Verksamhetsberättelse 2007

Under det gångna året hade det förflutit 90 år sedan Ekumeniska rådet i Finland grundades. I samband med jubiléet konstaterades att ERF hör till de äldsta ekumeniska institutionerna.  ERF:s verksamhet kännetecknas av samarbete. De begränsade resurserna förutsätter partnerskap mellan kyrkor och ekumeniska organisationer i alla projekt. 

 

1 Allmän översikt över verksamhetsåret

Kyrkodagar

Ansvarsveckans 30-årsjubileum

Religionerna i det finländska samhället

Kyrkan som fristad

Kristi ljus lyser för alla

Ansvar för Ekumeniska rådet i Finland

 

2 Närmare granskning av verksamhetsåret

 

2.1 Årliga händelser

Ekumeniska böneveckan

Lokalekumeniskt forum

Temadag för mission

Ekumeniska ansvarsveckan

Material

Händelser, verksamhet

Gemensam kristen missionshelg

Ekumeniska böndagsplakatet

 

2.2 Övriga projekt

Kyrkor och invandrare

Kyrkan som skyddsplats

Afrikansk kristenhet

Kyrkan som fristad

Seminariet Utlänningsverket-SEN

Utbildningsprogrammet MOD

Från våld till försoning

Nordic-FOCCISA

Religionsmöte

Religionsmöte på ledarnivå

Bönestund för skapelsen

Möte mellan republikens president och ungdomar

Religionerna i det finländska samhället

Dialog mellan religion och kultur

Möte med OSSE-representanter för tolerans

FN:s generalförsamling

Jubileumsår för Mikael Agricola

 

3 Information och publikation

3.1 Näköala-Utsikt

3.2 Andra publikationer

3.3 www.ekumenia.fi

3.4 Kommunikationssamarbete

 

4 Kontakter och uppföljning

Kyrkornas världsråd

Besök av Bosseys rektor

Svenska Bibelsällskapet

Life and Peace Institute

NCC Norden

NCC Europe

Ekumeniskt idéforum

SKR

Theobalt

Besök av EKK:s generalsekreterare

EEA3:s andra fas

EEA3:s tredje fas

EEA3:s fjärde fas

Uppföljning av religionsundervisningen

Kyrkorna och partnerskapslagen

 

5 Sektioner

 

5.1 Sektionen för etiska frågor

5.2 Sektionen för fostran

5.3 Kvinnosektionen

5.4 Ungdomssektionen

KetkoTM

Internationella kontakter

Religionsdialog för unga

Övrig verksamhet

5.5 Sektionen för lärofrågor

5.6 Sektionen för lokalekumenik

5.7 Sektionen för finlandssvensk ekumenik

 

6 Förvaltning och ekonomi

6.1 Rådets möten

Vårmötet

Höstmötet

6.2 Styrelsen

6.3 Personal

6.4 Årets gång i siffror

 

7 Medlemskap

 

8 Utvärdering

 

1 Allmän översikt över verksamhetsåret

 

Ekumeniska rådet i Finland (ERF) fungerade år 2007 som ett viktigt redskap för kristen enhet och betjänade vårt lands kyrkor. Under verksamhetsåret firades rådets 90-årsjubileum, rådet är alltså lika gammalt som det självständiga Finland.

 

ERF är enligt rådets stadgar en gemenskap av i Finland verksamma kyrkor, kristna samfund och församlingar, vilka blivit antagna som medlemmar, och som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och därför tillsammans strävar till att fullgöra sin gemensamma kallelse den ende Guden, Fadern, Sonen och den heliga Anden, till ära.

 

Denna enhet uttrycks klarast då lokala församlingar vandrar en bit tillsammans under den ekumeniska böneveckan. Också gemensamma evenemang under den ekumeniska ansvarsveckan och vid andra tidpunkter vittnar om en ekumenisk tillit. Tilltron på en gemensam kristen övertygelse leder till gemensam bön, skapar förmåga att lära från en annan tradition och den kristna trons gemensamma kärna. Den möjliggör också ett gemensamt kristet vittnesbörd i ett sekulariserat samhälle.

                      Grunden för en gemensam övertygelse är Guds Ord. Det gångna året firades 450-årsminnet av Mikael Agricolas livsverk. Agricolas ekumeniska betydelse ligger i att han som reformator betonade den kyrkliga kontinuiteten och inte helt bröt med den tidigare kyrkliga traditionen.  Å andra sidan var hans främsta strävan att presentera Guds Ord till kyrkans medlemmar. För att möjliggöra detta skapade han grunden för det finska skriftspråket. Kyrkosamfunden har inte tagit fram egna finska översättningar av Bibeln utan har sedan Agricolas dagar förlitat sig på den lutherska kyrkans översättning.  Agricolas jubileumsår påminde om den kristna trons djupa rötter i det finska folkets historia och betydelsen av Bibeln på folkspråket för alla kristna, oberoende av modersmål.

                      Inom finländsk ekumenik har det skapats en atmosfär av tillit där försonande gester är möjliga över gamla gränser. På söndagen under ekumeniska böneveckan överlämnade lutherska församlingen i Lieksa en gåva till den ortodoxa församlingen, tomten på vilken en ortodox tsasouna från 1600-talet byggdes på, vilken under krigen tillhört den större folkkyrkan.  I samma anda firades i augusti 100-årsminnet av de katolska prästernas Heliga hjärtats ordens verksamhet i Finland; ett vittnesbörd om gemenskap över de gränser som skapades av västkyrkans reformation.  

                      De bilaterala teologiska samtalen fortsatte mellan de lutherska kyrkorna och de katolska stiften i Finland och Sverige och mellan vårt lands lutheraner och ortodoxa.  De teologiska samtalen mellan Finlands ev.luth. kyrka och Metodistkyrkan i Finland avslutades. I slutdokumentet Delaktiga i Kristus föreslås att kyrkorna sluter ett gemensamt avtal på basis av enhet i läran.

                      Utbildningsprogrammet för internationell och ekumenisk verksamhet, Ketko^TM ordnades både i Helsingfors och i Joensuu, första gången utanför huvudstadsområdet.

 

Kyrkodagar

 

Under de lutherska kyrkodagarna i Åbo rådde en ekumenisk anda vid många sammankomster och seminarier. ERF:s utställningsbord var väl framme vid kyrktorget på Gamla stortorget och blev en välkomnande ekumenisk mötesplats.

 

Ansvarsveckans 30-årsjubileum

 

Ansvarsveckan administrerades för andra året av ERF.  Det nära samarbetet med Kyrkans Utlandshjälp, Kyrkans central för det svenska arbetet och lutherska kyrkostyrelsens övriga avdelningar fortsatte.  Under ledning av projektsekreteraren förverkligades andra året med temat Fred och Rättvisa.  Centralafrikas människorättsbrott, kopplingen mellan den internationella handeln med metaller och finländsk högteknologi fick offentlig uppmärksamhet och diskuterades också vid ett seminarium som hölls följande år. Ansvarsveckans 30-årsjubileum firades synligt, med en radierad gudstjänst på finska där de båda folkkyrkornas ärkebiskopar medverkade. En svenskspråkig ekumenisk gudstjänst bandades i Ekenäs och sändes i radio Vega. 30-årsutställningen presenterades bl.a. vid de lutherska och ortodoxa kyrkomötena.  ERF:s målsättning var att profilera Ansvarsveckan som den andra gemensamma veckan vid sidan av ekumeniska böneveckan.

 

Religionerna i det finländska samhället

 

Året präglades av ERF:s breda löpande verksamhet och av rådets förmåga att svara på aktuella utmaningar i samhället. Religionsmötet tog ett steg framåt när det första seminariet mellan tre religioner, Religionen i det finländska samhället, ordnades i augusti. Seminariet öppnades av republikens president Tarja Halonen. ERF arrangerade projektet i egenskap av de kristna kyrkornas samarbetsorgan tillsammans med Finlands islamska råd (SINE), Finlands Islamförsamling (tatarerna), och Centralrådet för de judiska församlingarna i Finland. Finansieringen ordnades vid sidan av ERF:s och övriga arrangörers budgeter, vilket lyckades med hjälp av ERF:s medlemmar och observatörer. Som ett resultat av seminariet inleddes en kartläggning av religionssamfundens samarbete, dess utvecklingsbehov och fungerande modeller för samarbete.  

                      Statsunderstödet för religionssamfunden kom med i statsbudgeten 2008 efter en tjugo år lång diskussion. ERF deltog i de framgångsrika diskussionerna med riksdagen och andra statliga instanser.

 

Kyrkan som fristad

 

I maj publicerades häftet Kyrkan som fristad, en frukt av programmet Kyrkor och invandrare.  Häftet ger information och praktiska råd om hur församlingen bör gå tillväga när en flykting söker skydd.  Häftet kom till användning vid två tillfällen strax efter publikationen och frågan väckte mycket uppmärksamhet i medierna. Under den livliga diskussionen behandlades kyrkornas ställning och uppgift i förhållande till staten såväl som innehåll och praxis inom landets flyktingpolitik. Som ett resultat av diskussionen ordnades ett gemensamt seminarium mellan ERF och migrationsverket. Kontakter skapades mellan migrationsmyndigheter och kyrkliga missions- och biståndsorganisationer som inbjöds att kommentera migrationsverkets landsinformation. ERF:s kansli och administration upplevde ett visst tryck på grund av uppmärksamheten från medierna just under högsommarens semestertider, men klarade sig ur situationen med äran i behåll. Vi årsskiftet offentliggjorde Finlands kristliga fredsförbund sitt beslut att bevilja ERF sitt fredspris för 2007 för programmet Kyrkor och invandrare.

 

Kristi ljus lyser för alla

 

De nordiska kyrkorna började förbereda sig för det tredje europeiska ekumeniska stormötet, Third European Ecumenical Assembly EEA3. ERF stod värd för ett förberedande nordiskt och baltiskt möte i januari och var representerat vid den tredje och avslutande förberedelsekonferensen i Wittenberg i mars. Vid kyrkodagarna i Åbo ordnades ett seminarium med temat Kristi ljus lyser för alla, vilket gav möjlighet för mötesdeltagarna att ansluta sig till processen inför EEA3. Många europeiska kyrkor ansåg det positivt att finländska delegater från olika kyrkor förberedde mötet och åkte till mötet gemensamt.  I Sibiu diskuterade man kyrkornas tro och liv med utgångspunkt i det europeiska ekumeniska basdokumentet Charta Oecumenica.  Klimatförändringens utmaningar och migrationen mellan länderna blev de viktigaste frågorna som förutsätter fortsatt kyrkligt samarbete.

