för internationell och ekumenisk verksamhet (Ketko)

 

Som utbildningssekreterare fungerade pastor Anna-Maija Viljanen-Pihkala. Programmet innehöll inga stora förändringar. En slutförd kurs gav studieveckor vid de teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuu univerisitet och vid DiaK. Samarbetspart är fortfarande Kristliga studiecentralen som flyttade ut på internet under hösten..

 

När Ketko avslutades i mars var det 24 unga som fick diplom De flesta av dessa var lutheraner, men det fanns också i gruppen en katolik, en ortodox, en metodist och några pingstvänner. Under hösten kompletterade tre personer kursen och de fick också motta diplom. Den kurs som inleddes i  oktober hade över tjugo deltagare. Utbildningssekreteraren hade en arbetsgrupp som stöd för sitt arbete..

 

Under veckoslutskurserna i januari och mars gästades Ketko av Anne Benedictzen och Anna Norrby från Sverige, där man strävar efter att utveckla kurser med unga som målgrupp. Utbildningssekreteraren gorde en svarsvisit i september. Laura Hytti och Minerva Ihatsu bekantade sig med den svenska kursen under dessa andra veckoslut i november. Det var fråga om en ömsesidigt lärande och det finns skäl att fortsätta samarbetet.

 

Ketkos 20-årsjubileum firades 25.4. Dagen inleddes med anglikansk mässa och fortsatte med seminariet Varför behövs ekumenisk fostran? och en fri samvaro på kvällen. I festligheterna deltog ett trettiotal inbjudna gäster och tidigare ketkoiter. Dagens ansågs lyckad. För planering och förverkligande av festdagen ansvarade en arbetsgrupp tillsammans med utbildningssekreteraren. En publikation om Ketkos 20 år är under arbete. Mera om saken i Utsikt 1/2004.

 

Internationella kontakter

 

Den arbetsgrupp för internationella kontakter som grundades i slutet av 2002 betonar två saker i sin verksamhet: kontakter till Europeiska ekumeniska ungdomsrådet (EYCE) och nordiskt-baltiska kontakter. Arbetsguppen och mötena leddes och sammankallades av sekreteraren för internationella ärenden Laura Hytti och kontaktpersonen till EYCE Miika Ahola.

 

Sekreteraren koordinerade sektionens internationella kontakter tillsammans med arbetsgruppen. På våren fungerade sekreteraren som tolk vid Ketkokursens två veckoslut med tanke på de svenska gästerna. Hon hörde också till jubileumsarbetsgruppen och ansvarade de internationella gästerna. På våren kartlade arbetsgruppen behovet av nordiskt-baltiska kontakter i det ekumeniska ungdomsarbetet, kartlade samarbetsparter och kontaktade dem. I samband med Ketkojubileet hade man tänkt ordna ett planeringsmöte som inte blev av pga för få deltagare. Arbetsgruppen beslöt ordna ett nytt möte år 2005 i Åbo i samband med EYCE:s möte. Arbetsgruppen beslöt  inleda samarbetet genom att skapa ett diskussionsforum och en hemsida på internet och inledde planeringen av dessa. Arbetsgruppen ordnade några möten där man berättade om kommande händelser och om arbetsgruppens verksamhet. Pastor Matti Peiponen besökte arbetsgruppens möte och informerade om Konferenesn för europeiska kyrkor och om ungdomsekumenik. Sju möten hölls angående utvecklandet av nordiskt-baltiska kontakter.

 

Kontaktpersonen till EYCE  har ansvar för att hålla kontakt till EYCE, vars medlem ungdomssektionen är. Kontaktpersonen anhöll om och rekommenderade enligt sektionens beslut flera sökanden till EYCE skolningstillfällen, arbetsgrupper, seminarier och evenemang.

 

Sektionen beslöt inbjuda EYCE:s möte till Finland 2005. Koordineringen av mötesförberedelserna har hört till kontaktpersonens uppgifter. Han var sammankallare för planeringskommitténsom möttes nio gånger.

 

Sekreteraren för internationella ärenden, EYCE:s kontaktperson, sekreteraren och verksamhetssekreteraren representerade sektionen vid  rådets höstmötesresa till Estland. På hösten deltog sekreteraren för internationella ärende i en svarsvisit till den i Sverige ordnade ketkolika ekumeniska kursen för ungdomar.

 

Ekumeniska arbetsgruppen

 

Den ekumeniska arbetsgruppen ordnade under ledning av sekreteraren Sami Lehto en en kvällssits i Vapaakirkkos utrymmen i anslutning till Ketkos 20-årsfest. Vapaakirkkos scouter stod för programmet och också publiken fick delta. Man drog sig också till minnes händelser ur Ketkos historia.

 

                      Under Ansvarsveckan ordnades ett ekumeniskt veckoslut i Morbacka med många deltagare. Samma vecka deltog sektionen i ett evenemang i Myyrmäki kyrka med temat Inte till salu.

 

                      En ekumenisk julfest hölls i samband med sektionens decembermöte i teologiska studentföreningens utrymmen den 7 december. Temat var att bekanta sig med den heliga familjen och julens betydelse i olika traditioner. Kvällen avslutades med en rundtur via Alexandersgatans julkrubbor.

 

 

 

Spiritualitetsprojektet

 

Arbetet med spiritualitetsprojektet fortsatte under året utan att projektet kunde slutföras. Syftet är att ge ut en publikation om olika traditioners musikmaterial inom  samma pärmar. Projektarbetsgruppen möttes under våren fem gånger och diskuterade spiritualitetens olika delområden samt  innehållet i det kommande materialet. Under hösten bearbetades materialet. Topi Haarlaa och Mika Pajunen har ansvarat för projektet

 

5.5 Sektionen för lärofrågor

 

Syftet med sektionen för lärofrågor är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion med tanke på främjandet av lärofrågor. Sektionens syfte är att hjälpa kyrkor och kristna samfund att lära känna varandra, främja deras inbördes inhet och avlägsna fördomar.

 

Sektionens ordförande var biskop Simo Peura. Som sekretare kallades TM Minna Hietamäki till slutet av augusti och KM, MuM, teol.stud. Tapani Saarinen från början av september. Sektionen möttes fyra gånger och ordnade ett öppet seminarium tillsammans med sektionen för lokal ekumenik.

 

Sektionens möte var tematiska och som inledare fungerade både sektionsmedlemmar och inbjudna experter.

 

Ondska var temat för ett möte som hölls i Kyrkans ämbetshus på Skatudden i Helsingfors. Som inledare fungerade ärkemandrit Andreas Larikka (ort.) utbildningssekreteraren i religion Pekka Y. Hiltunen (luth.).

 

I maj ordnades ett öppet seminarium i Den gode herdens kyrka i  Svedängen, Helsingfors. Temat var Gemensam bön och gudstjänst. Som inledare hade inbjudits metropoliten Ambrosius (ort.),  generalvikarie Tuomo T. Vimpari (kat.), TL Veijo Koivula (luth.), TL Pekka Metso (ort.), kyrkoherde Marino Trevisini (kat.), pastor Atte Helminen (adv.) och pastor Mika Pajunen (angl.).

 

Seminariet ordnades i samarbete med sektionen för lokal ekumenik. I planeringsgruppen ingick Veijo Koivula, generalsekreterare Vesa  Kallinen (SVKN), TM Mikael Sundkvist och TM Minna Hietamäki. Den gode herdens kyrka ansågs vara en bra mötesplats och samarbetet mellan de båda sektionerna fungerade utmärkt. Också deltagarna var tacksamma för seminariet och ville gärna ha mera av dylikt i framtiden. Mer om seminariet i Utsikt 2/2004.