 

Ansvar för Ekumeniska rådet i Finland

 

ERF:s ledning granskade speciellt rådets kommunikation och ekonomi. Diskussionen inleddes mot bakgrunden att ekonomi och verksamhet inte står i proportion till varandra.  Rådet har inga ekonomiska marginaler och är fullständigt beroende av årliga kollekter och understöd.  ERF har ingen möjlighet att snabbt anpassa sin verksamhet enligt aktuella behov.  Den ekonomiska osäkerheten inverkar negativt på ledningens och de anställdas resurser.

                      I diskussionen konstaterades att mångfalden av ERF:s viktigaste uppgifter, rådets ekonomiska strategi och ekonomin – kärnverksamhet, åtaganden och resurser - måste uppdateras och fås att motsvara varandra. Styrelsen är tvungen att fråga medlemskyrkorna huruvida nivån på medlemskyrkornas allmänna understöd motsvarar ERF:s arbete och nivån på medlemskyrkornas engagemang.  Å andra måste man konstatera att förstärkandet av rådets ekonomi också förutsätter att man finner nya inkomstkällor.

                      Inom kommunikationen beslöts att koncentrera de begränsade resurserna till att utveckla hemsidorna. Beslöts att avsluta utgivningen av tidningen Näköala-Utsikt i och med årets sista nummer.

                      Sektionen för etiska frågor tog ett nytt initiativ när den inbjöd sektionerna att gemensamt dryfta ERF:s arbete. Seminariet som följde hette Vardag, delaktighet och fred och hölls 18.6 på Missionsinstitutet.

 

2 Närmare granskning av verksamhetsåret

 

2.1 Årliga händelser

 

Ekumeniska böneveckan

 

Böneveckan för kristen enhet firades än en gång den 18–25 januari. Materialet som fick rubriken De döva får han att höra och de stumma att tala (Mark.7:31-37) hade sammanställts av KV:s Faith and Order –sektion och Katolska kyrkans råd för kristen enhet. Materialet hade sammanställts av en kristen grupp i Sydafrika. Temat sprang fram ur evangeliet: Kristus gör under. I Sydafrikas historia är tigandets kultur pinsamt känd från rasåtskillnadens dagar. Idag är det vanligt att man tiger särskilt när det gäller Hiv och aids epidemin. Materialet översattes till finska av Mirja Sevón. Till redaktionsrådet hörde i likhet med tidigare år generalsekreteraren, byråsekreteraren och sekreteraren för Sektionen för lokal ekumenik, Veijo Koivula.

                      Kansliet skötte om att det tvåspråkiga materialet sändes ut till landets alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar. Sektionen för lokal ekumenik samlade aktivt information om ekumeniska böneveckans händelser från olika håll i landet och berättelser från evenemang från 14 olika orter publicerades på ERF:s hemsida. Projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila deltog i Tomasmässan i Åbo domkyrka och generalsekreteraren predikade i Kuopio domkyrka söndagen 21.1. 

                      En ekumenisk kyrkvandring sändes första gången i radio. Evenemanget bandades i Alberga i Esbo lördagen 20.1 och sändes följande dag i radio Yle1 som söndagkvällens gudstjänst.  Finlands enda ryskspråkiga radiokanal Radio Sputnik, med hörbarhet också i St Petersburg och Viborg, inbjöd ERF:s generalsekreterare att medverka i ett program med Alexei Razumovsky – en av den ryska eterns mest välkända radioröster - under böneveckans tisdag 23.1 för att berätta om ekumenik och böneveckan.  I programmet medverkade också fader Alexander Björklund från Helsingfors ortodoxa församling.

 

Lokalekumeniskt forum

 

Det femte lokalekumeniska forumet (Pafo) hölls i Vanda 24 september.  Mer är 30 deltagare hade samlats i Vanda kyrkliga samfällighets lokaliteter i Dickursby från lokalekumeniska grupper i hela landet.  Dickursby finska lutherska församlings kyrkoherde Janne Silvast och fader Teemu Sippo (kat.) höll aftonandakt.  På plats var också anställda från Vanda kyrkliga samfällighet. Dessa deltog i förmiddagens samling som behandlade temat Kyrkan som fristad.  Eftermiddagen hölls i ortodoxa Kristi himmelsfärds kyrka, med gemensam lunch efter en bönegudstjänst.  Fader Teemu Sippo talade om det lokalekumeniska samarbetet speciellt ur Vandas synvinkel.  Ansvarsveckans projektsekreterare berättade om det tredje europeiska ekumeniska mötet som nyss hållits i Sibiu.  Hon presenterade också Ansvarsveckans tema dess och nyutkomna material. Byråsekreteraren presenterade temat och materialet för 2008 års ekumeniska bönevecka.  Rektorn för Kyrkornas världsråds institut i Bossey Ioan Sauca presenterade sin institution och aktuella utmaningar inom KV. Under den lokalekumeniska rundan presenterades lokalekumeniska nyheter från Kittilä till huvudstadsregionen.

 

Temadag för mission

 

Temadagen för mission som arrangerades av Missionsarbetsgruppen (LYTR) hölls hos Finska Missionssällskapet 8.10. Temat var Messiansk judendom.  Dagens program leddes av pastor Heikki Tyrni (pingst.). Talare och panelister var pastor Viktor Blum (pingst.) och fader Alexandr Winogradsky (ort.) från Det heliga landet, Ekon.mag. Jaakko Pihlajamäki (vap.) och fader Antoine Lévy (kat.). Dagens öppningsanförande hölls av docent Timo Vasko (luth.) och avslutningsanförandet av missionsledare Matti Korpiaho (luth.).

 

Ekumeniska ansvarsveckan

 

Ekumeniska ansvarsveckan administrerades för andra åren av ERF. Ansvarsveckan planerades och förverkligades i nära samarbete med Kyrkans Utlandshjälp och Kyrkans central för det svenska arbetet och andra enheter inom lutherska Kyrkostyrelsen. Veckan hölls 21-28.10 med temat Fred och rättvisa för andra året i rad. Syftet var att sprida information om hur ekonomiska och politiska strukturer i Finland såväl som inom EU utvecklingsländer och internationellt kan bidra till fred och rättvisa i världen.

                      Under temats första år informerades målgrupperna om vad resurskrig och resurskonflikter innebär, var de förekommer och varför och om vilka naturresurser man strider. Man koncentrerade sig på att granska processer kring fred och försoning i olika delar av världen. Målet var att berätta om fredsarbete som bedrivs och hur man kan bygga försoning i en situation som tidigare präglats av konflikt.  

                      Fredsprocesser granskades också ur resurs och konsumtionssynvinkel. I materialet behandlades huruvida konflikter om råvaror kan förhindra penningflöden som finansierar inbördeskrig och möjliggöra en bestående fred till exempel i Demokratiska republiken Kongo. 

 

Material      

Materialets spjutspets var en åttasidig tabloidtidning On aika… . Materialet distribuerades i likhet med 2006 i samarbete med gratistidningen Voima. On aika…  utkom som bilaga till Voima 10/2007.             Materialet spreds gratis till ungdomsarbetsledarna inom evangelisk-lutherska kyrkan, till informatörer, utbildningsanstalter och dem som jobbar i den samhälleliga sektorn. Dessutom postades materialet till Kyrkans Utlandshjälps ombud. och till ERF:s medlemssamfunds församlingar och pingstförsamlingarna. Allt som allt postades 3200 materialpaket.

                      Med materialet sändes en beställningsblankett och det var också möjligt att beställa material via hemsidan. Av Ansvarsveckans tidning beställdes 5 000 ex utöver gratisexemplaren. Det flesta beställarna var församlingar. Hemsidorna uppdaterades med den nya materialet.

                      Veckan 30-åriga historia till ära publicerades också en affischserie på tio affischer som berättade om Ansvarsveckans historia och nuvarande utmaningar.  För texterna ansvarade utbildare Ulf Särs från Kyrkan Utlandshjälp och för den grafiska utformningen grafiker Ossi Gustafsson. Över femtio församlingar beställde affischutställningen.  Dessutom visades affischutställningen i Åbo kristliga institut vid ERF:s höstmöte och under lutherska kyrkans kyrkomöte och ortodoxa kyrkans kyrkomöte i Nya Valamo.

 

Händelser, verksamhet

Ekumeniska ansvarsveckan presenterades i olika utbildningssammanhang. Projektsekreteraren deltog bl.a. i Finlands socialforum, Kyrkans Utlandshjälps Hoppets Torsdagar och i Lokalekumeniskt forum. Veckan presenterades också vid EEA3-mötet i Sibiu.

                      Ansvarsveckans evenemang hölls i oktober i olika församlingar i hela landet. Det ordnades diskussioner och gudstjänster i anslutning till temat.  Projektsekreteraren besökte flera församlingar. Händelsekalendern innehöll information om evenemang som kommit till kansliets kännedom.

                      Huvudevenemanget Ansvarsveckans 30-årsjubileum hölls i Joensuu 21.10. För den radierade gudstjänsten ansvarade församlingarna i Joensuu och i gudstjänsten deltog bl.a. ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo.  I festen deltog också Ungerns lutherska kyrkas ledande biskop Janoz Ittzes.

                      Temat Fred och rättvisa avslutades 21.1.2008 vid ett seminarium Råvaror och övergrepp - Verkligheten i Kongos gruvindustri. Seminariet hölls tillsammans med FinnWatch's informationsbyrå.  Vid seminariet medverkade verksamhetsledare Prince Kumwamba (ACIDH, Demokratiska republiken Kongon), konsult i mineralfrågor Estelle Levin (Storbritannien), Teemu Meronen (aktiv i Luonto-Liitto), direktor Antti Pentikäinen (Kyrkans Utlandshjälp) ja EU-projektkoordinator Päivi Pöyhönen (FinnWatch’s informationsbyrå).

                      Seminariet behandlade elektonikföretagens ansvar för utvinningen av råvaror och för konsumenternas möjligheter att påverka.  Ansvarsveckans tanke om rättvisemärkt elektronik fick en fortsättning i den internationella kampanjen MakeITFair som upprätthålls av FinnWatch.