 

I september var temat Människosyn och mötesplatsen Åbo Akademi. Inledare var fader Heikki Huttunen (ort.), fader Cristiano Magagna (kat.) ja fil.stud. Jyri Härkönen.

 

I november var temat Kyrkornas gemensamma patristiska arv och man möttes i Helige Hermans av Alaska kyrka i Hagalund. Inledde gjord TL Pekka Metso (ort.), pastor Antti Saarelma (luth.) och kommentarer gavs av generalsekreterare Vesa Kallinen (SVKN).

 

Sektionens sekreterare representerade sektionen i ERF:s vårmöte samt i sektionerna och styrelsens gemensamma planeringsforum.

 

5.6 Sektionen för lokal ekumenik

 

Syftet med sektionen för lokal ekumenik är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion med tanke på främjandet av den lokala ekumeniken Sektionens syfte är att hjälpa kyrkor och kristna samfund. Sektionen för lokal ekumenik har som uppgift att främja kristen enhet genom att stöda och utveckla kyrkornas och de kristna samfundens enhet och ömsesidiga respekt, så att man på varje ort skall kunna avge ett gemensamt kristet vittnesbörd.

 

                      Sektionens namn ändrades i början av 2004 från Sektionen för lokal gemenskap till Sektionen för lokal ekumenik.

 

Ordförande var KM Kirsti Keltikangas (luth.), viceordförande pastori Taisto Hillberg (adv.) och fader Arto Leskinen (ort.) samt sekreterare TL Veijo Koivula (luth.).

 

Sektionen höll två egentliga möten, ett på våren och ett på hösten. Jaosto piti vuoden aikana kaksi varsinaista kokousta, kerran kevätkaudella ja kerran syyskaudella.

 

I maj hölls ett gemensamt seminarium i Helsingfors tillsammans med Sektionen för lärofrågor me tema Gemensam bön och gudstjänst. I november hölls ett lokalekumenistk forum i Åbo. Mera om detta vid punkterna 5.7 och 2.

 

En central ställning i verksamheten har den årliga Böneveckan för kristen enhet i januari. Man har också uppmärksammat världsböndagen i mars, Ansvarsveckan i oktober samt den ekumeniska bibelsöndagen som ordnas på Finska bibelsällskapets initiativ.

 

Dessutom har man strävat efter att hålla god kontakt till det lokalekumeniska fältet i landet. Sektionen har fortsatt att kartlägga lokala ekumeniska arbetsgrupper överallt i Finland. Sekreteraren har månatligen  sammanställt en lokalekumenisk rapport på basis av information från sektionsmedlemmarna.

 

En del av sektionsmedlemmarna deltog i utbildningstillfället och seminariet Kyrkor och invandrare i Helsingfor.

 

Sektionens lokalekumeniska idébank har finslipats och internetversionen på ERF:s hemsida har uppdaterats under året.

 

5.7 Sektionen för finlandssvensk ekumenik

 

Syftet med sektionen för finlandssvensk ekumenik är att erbjuda ERF:s svenskspråkiga medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion och samarbete. Sektionens behandlar aktuella ekumeniska frågor utifrån de svenskspråkiga samfundens och Borgå stifts perspektiv och främjar lokal ekumenisk verksamhet.

 

                      Ordförande var kyrkoherde Tor-Erik Store (luth.) ja sekreterare översättare Sara Torvalds (kat.).

 

Pastor Markku Salminen presenterade Finlands ortodoxa kyrka vid mötet i januari. Mission och vårt globala ansvar var temat för möte i maj och Kaj Holtti (FMF) höll ett anförande.

 

Sektionen har kartlagt frågan om vem som får predika i olika samfunds gudstjänst och vid ekumeniska tillfällen. Ordförande presenterade resultaten av kartläggningen vid planeringsforumet i september. Där beslöts att saken förs vidare tillsammans med Sektionen för lärofrågor och Sektionen för lokalekumenik.

 

Kristet fredsarbete var temat för septembermötet och där höll Ulf Särs ett anförande. Uppdateringen av den lokalekumeniska idébankens svenskspråkiga version inleddes.

 

Stiftsrådet vid Borgå stift koordinerade en ekumenisk arbetsgrupp för invandrararbete och sektionens representanter i arbetsgruppen av Sara Torvalds och Margareta Smith-Edström. Sektionen hölls ā jour med arbetsgruppens arbete.

 

Sektionen koordinerade också Ansvarsveckans svenska arbete tillsammans med Stiftsrådet i Borgå stift.

 

Den 20 april ordnades ett seminarium i Borgå om två nya lagar: religionsfrihetslagen och lagen om begravningsväsendet. Samarbetspart var bl.a.Metodistkyrkan i Borgå.

 

Sektionens ordförande deltog i vårmötet i Helsingfors och i höstemötesresan till Estland. Sektionen har skapat kontakter till Ekumeniskt institut för Norden.

 

6 Styrelse och ekonomi

 

Styrelsens ordförande var ärkebiskop Jukka Paarma (lut.). Viceordförande var biskop Voitto Huotari (lut.), pastor Heikki Huttunen (ort.) och pol.dr Markus Österlund (FMF). Övriga medlemmar var fil. mag. Pauliina Arola (lut.), överläkare Kati Myllymäki (lut.), kyrkosamfundsledare Olavi Rintala (vap.) och fader Teemu Sippo (kat.). Sippo efterträdde generalvikarie Tuomo T. Vimpari som sin kyrkas representant efter att denne övergått till nya uppgifter utomlands.  Ersättare var informatör Mari Malkavaara (luth.), direktor Pekka Hietanen (luth.) och chefredaktör Hannu Lahtinen (vap.).

 

Styrelsens, sektionernas och kansliets planeringsforum hölls 6.9.2004 i kurscentralen Petra i Grankulla. Under temat Sju utvalda diskuterades hur den nya situationen för sektionerna har känts. Sektionerna presenterade sin verksamhet och verksamhetsledare Pauliina Arola från Crisis Management Initiativesta berättade om sitt arbete i denna sk. Ahtisaaribyrå samt om CMI:s verksamheti allmänhet. Man diskuterade också möjliga kontaktytor mellan CMI:s verksamhet och kyrkornas fredsarbete.

 

I kansliet arbetade generalsekreterare Jan Edström, byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen och deltidsanställda projektsekreteraren Sanna Ylä-Jussila. Ekonom  Perry Johansson skötte ärenden i anslutning till den ekonomiska verksamheten. Han skötte ärendena hemifrån, var i kontinuerlig kontakt med kanslipersonalen och deltog varannan vecka i ett gemensamt planeringsmöte på kansliet. Medhjälpare vid behov var gymnasisten Juha Vuorinen som tillfälligt ställde upp som kanslihjälp under bråda tider. Personalens ekumeniska sammansättning gav positiva förtecken till det dagliga arbetet.

 

Kanslipersonalen och sektionernas sekreterare höll regelbunden kontakt.

 

                      Ungdomssektionens ansvariga använde utrymmen och resurser som kansliet tillhandahöll, oftast efter kontorstid vilket gjorde att utrymmen räckte till.

 

Ungdomarnas närvaro var till glädje för personalen.

 

                      I kansliet finns också ett ekumeniskt bibliotek bestående av ca 2000 band till nytta och glädje för personalen, forskare och studerande.

 

Kansliets läge i lutherska kyrkostyrelsens utrymmen har gett möjligheter till ett dynamiskt arbete med kyrkostyrelsens olika enheter, vilket är glädjande.