 

Gemensam kristen missionshelg

 

Missionshelgen hölls 13-14.10 med temat Tro och otro. ERF och Finska Missionssällskapet publicerade materialet som Missionsarbetsgruppen sammanställt på sina hemsidor.  Skribenter var Aimo Helminen (adv.), Henrik Nymalm (FMS) och Heikki Huttunen (ort.). De förde fram tankar från sin egen tradition om hur man kan stärka det gemensamma missionsarbetet.

 

Målet med missionshelgen är att kristna i olika kyrkor kan samlas till ett gemensamt missionstillfälle under söndagen eller en annan dag under helgen. Missionshelgen betonar det gemensamma missionsansvaret och möjligheterna att avge ett gemensamt vittnesbörd om Kristus frälsaren. Olikheterna skapar en rik helhet.

 

Ekumeniska böndagsplakatet

 

För beredningen av böndagsplakatet ansvarade ERF:s böndagsarbetsgrupp. ERF:s styrelse tog fram plakattexten tillsammans med republikens presidents kansli. Trots att statsmakten inte längre officiellt deltar i böndagarna har president Tarja Halonen lovat att underteckna böndagsplakatet så länge som hon är republikens president. Republikens president undertecknade böndagsplakatet 9.12.

                      För år 2007 valdes ännu enligt gammal sed fyra böndagar som inföll på söndagar.  Plakatet och dithörande bibeltexter bereddes för 2008 års två böndagar, 18.1 och 24.10. Böndagsplakatet behandlade ekumeniska böneveckans kommande tema Be ständigt som en möjlighet till möte och tolerans och Ansvarsveckans tvååriga tema om människohandel.  Arrangemanget med två böndagar ger möjlighet för de lokala församlingarna att fira både januari månads och oktober månads böndagar som gemensamma lokala arrangemang. Böndagarnas förpliktande historia som ett påbud av statsmakten förändras på detta sätt till gemensam kristen bön för hela folkets aktuella utmaningar och blir samtidigt en andlig röst i samhällsdebatten.

 

2.2 Övriga projekt

 

Kyrkor och invandrare

 

Kyrkan som skyddsplats

En rådplägningsdag kallad Kyrkan som skyddsplats ordnades tillsammans med lutherska kyrkans invandrararbete 15.2 i International Christian Center för kyrkornas anställda och frivilliga inom invandrararbetet. Temat behandlades i ljuset av bibeltexter ur lagstiftnings och pastoralt perspektiv.  Lagstiftningsperspektivet togs upp av jurist Ville Hoikkala (pingst.) och det pastorala av syster Theresa Jezl (kat.) och fader Alexej Sjöberg (ort.). Andakten som ledde in på temat hölls av fader Viatcheslav Skopets (ort.). Över 40 personer från lutherska, ortodoxa, katolska, adventkyrkan och pingstkyrkan deltog.

 

Afrikansk kristenhet

International Evangelical Church och invandrararbetet vid Helsingfors och Esbo lutherska stift ordnade 15.3 ett seminarium om afrikansk kristendom. Generalsekreteraren talade om de internationell ekumeniska organisationernas syn på afrikansk kristendom, särskilt om den teologiska dialogen med kimbangukyrkan.

 

Kyrkan som fristad

Häftet Kyrkan som fristad publicerades vid lutherska kyrkodagarna i Åbo 26.5. Publiceringen gjordes vid seminariet Församlingarna i det konkreta människorättsarbetet. Vid seminariet talade ordförande Arlington Trotmann från Churches’ Commission for Migrants in Europe, kyrkoherde Heikki Mäntylä och yrkesinstitutprästen, internationella församlingens pastor Mia Pusa och projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila. Cirka 50 personer deltog i publiceringstillfället.  

Vid publiceringstillfället väckte häftet inte några stora frågor, men dess innehåll fick mycket uppmärksamhet när Mikaelsförsamlingen i Åbo och lutherska samfälligheten i Åbo under sommaren beslöt följa häftets principer och gav fristad åt två asylsökande för att möjliggöra en ny behandling av deras ansökningar.  ERF:s kansli och ledning hamnade mitt in i en samhällsetisk diskussion under den bästa semestertiden och ännu under tiden för EEA3 mötet i september. 

                      Kansliet gjorde en utredning till styrelsen om det tioåriga programmet Kyrkor och invandrare och den lades ut på hemsidan. ERF hade möjlighet att ge röst och kyrkornas etiska undervisning under den livliga debatten, vars resultat blev att både flyktingpolitiken och myndigheternas agerande i asylsituationer blev föremål för kritisk granskning. 

 

Seminariet mellan migrationsverket och ERF

På initiativ av migrationsverket ordnades ett samarbetsseminarium 21.9 i inrikesministeriets representationsutrymmen.  Vid seminariet diskuterades beslutsprocessen kring asylfrågor och myndigheternas och kyrkornas syn på saken.  Seminariet behandlade migrationsverkets och ERF:s verksamhet och vilket förhållande dokumentet Kyrkan som fristad hade till lutherska kyrkans kyrkostyrelse och olika kyrkors församlingar. Vid seminariet berörde man också problem med asylpraxis och kom överens om att upprätthålla kontakt och inleda samarbete mellan migrationsverkets landrapportsenhet och de kyrkliga missions- och biståndsorganisationerna.

ERF representerades av ca 20 experter från kyrkornas invandrararbete. Endast två veckar efter seminariet, samma dag som ERF höll sitt höstmöte togs en asylsökande som sökt skydd av pingstförsamlingen i Lahti i förvar under en omfattande polisoperation. Man kan alltså konstatera att kyrkorna har orsak att fortsätta sina kontakter och väl underbyggda diskussion med myndigheterna.  

 

Utbildningsprogrammet MOD

 

MOD (Mångfald och dialog) är ett utbildningsprogram från Sverige som erbjuder pedagogiska modeller för att bearbeta frågor som har med det annorlunda att göra. På finska heter MOD: Moninaisuus, Oivallus, Dialogi. Utbildningen grundar sig på inledande diskussioner, dialog och grupparbete. Med hjälp av dem strävar man efter att det inte skall uppstå fientligheter på grund av olikheter mellan människor, baserade på etniskt, nationellt, religiöst eller kulturellt ursprung. Licensen till utbildningsprogrammet i Finlands ägs av lutherska kyrkostyrelsen.  Utbildning har hållits och marknadsförts tillsammans med lutherska kyrkans invandrararbete.

                       

Från våld till försoning

 

Den finländska varianten av Kyrkornas världsråds årtionde Kyrkor för fred och försoning (2001-2010 Decade to Overcome Violence) som kallas Från våld till försoning koordineras av lutherska kyrkostyrelsen. Projektsekretare var Kati Jääskeläinen. Tyngdpunkten låg på våld inom familjer och i närrelationer speciellt med tanke på barn och unga. Temat presenterades vid Kyrkodagarna och Våldsfria veckan 14-20.10 och i publikationen Se våldet. Projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila representerade ERF i arbetsgruppen.

Artikelssamlingen Se våldet – reflektioner ur kristen synvinkel kring våld i familjer och närrelationer som utkom i Kyrkostyrelsens publikationsserie distribuerades genom ERF till kyrkoledarna. Kati Jääskeläinen och Sanna Ylä-Jussila deltog i en diskussion i Sibiu som hölls kring förberedelseprocessen inför International Peace Convocation (IPC) i maj 2011. I Sibiu hölls också ett forum kring fred som behandlade hur religionerna deltagit i fredsprocessen och förhållandet till det fårgångna.

 

Nordic-FOCCISA

 

Det togs inga nya iniativ i Nordic-FOCCISA samarbetet mellan de ekumeniska råden i de nordiska ländernas och länderna i södra Afrika.  De nordiska generalsekreterarna förberedde sig för överläggningar med sina afrikanska kollegor för att planera ett nytt skede i samarbetet.

 

Religionsmöte

 

Religionsmöte på ledarnivå

Religionsledarna träffades hos ärkebiskop Leo i Kuopio 15.5 och i judiska församlingen i Helsingfors 29.10 och i presidentens slott 9.11. I mötena diskuterades aktuella frågor hos kyrkor och religionssamfund och förberedelseprocessen och resultatet av seminariet Religionerna i det finländska samhället.  Ett viktigt tema var statsstödet till religionssamfunden som man för första gången genom gemensamma ansträngningar lyckades få med i statsbudgeten för 2008. I mötena deltog lutherska och ortodoxa kyrkornas ärkebiskopar, katolska biskopen samt representanter för judiska församlingarna, Finska islamförsamlingen, Finska islamiska samfundet som från och med hösten ersattes av Islamska rådet i Finland (SINE). ERF:s generalsekreterare var sekreterare för mötena.

 

Bönestund för skapelsen

Kristna, muslimer och judar samlades för att be för skapelsen på innergården invid Alberga lutherska kyrka i Esbo 13 juni. Bönen bandades och sändes i radio i Yle 1 den 1 juli kl 10 och blev så en del av serien Gudomliga juli. Syftet med bönetillfället var att synliggöra att människor som tillhör olika religioner är varandras nästa. Vid bönestunden villa man stöda esbobor och övriga finländare i deras upplevelse av en gemensam mänsklighet och hjälpa dem att uttrycka religionernas andliga förhållande till skapelsen. Mikko Heikka, biskop i Esbo stift, fungerade som sammankallare. Generalsekreterare Heikki Huttunen deltog i planeringen av andakten och i själva andakten. Andra esbobor som deltog i bönen var islamlärare Noha Abu Ramadan och Soumaya Dakhlaoui, judiska kantorn André Zweig, pastor Tero Koskinen från Vapaakirkko och kyrkoherde Kalervo Salo från Alberga lutherska församling. Andaktens musikansvariga var bl.a. Jukka Perkos grupp och ortodoxa Mariamkvartetten.

Möte mellan republikens president och ungdomar

Republikens president Tarja Halonen bjöd 19.6 för andra gången unga representanter för religionerna till ett möte på Gullranda. Mera under Ungdomssektionen.

 

Religionerna i det finländska samhället

Seminariet ordnades 28.8 i Hanaholmens kulturcenter för Sverige-Finland. Inbjudan hade gjorts av de tre monoteistiska religionerna: Ekumeniska rådet i Finland, Islamska rådet i Finland (SINE), Finlands Islamförsamling (tatererna) och Centralrådet för de judiska församlingarna i Finland. Arrangemanget var en del av den egna verksamheten, projektsekreterare var FM Nora Repo.