 

Verksamheten hölls inom de ekonomiska ramarna. Nästan alla medlemmar understödde verksamheten liksom många observatörer och några församlingar. Lutherska kyrkans kollekt var lika stor som under föregående år. Andra kollektinkomster växte glädjande nog. Ansvarsveckans informationsverksamhet understöddes av UM, det ekumeniska ungdomsarbetet och Utsikt fick understöd från undervisningsministeriet. Stödet från Esbo kyrkliga samfällighet för projektet Kyrkor och invandrare användes i sin helhet. Under flera år har det varit ett bekymmer att verksamheten utvidgats och att de personella resurserna förblivit desamma. Den nuvarande finansieringen möjliggör emellertid inte anställning av mera personal.

 

7 Utvärdering

 

ERF:s gångna verksamhetsår var ytterst livligt. Det dagliga arbetet för Kristi kyrkas enhet innebär i praktiken betjänande av medlemmar och observatörer och en mångsidig verksamhet i frågor av samhällelig betydelse.

 

7.1 Uppställda och uppnådda målsättningar

 

Verksamhetsplanens målsättningar uppnåddes rätt väl. De årliga projekten förverkligades. 40-årsjubileet för Böneveckan för kristen enhet uppmärksammades genom böneveckans öppningsgudstjänst i Helsingfors. Tematiken för Kyrkornas internationella ansvarsvecka, handeln med bastjänster, blev ett viktigt tema inför höstens kommunalval. ERF:s styrelses uttalande i frågan främjade den offentliga publiciteten i frågan. I materialet för de kristnas gemensamma missionshelg uppmärksammade man särskilt evangeliets förkunnande i Europa. Det lokalekumeniska forumet granskade aktuella frågor och lyckönskade samtidigt Åbonejdens ekumeniska krets med anledning av dess 50-åriga verksamhet. Ett nytt årligen återkommande och på basis av responsen framgångsrikt projektet var Forumet för mission och evangelisation.

 

Ett seminarium om spiritualitet som planerats till hösten kunde däremot inte förverkligas. Anledningen var att nyckelpersonerna i arbetsgruppen fick andra arbetsuppgiftet vilket inte längre möjliggjorde deras medverkan i planeringen. Istället för Eumenisk årsbok utgavs verksamhetsberättelsen i ny form. Ett planerat publikationsprojekt var Att bekänna samma tro i en ny och utvidgad version, men det kunde inte ros i hamn på grund av resursbristen.

 

Mötena mellan ledare för tre religioner blev regelbundna. Ledarna diskuterade möjligheten att utvidga forumet till att omfatta även andra religioner med hjälp av stöd från statsmakten. Man konstaterade att de regelbundna mötena mellan ledarna för tre religioner bör fortsätta oberoende om ett utvidgat forum grundas eller ej. Den snabba och positiva utveckling som religionsmötet inneburit kunde inte förutses när höstmötet 2002 gav styrelsen i uppdrag att tillsätta en tidsbunden arbetsgrupp för att planera religionsmöte. Vid sakens vidare beredning bör man ta i betraktande den regelbundna verksamhet som ledarna för tre religioner numera är involverade i.

 

Rådets möten fungerade som en viktig mötesplats mellan representanter för medlemmar och observatörer. Speciellt positivt upplevdes höstmötesresan till Estland.

 

Sektionsverksamheten är en väsentlig del av ERF:s verksamhet. Sektionsverksamheten garanterar möjligheter att uppmärksamma aktuella frågor vid seminarier och olika diskussionsfora. Sektionerna nya reglementen gjorde verksamheten tydligare.

 

Den finländska evangelisationskongressen i januari var en viktig händelse för många unga och många församlingar. ERF:s kartläggning av grunderna för förkunnande av evangelium var en viktig del av förberedelserna inför kongressen och till nytta även för ERF:s eget arbete. Under det gångna året togs ett viktigt steg på detta område när man ordnade Forum för mission och evangelisation. Forumets arrangör, Missionsarbetsgruppen (LYTR) föreslog för Finska missionsrådet en gemensam rådplägningsdag om mission och evangelisation hösten 2005.

 

7.2 Ekumenik i Finland 2004

 

Ekumeniken mår bra i Finland. Det konstaterar man ofta både här hemma och utomlands. Att ekumeniken mår bra beror på ett långt, fortgående och målmedvetet arbete på olika nivåer. Detta är ingen självklarhet, utan en sak som man bör be och arbeta för. Inom den finländska ekumeniken strävar man efter att utarbeta bestående ekumeniska lösningar både nationellt och lokalt. Många önskar säkert en snabbare utveckling mot synlig enhet. När man ser bakåt är det emellertid viktig att konstatera att det under de senaste tio åren skett betydande framsteg på många områden. Attityder har förändrats och ekumeniken har blivit en naturligare del av kyrkornas dagliga verksamhet.

 

Man kan fråga sig vad ERF:s roll är i den nationella ekumeniken då det mellan kyrkorna förekommer allt mera och regelbundma kontakter. Den traditionella rollen är att fungera som ett gemensamt öppet samtalsforum för dryftandet av aktuella frågor. Det är viktigt att känna tidens puls, notera och lyfta fram frågor som kräver ett djupare ekumeniskt engagemang. ERF:s verksamhet har många dimensioner, vilket garanterar att ekumenikens olika delområden uppmärksammas i verksamheten.

 

Aktuella utmaningar

 

Förberedelserna inför jubileumsåret Kyrkan i Finland  850 år har gett kyrkorna anledning att tillsammans reflektera över deras gemensamma rötter och egna identitet. Den historiska dimensionen har varit utgångspunkten i förberedelserna av jubileumsåret. Den kristna kyrkans roll för utvecklandet av kultur och samhälle och skapandet av den samhälleliga värdegrunden har varit väsentlig. En gemensam utmaning är ett framtida tryggande av den värdegrund man gemensamt varit med om att lägga.

 

Det ekumeniska böndagsplakatet i början av året lyfter fram viktiga värderingar och gemensamma frågor man oroar sig över. Att republikens president undertecknar plakatet ger det ökad samhällelig tyngd. På längre sikt är det dock nödvändigt att uppdatera och anpassa böndagstraditionen. Det är önskvärt att ERF:s medlemskyrkor, som önskat en fortsättning på böndagstraditionen också använder sig av materialet i sin egen verksamhet.

 

Kyrkornas gemensamma framträdande vid krissituationer och jubileum skapar gemenskap och ger ökad trovärdighet åt ekumeniken. Självständighetsdagens och riksdagens ekumeniska gudstjänster i Helsingfors domkyrka och andra motsvarande officiella ekumeniska gudstjänster är synliga ekumeniska evenemang. I samband med vädjan om julfred i Åbo undertecknade kyrkoledarna för första gången en gemensam fredsvädjan. Ekumeniska evenemang på nationell och lokal nivå behöver fräscha lösningar och ibland också förnyelse. Ibland kunde man också lätta upp den traditionella representationsekumeniken och använda sig mera av t.ex. olika samfunds sång- och musiktraditioner. Det är viktigt att kunna uppleva ekumeniken med olika sinnen.

 

Viktigt är också att fråga sig hur ekumeniken tar sig uttryck i kyrkornas grundläggande dokument. Om en sak finns omnämnd i något av dessa kan den inte förbigås. Det här är säkert en utmaning för alla ERF:s medlemssamfund som  förbundit sig att främja Kristi kyrkas synliga enhet. Ett sätt att börja kartläggningen av denna fråga är tre sektioners projekt om gästfrihet när det gäller predikan och vars mål är att klargöra olika kyrkors stadganden och praxis i frågan.