                      Till seminariet hade man också inbjudit representanter för andra världsreligioner och statsmakten samt aktörer inom det mångkulturella arbetet. Vid seminariet diskuterades speciellt religionssamfundens möjligheter till statsunderstöd och de mindre religionssamfundens juridiska svårigheter angående religionsutövning.

                      Alla religionernas etiska värderingar såsom kärlek, förståelse och mänsklighet ansågs gemensamma. Det konkreta mötet och samarbetet på gräsrotsnivå ansågs viktigt i byggandet av en gemensam framtid. Också synliga satsningar på mångkulturell fostran var väsentliga. Vid seminariet presenterades finländska religionsledares fredsvandring till religionsledare i Mellanöstern. En arbetsgrupp bestående av representanter för de inbjudande aktörerna utreder möjligheterna att utveckla det inter-religiösa samarbetet.

 

Dialog mellan religion och kultur

Delegationen för etniska relationer (ETNO) som fungerar underställd arbetsministeriet tillsatte under våren en arbetsgrupp för dialog mellan religion och kultur. ERF:s representant var projektsekreterare Sanna Ylä-Jussila.

                      Arbetsgruppen höll tre möten. Den behandlade bl.a. diskriminering och fördomar om muslimer som framkommer vid anställningsintervjuer, religionernas roll i fostran och utmaningarna kring utbildning av lärare i kulturmöte. 

 

Möte med OSSE:s representanter för tolerans

Generalsekreteraren kordinerade tillsammans med utrikesministeriets OSSE ordförandesekretariat ett möte med religionssamfunden och organisationens toleransrepresentant Gert Weisskirchen som har hand om frågor rörande antisemitism.

                      Ansvarsveckans projektsekreterare deltog 3.12 i ett lunchmöte på utrikesministeriet med toleransrepresentant Omür Orhun som sköter islamrelaterade frågor.

 

FN:s generalförsamling

 

Generalsekreteraren deltog på utrikesministeriets inbjudan i FN:s generalförsamlings specialsession om religionsmöte 2.-7.10 i egenskap av expert i den finländska delegationen. Han deltog i beredningen av det finländska inlägget som betonade religionsfrihet och betydelsen av europeisk islam. I texten presenterades religionernas samlevnad i Finland och landets religionsundervisning som en frukt därav. Många andra länder från övriga delar av världen betonade vikten av att religioner och kulturer lär sig tolerans och respektfull samlevnad.

 

Jubileumsår för Mikael Agricola

 

Jubelåret Agricola 2007 togs upp på höstmötets seminarium Den kyrkliga kontinuiteten i Mikael Agricolas livsverk. Talare var Jyrki Knuuttila (luth.) som kommenterades av Johannes, metropoliten av Nikea och TM Marjatta Jaanu-Schröder (kat.). Seminariet var det enda seminariet i det digra programutbudet under jubileumsåret som tog upp Mikael Agricola ekumeniska betydelse och uppmärksammades också i medierna. Jubileumsåret behandlades också i Sektionen för fostran och dess seminarium Agricola, ekumeniken och bildkonsten som hölls 19-20.10 i Åbo. ERF var med i rådplägningsdagarna om den lutherska gudstjänsten i Uleåborg 16-17.10. Där fokuserades också på Agricolajubiléet.

 

3 Information och publikation

 

3.1 Näköala-Utsikt

 

Tidningen utkom tre gånger. Nr 2-3 var ett dubbelnummer med sidantalet 40. Annars var sidantalet 24. Nr 1 var ett specialnummer om kyrkokonst, bildkonst, bokillustrationer, teologiska betydelsen av reliker och liturgi, heligheten på internet, ikoner och ikonforskning. Numret fick ett gott mottagande och det beställdes som lösnummer mer än vanligt. Nr 2-3 var Ansvarsveckans 30-årsjubileumsnummer och presenterade också religionsdialogen. Nr 4 blev tidningens sista nummer då höstmötet beslöt avsluta utgivandet av tidningen i enlighet med verksamhetsplanen för 2008. Pärmen på det sista numrets var i fyrfärgstryck. Konstnär Liina Pajunens affisch om Böneveckan för kristen enhet kom väl till sin rätt på pärmen. Numret hade ett retrospektivt grepp där man mindes det som varit. Det var tidningens svaga ekonomi som ledde till beslutet att lägga ner den. Det fanns endast 70 prenumeranter. Största delen av upplagan var pr-exemplar till församlingar och olika kyrkliga aktörer. Tidningen distribuerades till 1 200 adresser och upplagan var 1 500 ex.

                      ERF:s ekonomiska resurser räcker inte till att publicera tidningen i fortsättningen. I framtiden stävar man till att satsa på att informera på hemsidan.

 

3.2 Andra publikationer

 

Materialet för böneveckan för kristen enhet

 

De döva får han att höra och de stumma att tala

Material för böneveckan för kristen enhet 2007 och annat ekumeniskt andaktsliv

Ekumeniska böneveckan för kristen enhet

Affisch, beställningsarbete av konstnär Liina Pajunen. Att skriva ut från hemsidan för att använda under böneveckan varje år.

 

En annan del av världen

Sektionen för finlandssvensk ekumenik engagerade sig i invandrararbetet och samarbetet med KCSA har varit fruktbärande. Boken En annan del av världen utgavs 24.1 finansierad av KCSA och utgiven av ERF: Den riktar sig till församlingsanställda som arbetar med invandrare. Texterna fokuserar på processer kring kultur och religionsmöte, dvs. samma teman som tagits upp i ERF:s program Kyrkor och invandrare. Boken innehåller också basinformation om lagar och förordningar som rör invandrare. Den röda tråden i det rika materialet är att engagemanget för flyktingar och invandrare har sina rötter i den kristna tron. Mitt i allt är det framför allt människor som möts, vilket gör att det som förenar är mer än det som skiljer. Skribenter: Jan Edström (red.), Rafael Edström, Ville Hoikkala, Binnie Kristal-Andersson, Svante Lundgren, Peter Nynäs, Ulf Särs. Antonia Ringbom illustrerade mycket träffande. 38 sidor, ringpärm.

 

Kyrkan som fristad

A5 storlek, 36 sidor, inbundet häfte.

Redaktör Sari Kuvaja. Arbetsgrupp: Jan Edström, Ville Hoikkala, Marja-Liisa Laihia ja Sanna Ylä-Jussila.

 

Kyrkan som fristad

Översättning av ovannämnda publikation. Översättning: Jan Edström.

 

2006 Verksamhetsberättelse

Senaste års verksamhetsberättelse i A4 format, 68 sidor, inbunden med fyrfärgspärm.

ERF och Finska Missionssällskapet publicerade materialet för Missionshelg som Missionsarbetsgruppen sammanställt på sina hemsidor.

 

Böndagsplakatet

ERF ombesörjde tryckning och distribution av böndagsplakatet 2008 till landets kristna församlingar i samarbete med lutherska kyrkans kyrkostyrelse.

 

3.3

 

Vi använder eCredos nätkommunikation. Byråsekreteraren uppdaterade webbsidorna. I samarbete med Thorleif Johansson inleddes förberedelserna av förnyandet av hemsidorna. Särskilt nedläggningen av Näköala-Utsikt leder fram till en ny tid. Planeringen fortsätter i den omfattning som resurserna räcker med tanke på det övriga arbetet.

 

3.4 Kommunikationssamarbete

 

Byråsekreteraren och projektsekreteraren deltog i lutherska kyrkans kommunikationsdagar i Seinäjoki 26–28.9. Temat var Framtiden.

Samarbetet mellan Päivä Oy, Finska missionssällskapet, eCredo och Kyrkans informationscentral (KT) var dynamiskt och uppbyggande. Mycket värdefull sakkunskap kom rådet till del gällande publikationsverksamhet, hemsidor och information.

 

4 Kontakter och uppföljning

 

Kyrkornas världsråd

ERF hade en god inblick i KV:s verksamhet då rådets viceordförande Outi Vasko (ort.) var medlem i KV:s exekutivkommitté och ordförande i ungdomskommissionen Echos. Dessutom fanns det flera finländare i KV:s andra organ: Centralkommittén: biskop Simo Peura (luth.), Aaro Rytkönen (luth.) och Heikki Huttunen (ort.)  KV:s och pingströrelsens samarbetsorgan: pastor Tuija Mannström (luth.), i kommissionen för fostran teol.stud. Riina Nguyen (ort.), Faith and Order –kommissionen: Antti Saarelma (luth.) och Aino Nenola (ort.). KV inledde en ny 7-årsperiod och definierade arbetsprioriteringarna under tryck från en allt stramare ekonomi

 

Besök av Bosseys rektor

Rektorn för KV:s ekumeniska institut i Bossey Ioan Sauca besökte Finland 22-27.9 och deltog i Lokalekumeniskt forum och i ett möte ordnat av lutherska kyrkans utrikesråd och arbetsgruppen för östra Europa. Han talade också vid de ortodoxa prästdagarna i Joensuu och diskuterade samarbete med Lintula kloster.

 

Svenska Bibelsällskapet

Svenska Bibelsällskapets huvudmannarådsmöte hölls 15.11. i Baptistkyrkan i Uppsala. ERF:s representant är TD Risto Nurmela. Vid mötet avtackades prof. Christer Åsberg, som avgått med pension från tjänsten som översättningssekreterare. Till hans efterträdare har utsetts TD Mikael Winninge, som tillträder 1.4.2008. Likaså avtackades medarbetarna i teckenspråksprojektet. Projektet är inte avslutat, men måste ta en paus pga. ekonomiska realiteter. Prof. Anders Piltz informerade om att Katolska kyrkan i Sverige fått i uppdrag av Vatikanen att genomföra en revision av Bibel 2000 i enlighet med normerna från Kongregationen för liturgisk disciplin. Ur generalsekreterarens rapport kan lyftas fram, att det hittills i år genomförts 805 Bibeläventyr, och därtill ett hundratal i Finland. I relation till befolkningsunderlaget har alltså Svenskfinland fått mer än tre gånger så mycket Bibeläventyr som Sverige.