 

Det faktum att religionsfrihetslagens tillåter dubbelt medlemskap torde föranleda åtgärder hos kyrkor och samfund. I princip är det möjligt att tillhöra två eller flera kyrkosamfund för att inte tala om religionssamfund. För en del kyrkor torde dubbelt medlemskap vara helt uteslutet. Andra kyrkor, för vilka officiella ekumeniska dokument är ett villkor för samarbete, torde besluta om att dubbelt medlemskap är möjligt endast i förhållande till kyrkor med vilka man gjort samarbetsavtal. Föra andra igen kan dubbelt medlemskap till och med vara något positivt. Enligt den nya samfundsordningen för en av ERF:s medlemmar är man beredd att ta emot en kristen som vill bli medlem i samfundet och som tidigare tillhört något av ERF:s medlemskyrkor.

 

Ekumeniken har blivit ett allt viktigare grundvärde för kyrkorna och de kristna samfunden. Ekumenisk verksamhet har många dimensioner och bedrivs på många nivåer. Därför är det viktigt att det ekumeniska arbetets utgångspunkter inte glöms bort. ERF:s uppgift är att påminna om det ekumeniska arbetes målsättningar och främja dem i samarbete med kyrkorna.

 

Vi tackar alla som stött Ekumeniska rådet i Finlands verksamhet

 

Styrelsen för Ekumeniska rådet i Finland

 

BILAGOR

 

Vetoomus keskeisten peruspalvelujen puolesta

 

Suomen ekumeenisen neuvoston hallitus on huolissaan siitä, että keskeiset peruspalvelut, ennen kaikkea koulutus-, sosiaali- ja terveyspalvelut sekä vesihuolto, tuotetaan enenevässä määrin markkinoiden ehdoilla sekä Suomessa, Euroopan unionissa että kehitysmaissa.

 

Suomen ekumeenisen neuvoston hallitus korostaa, että näiden palvelujen järjestäminen ei ole puhtaasti talouteen tai tekniikkaan rajautuva kysymys. Eri maiden kehitystasosta riippumatta keskeisimpien palvelujen tuotantotapa tulee aina arvioida ihmisoikeuksien toteutumisen näkökulmasta.

 

Eri väestöryhmille tasapuolisesti tarjottavat, kohtuuhintaiset ja laadukkaat peruspalvelut ovat edellytys kansainvälisissä sopimuksissa turvattujen ihmisoikeuksien toteutumiselle. Valtioiden vastuulla on huolehtia siitä, että keskeiset peruspalvelut niiden tuotantotavasta riippumatta tukevat ihmisoikeuksia.

 

Pohjoismaissa valtiolla ja kunnilla on vahva rooli ja pitkä perinne sosiaalisen oikeudenmukaisuuden takaajina. Tilanne muuttuu tässä suhteessa nopeasti. Laadukkaiden julkisten palvelujen edellyttämä rahoituspohja on globalisaation edetessä jo osin murtunut. Samanaikaisesti Euroopan unionissa sisämarkkinoiden kilpailusääntöjen soveltamisala näyttää laajenevan yhä syvemmälle keskeisten peruspalvelujen ytimeen. Tällä hetkellä haavoittuvimmassa tilanteessa ovat vesihuolto sekä sosiaali- ja terveyspalvelut.

 

Kirkot kantavat huolta myös siitä, että kehitysmaissa peruspalvelujen yksityistäminen heikentää mahdollisuutta huolehtia kansalaisten hyvinvoinnista. Kehitysmaiden kohtuuton velkataakka rajoittaa usein julkisen viranomaisen liikkumatilaa peruspalvelujen järjestämisessä. Jubilee 2000 –kampanjan yhteydessä annettujen, merkittäviä velkahelpotuksia koskevien lupausten on pikaisesti toteuduttava.

 

Muuttuvassa tilanteessa julkisille viranomaisille, kirkoille ja kansalaisjärjestöille tulee antaa riittävästi aikaa meneillään olevien prosessien vaikutusten sekä niiden yhteisvaikutusten arviointiin.

 

Yksityistäminen tai julkisen ja yksityisen sektorin laajeneva yhteistyö palvelutuotannossa eivät poista julkisen vallan valvontavastuuta. Julkisille viranomaisille on turvattava voimavarat palvelujen itsenäiseen tuotantoon tai yksityisten palveluntuottajien valvonnan varmistamiseen.

 

Maailma on entistä selkeämmin yksi kokonaisuus. Jos luovumme julkisista peruspalveluista Suomessa sekä Euroopan Unionissa, lopputuloksena voivat olla maailmanlaajuisesti vapaat peruspalvelumarkkinat. Tällainen kehitys vahvistaa suuria palvelualan yrityksiä kuluttajan kustannuksella. Vapailla peruspalvelumarkkinoilla kehitysmaiden mahdollisuudet kansalaistensa perusoikeuksien turvaamiseen kaventuvat. Puolustamalla julkisia peruspalveluja Suomessa voimme siis samalla tukea kehitysmaiden mahdollisuuksia itsenäisesti päättää omista palveluistaan.

 

Yksityiset palveluntuottajat ja kolmas sektori - kirkot ja kansalaisjärjestöt - tarvitaan mukaan palveluiden tuottamiseen. Mutta oikeudenmukaisuuden, tasa-arvon ja erityisesti heikoimpien aseman turvaaminen on julkisen vallan tehtävä.

 

Helsingissä 22.10.2004

 

Suomen ekumeenisen neuvoston hallitus

Plakat om fyra ekumeniska tacksägelse-, bot- och böndagar år 2005

 

Människor har genom tiderna sökt trygghet mitt i osäkerheten. Enligt Bibeln är Gud en tillflykt och en borg, ett livslångt skydd för varje människa (Ps. 91:1-2).

 

Bibelns Gud har varit en trygghet för vårt land och folk. Under århundraden har man i vårt land förkunnat förlåtelse, försoning, kärlek till nästan och ett hopp som sträcker sig bortom dödens gräns. Genom dessa tidlösa sanningar har den kristna tron lagt en grund för vårt samhälles värderingar och i dem ingår ett gemensamt ansvar och alla människors lika värde.

 

Kristendomen har erbjudit människor en möjlighet att ty sig till Gud även när prövningar i form av krig, farsoter och svält har förorsakat otrygghet.

 

I dag breder osäkerheten ut sig i världen. Den internationella terrorismen, dess orsaker och följdverkningar, men också försöken att utrota terrorn med maktmedel, bidrar till ökad otrygghet. Fattigdom, infektionssjukdomar och miljöförstöring försätter hela samhällen i gungning.

 

Till den ökade otryggheten i vårt eget land bidrar osäkerhet i arbetslivet, marginalisering,

 

ökade rusmedelsproblem och oro över otillräcklig sjukvård och åldringsvård. Många upplever att de inte längre kan påverka sin egen framtid och det som sker omkring dem. Osäkerheten övergår lätt i rädsla som i sin tur leder till misstro och fördomar.

 

Det är viktigt att samhället identifierar faktorerna bakom otryggheten och att man gemensamt försöker lösa problemen. I den uppgiften har kyrkorna mycket väsentligt att bidra med.

 

År 2005 firar vi att kristendomen etablerades i vårt land för 850 år sedan och att vi får tillhöra den världsvida kristenheten.

 

Kyrkan har upplevt traditionen från öst och väst som en rikedom och en utmaning. Jubileumsåret ger anledning till tacksamhet för våra kyrkors strävan efter enhet, för goda relationer mellan religionerna och för att det råder fred och frihet i vårt land.

 

Jubileumsåret ger möjlighet för kyrkor och enskilda kristna att på nytt förbinda sig till den kallelse och uppgift de fått av Gud.

 

Kyrkans uppgift är att befrämja livet med troheten mot evangeliet, medmänsklighet och omsorg om skapelsen som drivkrafter. Aposteln Paulus ord är uppmuntrande för denna kallelse: Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk (1 Thess 5:24).

 

Helsingfors den 10 december 2004

 

Republikens president

 

Tarja Halonen