Life and Peace Institute

Ekumeniska institutet för fredsforskning Life&Peace fortsatte sitt arbete på olika håll i världen tillsammans med lokala kyrkor och organisationer. Institutets byrå finns ännu kvar i Uppsala och tre lokala byråer i Afrika.  Särskilt fokuserades på fredsprocesserna i Kongo Kinshasa och Demokratiska Republiken Kongo, Afrikas horn och situationen i Sudan. Projektet Publications for Peace Education som finansierats av utrikesministeriet utvärderades. Ett tjugotal av LPI:s fredsforskningspublikationer trycktes och distribuerades till universitet i utvecklingsländerna med tanke på studier i fredsfostran.  Biståndsråd Elsi Takala var ERF:s representant i LPI:s styrelse och arbetsutskott.

 

NCC Norden

Generalsekreteraren deltog i det årliga mötet för de nordiska ekumeniska rådens och kyrkornas ekumeniska representanter i Köpenhamn 10-12.1. Där behandlades de ekumeniska rådens, särskilt KV:s aktuella situation och förberedelseprocessen inför EEA3. Man diskuterade också de evangelikala kristnas medverkan i det ekumeniska arbetet och religionsmötet speciellt i de nordiska länderna.

 

NCC Europe

Generalsekreteraren deltog i europeiska ekumeniska sekreterarmötet i Budapest 16-19.4. Vid mötet samtalade man om kyrkornas gemensamma utmaningar i Europa och den ekumeniska rörelsens gemensamma frågor.  Integrationen av invandrare och grundandet av invandrarkyrkor utmanar både kyrkor och ekumeniska råd i vår del av världen. Mötet tog upp de möjligheter som EEA3 processen öppnat för europeisk ekumenik, framför allt att katolska kyrkan är en mera likvärdig part i processen.

 

Ekumeniskt idéforum

Ekumeniskt idéforum hölls i Sigtuna 22-24.4 för ekumeniska aktörer från alla nordiska länder.  ERF representerades av byråsekreterare Sirp—Maija Vuorinen som höll ett inlägg kallat Ekumenik --så in i Norden. Andra inlägg hölls också från Island, Norge, Sverige och Danmark. Det finns många projekt och utmaningar och därför också skäl att intensifiera samarbete.

 

SKR

Generalsekreteraren deltog i Sveriges kristna råds årsmöte i Göteborg 21-23.4 och höll ett eftermiddagsseminarium om EEA3 processen.

 

Theobalt

I Visby hölls ett gemensamt möte för Östersjönätverket kallat Baltic Sea Convention 24-29.6 och i anslutning därtill samlades Theobalt nätverket. ERF representerades av generalsekreteraren. Andra finländska deltagare var ecklesiastikrådet Risto Cantell och TD Pauliina Kainulainen (luth.). Mötet hade sammankallats av Stiftelsen Socialetiska Institutet Theobalt som grundats av Visbybiskopen Lennart Koskinen och konsul Inger Harlevi. Det har ingen annan anknytning till Theobaltnätverket än namnet, biskop Koskinens person och hans strävan att få med Theobaltnätverket i samarbetet med olika kretsar i samhället. Det var inte fråga om en egentlig Theobaltkonferens, av vilka den sjätte hölls 2005 i Visby. Enligt planerna hålls nästa konferens, Theobalt 7, år 2007. Den ordnas i Finland i samarbete med de lutherska och ortodoxa kyrkorna.  Konferensens tema är majoritets- och minoritetskyrkornas relationer i Östersjöområet.  Med tanke på temat granskar ledningsgruppen möjligheterna att inbjuda de ekumeniska råden och genom dem också andra än de historiska folkkyrkorna.

 

Besök av EKK:s generalsekreterare

Generalsekreteraren för Konferensen för Europas kyrkor, The Venerable Colin Williams, besökte vårt land 25-26.5. Han deltog i Åbo kyrkodagar och besökte också Kuopio. Där talade han till representanter för lutherska och ortodoxa kyrkostyrelserna. I programmet ingick också ett besök i Valamo kloster.  Generalsekreteraren ansvarade för det praktiska gällande besöken i Kuopio och Valamo.  

 

EEA3:s andra fas

Det tredje europeiska ekumeniska stormötet EEA3 var en process, vars första skede bestod av kyrkorepresentanternas möte i Rom våren 2006. Andra skedet bestos av lokala evenemang kring EEA3:s teman. I vårt land bestod detta skede av det Nordisk-Baltiska mötet i januari, ERF:s vårmöte i mars och de lutherska kyrkodagarna i maj.

                      ERF var tillsammans med den lutherska och den ortodoxa kyrkan värd för ett möte för EEA3:mötets nordiska och baltiska delegater.  Mötet hölls 26-28.1 i Helsingfors ortodoxa församlings lägerområde Kaunisniemi i Loppis. Två ekumeniska anställda, fader Viorel Ionita (ort.), teologisk sekreterare för Konferensen för Europeiska kyrkor och Beate Fagerli (luth.), projektsekretare för EEA3 ledde deltagarna in på processen kring EEA3 och dess teman. 50 personer deltog från Lettland, Norge, Sverige, Finland, Danmark och Estland. Det blev en livlig diskussion och samvaro. Det var tydligt att resenärerna till Sibiu var både ekumeniskt erfarna kyrkoledare och unga som nyss kommit med i det ekumeniska arbetet.

                      Till programmet för kyrkodagarna i Åbo hörde som en del av EEA3 processen ett förberedande seminarium 25.5 inför Sibiumötet kallat Ekumenikens drömmar och verklighet. Huvudgäst var generalsekreterare Colin Williams (angl.) från Konferensen för Europas kyrkor. Han samtalade om temat med tre delegater till Sibiu, Jooa Vuorinen (ort.), Antti Siukonen (luth.) och Marjatta Jaanu-Schröder (kat.). Ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo samt biskop Józef Wróbel deltog i samtalet och avslutade med välsignelsen.  

 

EEA3:s tredje fas

EEA3–processens tredje fas arrangerades i Lutherstadt Wittenberg 15-18.2. Upp emot 150 representanter för de protestantiska, ortodoxa och katolska kyrkorna i Europa hade samlats i reformationen födelsetrakter. Man behandlade särskilt kyrkornas roll att bygga upp Europa, upprätthålla värderingar och visa omsorg. Konstaterades att kyrkornas Europa är vidare än EU:s Europa.  Man diskuterade sekulariseringens utmaningar, minoriteternas ställning och ansvaret för att bygga välfärd i världen. Man ansåg att miljöfrågor, särskilt klimatförändringen, förutsätter skärpning och engagemang också av kyrkorna.  Man kan gemensamt påverka dessa frågor samtidigt som man oförtröttligt bygger upp enhet och gemenskap mellan kyrkorna.  Vi mötet kunde man känna spänningen inom Ekumeniska rådet i Tyskland som härrör sig från bl.a. EKD:s ledande biskop Hubers och Hannovers landsbiskop Kässmans vilja att höja den protestantiska profilen gentemot de katolska och ortodoxa kyrkorna. En annan sak man lade märke till vara att nya européer med rötter i andra delar av världen saknades helt, trots att det är fråga om en viktig folkgrupp i kyrkornas arbete och liv. Inte heller var ekumeniska organisationer och andra kyrkliga organ närvarande. Tysklands förbundskansler Hans Köhler välkomnade deltagarna i Wittenbergs Stadtkirche under Martin Luthers predikstol. Taizé-klostrets ledare broder Alois deltog också i konferensen och höll en Taize-andakt i samma kyrka.

 

EEA3:s fjärde fas

Ett trettiotal finländska delegater, mötespersonal, journalister och experter från lutherska, ortodoxa och katolska kyrkorna deltog i det tredje europeiska ekumeniska möte EEA3 i Sibiu 4-9.9. Generalsekreteraren och projektsekreteraren representerade ERF. En gemensam finländsk förberedelsedag hölls på inbjudan av lutherska kyrkans utrikesavdelning i Helsingfors 17.8.  

                      En finländsk ekumenisk vallfärd till Rumänien och i anslutning till det tredje ekumeniska Europeiska mötets avslutningsgudstjänst blev inte av på grund av för få deltagare.

                      I Sibiu ansvarade projektsekreteraren för ERF:s och ekumeniska ansvarsveckans utställningsbord på Agoratorget och knöt kontakter med tanke på Ansvarsveckans människohandelstema 2008-2009. Generalsekreteraren talade i sessionen om Healing of memories och var ordförande i Migrationforumet. ERF:s representanter koordinerade det finländska samarbetet och bl.a. kontakter till andra nordiska representanter.  Mötesresultaten presenterades vid olika tillfällen och i publikationer. Man började planera att ge ut en finländsk rapportbok som ett projekt inom ERF.

 

Uppföljning av religionsundervisningen

Mannerheims barnskyddsförbund och Lasten Keskus ordnade 9.2 ett seminarium kallat Religionen som en del av barnets välfärd till vilket ERF:s representant också inbjöds. Generalsekreteraren kallade lektor Marianne Kantonen (ort.) att representera ERF vid seminariet som fick mycket uppmärksamhet. Hon kommenterade Jyri Komulainens inledning Barnets rätt och möte mellan religionerna.  Som ortodox religionslärare och således också representant för minoritetsreligionerna tog Kantonen upp temat ur skolvärldens små grupper inom religionsundervisningen.

                      Studenter och skolelever besökte ERF två gånger för studiebesök. 

Teologistuderande från Helsingfors evangeliska institut ledda av lärare Teijo Mathlin besökte ERF 7.3 och katolska elever från grundskola och gymnasium besökte ERF 12.4 tillsammans med sin lärare (kat.) Riitta Laukama. Generalsekreteraren och projektsekreteraren föreläste om aktuella frågor inom ekumeniken. En intressant diskussion med eleverna följde.

                      Generalsekreteraren och ordföranden för Sektionen för fostran Arto Kallioniemi deltog i ett samtal om religiös fostran i tidningen Savon Sanomat. 8.11. I ett inlägg 8.11 berättade de om betydelsen av undervisning i egen religion. Barn och unga måste få information och färdigheter för att kunna delta i religionsdialog.

                      Mera och uppföljning av religionsundervisningen under Sektionen för fostran.

 

Kyrkorna och partnerskapslagen

ERF följde diskussionen om samkönade parrelationer inom medlemskyrkorna och ute i samhället. Generalsekreteraren deltog i lutherska kyrkans seminarium om partnerskapslagen 15-17.5 och kommenterade temat ur ekumenisk synvinkel.

 

5 Sektioner

 

5.1 Sektionen för etiska frågor

 

Syftet med Sektionen för etiska frågor är att erbjuda ERF:s medlemssamfund och observatörer möjlighet till interaktion när det gäller främjandet av behandlingen av etiska frågeställningar. Sektionens uppgift är att behandla aktuella etiska frågor ur ett ekumeniskt perspektiv. Speciell hänsyn tas till hälsoetiska frågor och frågor som berör mänskovärdet.

                      Sektionens ordförande var Risto Pontela (luth.), viceordförande Liisa-Maria Voipio-Pulkki (luth.), och sekreterare Kaisa Iso-Herttua (luth.). Sektionen höll sju möten.

                      Sektionen ordnade seminariet Ska jag ta vara på min broder? Problemet med att ingripa i arbetsgemenskapen 16.3 kyrkan vid Helsingfors Diakonissinistitut. Såväl kyrkliga representanter som deltagare från hälsovården och det teologiska fältet var med. 

                      Seminariet var den tredje och sista delen av en process som sektionen inledde våren 2005, vars syfte var att lyfta fram olika kristna traditioners syn på helande och hälsa samt analysera deras betydelse ur ett personligt perspektiv. Det första seminariet Bön, sjukdom, helande – kristna synpunkter behandlade kristna traditioners syn på helande och hälsa. Det andra seminariet Sjukdom och ångest – den kristna trons möjligheter och löfte diskuterade den kristna trons möjligheter och löfte i en situation där sjukdom och död ger upphov till ångest.

                      Seminarieseriens tredje seminarium var svårt och aktuellt. Arbetsplatserna kan antingen förebygga hälsa eller ge upphov till sjukdom. Sektionen för etiska frågor inbjöd till en öppning av diskussionen om att söka vägar till en bättre arbetsgemenskap.  Seminariet indelades i tre avsnitt och en kvällssession: 1) Problem på finländska arbetsplatser 2) Hur förhåller sig kyrkorna till rusproblem? 3) paneldiskussion: Hur tar kyrkliga arbetsplatser itu med rusproblem? Kvällens Candlelight Lecture hölls kring temat Konsten som hälsofrämjare. Kyrkoherde Christer Åberg föreläste på basis av sin bok som skulle utkomma våren 2008: Den heliga katten och andra möten, ur landsbygdsprästens dagbok (Kirjapaja).

                      Evenemanget fick god respons och ansågs viktig och lyckat, men deltagarantalet på 50 personer var lägre än tidigare år. Under föregående seminarier var salen fylld med deltagare.  I det första seminariet år 2005 deltog närmare tvåhundra personer. År 2006 deltog nästan 100 personer. Det kan hända att det senaste seminariets ämne var svårt att deltagartröskeln därför kändes hög.  

                      Efter seminariet diskuterade sektionen ett nytt bredare tema och sektionens målsättningar.  Det första steget tog 18.6 vid Ekumeniska rådets styrelses och sektionernas brainstorming i Missionsintitutet kallad Vardag, delaktighet och fred. Riksdagsman Ilkka Kantola och människorättssekreterare Kati Jääskeläinen inledde. Efter anförandena ledde pastor Janne Hassinen arbetet.  Tillfället leddes av sektionens ordförande Risto Pontela och generalsekreterare Heikki Huttunen höll kvällsandakt.  Diskussionen var livlig. Målet med kvällsseminariet var att hjälpa Ekumeniska rådet i Finland med dess verksamhetsplan.  Ett pm från seminariet gavs styrelsen till kännedom.

 

5.2 Sektionen för fostran

 

Syftet med Sektionen för fostran är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion i frågor som hör till ekumenisk fostran. Syftet är att främja utvecklandet av ekumenisk fostran i Finland samt ökad inbördes respekt och information med tanke på alla åldersklasser.

                      Ordförande var Arto Kallioniemi (luth.), viceordförande Mervi Sarimo (kat.) och sekreterare Marianne Kantonen (ort.). Två möten hölls, ett på våren och ett på hösten. Sektionen tillsatte en tillfällig arbetsgrupp för att planera höstens seminarium. Arbetsgruppen bestod av Arto Kallioniemi, Juha Luodeslampi (luth.), Mervi Sarimo, Mirkka Torppa (luth.) och Marianne Kantonen. Pekka Iivonen kallades att representera utbildningsstyrelsen.

                      I samarbete med utbildningsstyrelsen arrangerades seminariet Ekumenik, Agricola och bildkonst 19-20.10.2007 i Åbo. Finlands ortodoxa kyrka och Lasten Keskus stödde seminariet ekonomiskt tillsammans med utbildningsstyrelsen. Trots att det var skolornas höstlov deltog ca 50 ekumeniska vänner från olika håll i landet. De flesta deltagare var lärare, men också kyrkligt anställda och folk från utbildningssektorn. Seminariet anpassades för lärarna som VESO-dagar.

Arto Kallioniemi höll öppningsanförandet i Birgittinerklostret och berättade om aktuella frågor inom den religiösa fostran. Efter föreläsningen förevisades Mikael Agricolas kapell i domkyrkan. Generalsekreterare Heikki Huttunen och en ekumenisk arbetsgrupp höll kvällsandakt. Kvällen fortsatte hos birgittasystrarna med en läcker måltid. Verksamhetsledare Jukka-Pekka Heinonen från Lasten Keskus var kvällens värd. Kvällen avslutades med metropoliten av Nikea, Johannes, anförande om den ortodoxa traditionens syn på fostran.

                      Den andra seminariedagens program fortsatte i Hirvensalo med morgonbön i birgittasystrarnas kyrka. Konstnär Hannu Konola fick publiken med i ett färgstarkt anförande om St Henriks ekumeniska konstkapell, dess planering, byggnadsskeden och arkitektur.  Utbildningsråd Pekka Iivonen tog upp rätten till egen religion och religionsmöte. Jussi Sohlberg, forskare på Kyrkans forskningscentral, kommenterade anförandet på begäran av talaren. Han presenterade bland annat databasen Religionerna i Finland. Seminariet avslutades av planerare Heljä Järnefelt från utbildningsstyrelsen med en intressant föreläsning och övningar inspirerat av undervisningen om kulturarv.

                      Responsen var mycket positiv. Många uttryckte sitt varma tack för intressanta anföranden och medryckande talare.

                      Sektionen följde fortsättningsvis med utvecklingen av grundskolans och gymnasiets religionsundervisning såväl som den religiösa fostran som erbjuds av medlemssamfundens och samhället. Man lyfte särskilt fram missförhållanden angående religionsundervisningen hos minoritetsreligionerna och den riktiga tolkningen av religionsfrihetslagen i förskola, grundskola och gymnasium samt i daghemmens och skolornas vardag.  För att kunna öka den ekumeniska fostran vill man främja samarbete och dialog i den religiösa fostran tillsammans med olika aktörer.

 

5.3 Kvinnosektionen

 

Kvinnosektionen fortsatte arbetet med att stöda kvinnor i kyrka och samhälle samt förstärka den gemensamma kristna identiteten. För att förverkliga sitt syfte deltog kvinnosektionen aktivt i både inhemsk och internationell ekumenisk dialog om kvinnofrågor och uppmuntrade medlemskyrkornas och samfundens kvinnor verka aktivt inom ekumeniken.

                      Ordförande var Eija Kemppi (luth.), viceordförande Iris Rajamaa (met.) och sekreterare Leena Mäkitalo (luth.). En ny utgåva togs av boken Himmelska kvinnor som utgavs av Finska Missionssällskapet föregående år, då första upplagan tagit slut.

                      Sektionen höll sex möten, tre på våren och tre på hösten. Man samlades på Sana Media Center, Finska kristliga universitetsförbundet, Vivamo i Lojo, Finska Missinssällskapet och Helsingfors ortodoxa församlings sal.  Vid mötena presenterades bakgrundsorganisationernas verksamhet. Vid ett möte i Vivamo planerades pilgrimsvandringen, bland annat i form av en försöksvandring.

                      Till arbetsgruppen för kvinnornas ekumeniska pilgrimsvandring hörde Eija Kemppi, Iris Rajamaa och syster Theresa Jezl (kat.) som representant för det finländska forumet. I planeringsgruppen för kyrkodagarna ingick Anne Lagerstedt (luth.), Leena Mäkitalo och Monika Pensar-Granroth (luth.). Raila Mantere (luth.), Iris Rajamaa, Riina Nguyen (ort.) och Leena Mäkitalo valdes att delta i planeringen av ett seminarium om dialog mellan generationerna som ordnas 2008. Dessutom tillsattes en arbetsgrupp att planera ett seminarium om kvinnosynen inom Islam, judendomen och kristendom.  Till gruppen valdes Eija Kemppi, Satu Lehtonen, Anne Lagerstedt, Leena Mäkitalo och Monika Pensar-Granroth.

                      Pilgrimsvandringen På väg mot människovärdet ordnades 21-22.9 med 35 deltagare från olika kyrkosamfund. Vandringen inleddes på fredag kväll med ett anförande av TM Marjatta Jaanu-Schröder: Människovärdet i Gamla testamentet. Efter diskussionen talade nunnan Kristoduli om Människovärdet i Nya testamentet. Som avslutning på kvällen ordnades en ljusandakt i Heliga Birgittas kapell. Lördagen 22.9 började vandringen längs stranden av Lohjanjärvi in till Lojo centrum till Helsingfors ortodoxa församlings kyrka i Lojo där fader Kalevi Kasala höll en andakt innan man gav sig iväg. Vandringen fortsatte genom Lojo till stadsdelen Lempola varifrån man åkte buss till Betesdastiftelsens vårdhem i Jokela där man höll en andakt.  Från vårdhemmet vandrade man genom skogen till Stella Maris, katolska kyrkans verksamhetscenter, där fader Frans Voss presenterade centrets verksamhet. Vandringen avslutades med en musikandakt i Stella Maris kyrka, med Marjatta Viirto, sång och Tuula Kilpeläinen, harmonium. Pilgrimsvandringen fick mycket uppmärksamhet i medierna. Sju tidningsartiklar skrevs om vandringen och både tidningarna Kotimaas och Sanas redaktörer vandrade med hela tiden. Vandringens kulturprogram stöddes av stiftelsen Kristet stöd till vetenskap och konst. Med i arrangemanget var EFECW, Europeiska kristna ekumeniska kvinnoforumets finländska avdelning, med vilken kvinnosektionen samarbetar. Kyrkodagarnas arbetsgrupp hade tagit fram ett material som ställdes ut vid ERF:s utställningsbord.  Monika Pensar-Granroth från kvinnosektionen deltog i kyrkodagarna.

                      Sektionen avslutade sitt år med en julutflykt för barn till Vivamos Bibelby i samarbete med Frälsningsarméns Berghällavdelning. Efter julutfärden berättade kurssekreterare Pirkko Siili om ortodoxa kyrkans jultraditioner till alla barn som deltagit i vandringen.

                      Monika Pensar-Granroth valdes till kvinnosektionens representant i Nordiska ekumeniska Kvinnokommittén. Hon planerade en workshop på Island 7-10.8.2008 vid konferensen Livets källa. Anne Lagerstedt var medlem och informatör i EFECW:s styrelse och Marjatta Viirto som ekonomiansvarig.

                      Anne Lagerstedt deltog i två av Europeiska kristna ekumeniska kvinnokommitténs styrelsemöten (Bukarest i Rumänien och Huissen i Nederländerna), varav det senare också var ett nationellt koordinatormöte. Vid nationella koordinatorseminariet behandlades ekonomins lagar och medelanskaffning. Anne Lagerstedt var också med som EFECW:s representant i Europeiska kyrkokonferensens människorättsarbetsgrupp vid Kommissionen för kyrka och samhälle. Gruppen möttes en gång i Wien 6-8.12. Arbetsgruppen beslöt bl.a. att personer ska kunna vända sig till den för att få stöd i kampen mot kvinnovåld.

 

5.4 Ungdomssektionen

 

Sektionens syfte är att främja ekumeniskt ungdomsarbete i Finland och erbjuda för unga möjlighet att delta i nationellt och internationellt ekumeniskt ungdomsarbete.

                      Ordförande var Miika Ahola (luth.), sekreterare Jussi Ikkala (luth.) och viceordförande Sami Lehto (vap.). Utbildningssekreterare var Ronja Venesperä (ort.), sekreterare för internationella frågor & EYCE-kontakt Henri Järvinen (luth.), Nationell koordinator för Ketko var Laura Hytti (luth.). Sektionens interreligiösa ärenden sköttes av Miika Ahola. På våren möttes man tre gånger liksom på hösten.

Sektionens flaggskepp, Utbildningsprogrammet för internationell och ekumenisk verksamhet Ketko^TM var en av sektionens viktigaste etablerade verksamhetsformer. En Ketkokurs inleddes i Joensuu på hösten. Varumärket Ketko är skyddat av Patent- och registerstyrelsen.

Sektionen stödde ungas deltagande i olika evenemang hemma och utomlands. De som beviljats understöd rapporterade om sina erfarenheter.

                      I början av året fick sektionen börja använda ett halvt rum i en lägenhet ägd av lutherska kyrkans pensionsfond. ERF:s kansli finns i samma utrymmen.

 

Ketko^TM

Kursen hölls på vanligt sätt i Helsingfors och på hösten startade en kurs i Joensuu för första gången. I Helsingfors samarbetade man med Kristliga studiecentralen och i Joensuu med Kristliga studentförbundet och Ortodoxa studentförbundet. Samarbetet förlöpte utmärkt. Utbildningssekreterare i Helsingfors var Ronja Venesperä. För kursen i Joensuu fungerade Riikka Hakulinen och Hanna Koikkalainen som sekreterare.  Nationella Ketkosekreteraren Laura Hytti hjälpte till med arrangemangen i Joensuu. Som stöd åt utbildningssekreterarna fungerade arbetsgrupperna för Ketko som bestod av frivilliga ungdomar från olika kyrkor och samfund som genomgått Ketkoutbildningen. De som gått kursen fick studieveckor eller studiepoäng av teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuus universitet och diakoniyrkeshögskolan.

Ketkokursen ger en god kunskaps- och erfarenhetsbas och förbereder unga att bli aktiva ekumeniska aktörer. Under kursen bekantar man sig varje år med teori och praktik i olika kyrkors och samfunds liv och verksamhet. Kursdeltagarna bekantade sig med den ekumeniska rörelsen, möjligheter till internationellt arbete, kristenheten och aktuella frågor ur många olika perspektiv. Ketkokursen omfattar fyra veckoslut under ett läsår. I kursen som avslutades i mars deltog 18 personer. I kursen i Helsingfors deltog 15 personer och i Joensuu 25 personer.

 

Internationella kontakter

Sektionen är medlem i Europeiska ekumeniska ungdomsrådet (Ecumenical Youth Council in Europe, EYCE). Sektionens internationella sekreterare Henri Järvinen fungerade som kontaktperson till EYCE (national contact) och informerade om EYCE:s kurser och internationella ekumeniska evenemang vid sektionsmötena, Ketkokursen och på listan för ungdomsekumenik. Teman vid EYCE:s kurser var bl.a. religionsdialog, ekonomisk rättvisa, religiösa rättigheter som mänskliga rättigheter, konflikter och hur man löser dem i teori och praktik samt ungdomars deltagande i beslutsprocesser. Sektionen sände sammanlagt fem representanter till utbildningar och möten i Europa.

                      Sektionen stödde Jani-Matti Tiainens deltagande under påsken i European Fellowships kurs Human Dignity - Not for Sale! Learning to see richness in difference i Hosszúhetény, Ungern 1-8.4. Kursen tog upp individens och unga europeers syn på identitet, olikheter, värden, media och man diskuterade människovärdet ur olika synvinklar. 

                      Nora Repo deltog i utbildningen Transforming Conflict – Healing Memories 20-27.5 i Feketic, Serbien, en del av europeiska ungdomskampanjen All Different – All Equal.  Genom lektioner, grupparbeten och självständigt arbete ville man komma underfund med vad konfliktsituationer innebär, vad som ger upphov till dem och hur olika situationer kan bearbetas med fredliga metoder.  

                      I EYCE:s trettiosjätte generalmöte deltog Inka Lindroos och Saila Kahlos. Generalmötet hölls 22-28.10 i Prali, Italien. Sektionen samarbetade genom sina representanter i förberedelserna av mötet.  Generalmötet tog ställning till EYCE:s gångna tvåårsperiod och drog upp riktlinjer för det kommande två åren som har temat ekonomisk rättvisa och religionsdialog. Inka Lindroos valdes till styrelsemedlem i EYCE. Nästa möte hålls i Danmark 2009 och värdlandet önskade nordiskt samarbete i förberedelserna. Lindroos rapporterade om linjedragningarna vid mötet.

                      Simona Savin-Gardber, deltog i EYCE:s kurs om mötet mellan muslimer och kristna Monologue och dialogue? – Inter-religous dialogue meets fundamentalism.  Kursen hölls 9-16.12 i Volos teologiska akademi, Grekland och ordnades i samarbete med Middle East Council of Churches och europeiska muslimska ungdomsorganisationen, Forum of European Muslim and Youth Organisation.

                      De som deltagit i kurser och utbildning rapporterade till sektionen och var intresserade att också i fortsättningen dela med sig av erfarenheter till det ekumeniska ungdomsarbetet här hemma.

                     

Ungdomars religionsdialog

Sektionen har sedan 2006 deltagit i religionsdialog för unga. Ordförande Miika Ahola deltog i ett möte på Gullranda i Nådendal 19.6 sammankallat av president Tarja Halonen. Övriga deltagare var från Helsingfors judiska församling, katolska kyrkan, lutherska kyrkan, Finlands Islamförsamling, Finlands muslimska samfund och ortodoxa kyrkan.  Deltagarnas sammansättning motsvarar sammansättningen på religionsledarsamlingarna som initierats av presidenten. Man diskuterade identitet, vad det innebär att vara finländare, fiendebildernas inverkan på identiteten, fred, religionsundervisning, fostran och multireligiösa familjer. I slutet av mötet berättade president Halonen om utmaningarna kring det kommande ordförandeskapet för OSSE och dess möjligheter för Finland.

                      Sektionen sammankallade också arbetsgruppen för de ungas religionsdialog.  Arbetsgruppen ordnade i september ett religionsdialogmöte mellan kristna och muslimer i kulturcentret Caisa. Mötet hölls mellan muslimer och kristna när inbjudna från andra religioner inte infann sig. I framtiden vill man vidga representationen från religionerna. Syftet med mötet var att diskutera religionens inverkan på de ungas liv, bekanta sig med olika religioners seder, samtala om yttrandefrihet och religion i medierna och diskutera olika sätt att undvida att såra känslorna hos medlemmar i andra religioner.  Ett trettiotal personer deltog. Responsen var god och man hoppades på en fortsättning.

                      Sektionen och de ungas religionsdialog fick ett erkännande då republikens president kallade sektionens ordförande till självständighetsdagens mottagning 6.12. Festen uppmärksammade Finland 90 år och temat var ett mångkulturellt Finland.

 

Övrig verksamhet

En ekumenisk vandring hölls på våren i Noux, Esbo 19.5. Vandringen gick längs Korpinkierros och man stillade sig kring bibelstexter.  På hösten ville man hålla ett ekumeniskt veckoslut med temat Bilden av människan men det inhibierades pga för få deltagare.  En ekumenisk adventsfest hölls 11.12 i Hotel Helka dit samarbetspartner och ERF:s övriga sektioner inbjudits. Vid festen presenterade Topi Haarlaa hur spirititualitetsprojektet framskridit. Just nu håller man på med att granska musikmaterial och böner varefter man kan förbereda en utgivning av materialet. Projektet sköts av Topi Haarlaa och Mika Pajunen.

 

5.5 Sektionen för lärofrågor

 

Syftet med sektionen för lärofrågor är att erbjuda ERF:s medlemssamfund och observatörer möjlighet till interaktion för att främja lärofrågor. Sektionens uppgift är att hjälpa kyrkor och kristna samfund att lära känna varandra, främja deras enhet och avlägsna fördomar. Sektionen förverkligar sitt syfte genom att följa med ekumenisk diskussion hemma och utomlands, särskilt Faith and Order rörelsen arbete samt ordna ekumeniska seminarier och evenemang om aktuella lärofrågor.

                      Ordförande var Antti Saarelma (luth.) och sekreterare Tapani Saarinen (luth.). Mötena hölls kring ett speciellt tema. Årets första tema handlade om Apostoliciteten i Kristi kyrka, Indien och religionsmöte.  Genom temat apostolicetet, så centralt för den kristna tron, rörde man sig genom fallstudier till Indien, vilket erbjöd många praktiska utgångspunkter för samtal om religionsmöte, särskilt om den aktuella internationella dialogen med islam. Anförande hölls av docent Timo Vasko och generalvikarie Marino Trevisini. Mötet hölls hos lutherska kyrkostyrelsen.

                      Dokumentet The Nature and Mission of the Church behandlades vid det andra mötet 10.5 i Åbo. TM Tero Kalpio (luth.) fokuserade på KV:s arbete kring ecklesiologi. Det andra anförandet hölls av pastor Matti Nikkanen och Tapani Saarinen, som presenterade lutherska kyrkans syn på ifrågavarande dokument. De nya utrymmena i Åbo svenska församling var en utmärkt mötesplats. 

                      Mötet 27.9 erbjöd en bakgrundsdiskussion om Ansvarsveckans teologi.  Som material om globalt ansvar hade man valt Benedictus XIV:s encyklika Deus Caritas Est. Tapani Saarinen talade om encyklikans första del om kärlekens teori. Universitetslektor Pekka Metsos anförande behandlade encyklikans andra del om kärlek i praktiken. Temat kärlek och ansvar ledde till en livlig diskussion i mötet som hölls hos lutherska kyrkostyrelsen. 

                      Sista mötet hölls hos Finska Missionssällskapet tillsammans med sektionen för lokal ekumenik 8.11. Temat var Musiken i gudstjänsten. Anföranden hölls av Marino Trevisini, Veijo Koivula, Tapani Rajamaa, Pekka Metso, Antero Puotiniemi och Arto Kortemaa.

                      Sektionens sekreterare deltog i ERF:s jubileumshöstmöte i Åbo.

 

5.6 Sektionen för lokalekumenik

 

Syftet med sektionen för lokal ekumenik är att erbjuda ERF:s medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion med tanke på främjandet av den lokala ekumeniken.

                      Ordförande var Kirsti Keltikangas (luth.), viceordförande Teemu Sippo (kat.) och Arto Kortemaa (vap.) och sekreterare var Veijo Koivula (luth.)

                      Sektionen höll två möten. Dessutom hölls det femte Lokalekumeniska forumet i september i Dickursby tillsammans med ERF:s kansli och Vandas ekumeniska arbetsgrupp. I november hölls ett gemensamt möte med sektionen för lärofrågor i Helsingfors Missionshus, temat var Musiken i gudstjänsten.

                      Böneveckan för kristen enhet i januari hör till det viktigaste i sektionens verksamhet. Man har också fäst uppmärksamhet vid det ekumeniska elementet i höstens Ansvarsvecka, världsböndagen i mars och ekumeniska bibelsöndagen initierad av Finska Bibelsällskapet. Sektionen vill hålla nära kontakt till den lokala ekumeniken överallt i landet. Sektionen har fortsatt kartläggningen av lokalekumeniska grupper i Finland. Sekreteraren har varje månad satt ihop en lokalekumenisk rapport på basis av sektionsmedlemmarnas rapportering.

 

5.7 Sektionen för finlandssvensk ekumenik

 

Sektionens syfte är att erbjuda ERF:s svenskspråkiga medlemmar och observatörer möjlighet till interaktion, att behandla aktuella ekumeniska frågor ur de svenskspråkiga samfundens och Borgå stifts synvinkel, att främja den lokala ekumeniken.

                      Ordförande var Bo-Göran Åstrand (luth.), viceordförande Jan Edström (bapt.) och sekreterare Sara Torvalds (kat.). Sektionen höll tre möten. Det första mötet 27.2 hölls hos Kyrkans central för det svenska arbetet. Sektionen bekantade sig med KCSA:s verksamhet och fick ett samtal med direktor Robert Lemberg. Andra mötet hölls 27.9 hos Finska bibelsällskapet där Kerstin Hagberg presenterade bibelsällskapets arbete. Det tredje mötet 18.12 hölls hos ERF:s kansli, då generalsekreterare Heikki Huttunen gav en orientering i aktuell ekumenik.

                      Sektionen har följt med Ekumeniska ansvarsveckans verksamhet, kyrkornas engagemang för global rättvisa. Sektionen utsåg Gun-Viv Glad-Jungner till sin representant i Ansvarsveckan seminarium kring Människohandel i januari 2008.

Sektionen tillsatte en kommitté, B-G Åstrand, Jan Edström, Gun-Viv Glad-Jungner, för planering av ett seminarium om predikogemenskap hösten 2008. Sektionen var representerad vid seminariet Församlingarna i det mångkulturella Finland i Österhankmo 7-8 september, diskuterade hur Ekumeniska missionshelgen kunde firas effektivare i Svenskfinland samt diskuterade hur organiseringen av den ekumeniska invandrargruppen skulle kunna ordnas i samarbete mellan sektionen och KCSA.

 

6. Förvaltning och ekonomi

 

6.1 Rådets möten

 

Vårmötet

 

Vanda svenska församling stod värd för vårmötet 12.3. i Dickursby. Kyrkoherde Monica Heikel-Nyberg presenterade församlingen och pastor Carola Envall höll andakt.

                      Efter att verksamhetsberättelse och bokslut behandlats och ansvarsfrihet beviljats diskuterades temat för EEA3 Kristi ljus lyser för alla. Hopp om enhet och förnyelse i Europa.                   Generalsekreteraren presenterade EEA-processen. Temat är kristologiskt. Målet med processen är att hålla en fest, reflektera och vittna om vår gemensamma tro på Kristus. Det första skedet bestod av ett ekumeniskt möte i Rom, det följande av lokala möten, det tredje ett möte i Wittenberg och det fjärde mötet i Sibiu.

                      Talare var Gunvor Kronman från Hanaholmen kulturcentrum och ambassadör Aleksi Härkönen, chef för OSSE:s ordförandesekretariat. Kommentarer hölls av Frälsningsarméns territorialledare, överste André Cox, och generalsekreteraren för Finlands kristliga studentförbund Aura Nortomaa.

                      Rubriken för Kronmans anförande var: Finland och Europa behöver mera dialog och en starkare global agenda – vad är kyrkornas ansvar? Hennes budskap utmynnade i några frågor: Vem bär ansvar för att inleda religionsdialogen i vårt samhälle? Är det kyrkornas ansvar? Hur ser kyrkorna i Finland på globaliseringens utmaningar och möjligheter? Är kyrkorna tillräckligt aktiva i diskussionen? Är det kristna perspektivet numera marginaliserat och en förbisedd resurs i mötet med ett mångkulturellt och multireligiöst samhälle?

                      Aleksi Härkönens tema var Vilka är Europas gränser? Han konstaterade bland annat att det inte är självklart att samarbetet med OSSE eller andra internationella organisationer fortsätter som tidigare om den europeiska värdegrunden hela tiden utsätts för press. Internationella organisationer erbjuder ett forum för samarbete men också för fortsatt granskning av situationen utanför Europa.

                      I sin kommentar betonade Cox att kyrkorna har en chans att göra den bättring som kommer från Kristi ljus.  Det finns inom EU många som inte får sin röst hörd och som känner sig åsidosatta. Vi tror att varje människa har möjligheter att svara på dessa utmaningar.  Våra kyrkor måste hjälpa människor att finna dessa resurser.  Däri ligger kyrkornas möjlighet.

                      Nortomaa konstaterade bl.a. att religionerna har sin plats i diskussionen om identitet. Vi måste diskutera och göra saker tillsammans Religionsdialog är inte ekumenikens kärna även om arbetsmetoderna är desamma. Det handlar om olika saker även om de ligger nära varandra.  Det är viktigt att erfarna ekumeniker deltar i religionsdialogen. Vi behöver erfarenhet och en god kännedom om den egna bakgrunden och den kristna identiteten.

                      En livlig diskussion om teman följde i mindre grupper och i mötet.

 

Höstmötet

 

ERF firade sitt 90-årsjubileum i Åbo 18-19.10. Också Mikael Agricolas jubileumsår märktes i mötesprogrammet då året teman fick en ekumenisk dimension.

                      Under den första mötesdagen i Åbo kristliga institut tog sig representanterna för ERF:s medlemmar och observatörer an rådets grundläggande verksamhet och ekonomiska frågor. Ekumeniken har haft vind i seglen men det nationella rådets resurser är mycket små. Mötet diskuterade bl.a. hur medlemmarna och observatörerna ska fås att ta ett större ekonomiskt ansvar för det ekumeniska rådet. ERF:s ordförande ärkebiskop Jukka Paarma ledde mötet.

                      Den ekumeniska kvällen i Åbo domkyrka byggde på mötet mellan den östliga och den västliga kyrkliga traditionen. Programmet som präglades av körverk bestod av Uspenskis Katedraalkör under ledning av Varvara Merras-Häyrynen och Chorus Cathedralis Aboensis som leddes av Seppo Murto. Domprost Rauno Heikkola välkomnade och ärkebiskop Jukka Paarma höll tal.  I slutvälsignelsen deltog ärkebiskop Paarma, ärkebiskop Leo från ortodoxa kyrkan, biskop Józef Wróbel från katolska kyrkan och samfundsföreståndare Olavi Rintala från Vapaakirkko. Sanna Ylä-Jussila ledde Herrens bön. Efter kvällssamlingen bjöd Åbo domkyrkoförsamling på kyrkkaffe. 

                      Åbo stad bjöd höstmötesdeltagarna på kvällsvard i stadshuset. Värd var stadsdirektör Mikko Pukkinen.

                      Andra mötesdagen behandlades Agricolas jubileumsår ur ekumenisk synvinkel. Den kyrkliga kontinuiteten i Mikael Agricolas livsverk var temat för ett offentligt seminarium och hölls i Blåhimmelsalen hos Affärsmännens missionsförbund. Den blå takhimlen med stjärnor blev kvar som ett vackert minne. Universitetslektor, docent Jyrki Knuuttila talade om temat.  Han lyfte fram att Agricola blev prästvigd i katolska kyrkan och berättade om den katolska prästens två viktiga uppgifter: mässan och bikten. Agricolas produktion är nära förknippat med gudstjänsten. I Finland förverkligades reformationen fredligt. Finländarna hade inget behov att attackera den katolska kyrkan och Agricola var inte heller den första att i sitt hemland proklamera lutherdom. Hans roll var att bygga nytt, inte att rasera det gamla.

                      I sin kommentar betonade Nikeas metropolit Johannes (ort.) att buden var viktiga för Agricola; tron kommer till uttryck i livet genom att buden följs.  Han knöt an till Knuuttila och tog fram att Agricola inte hade någon orsak att ta ställning till den ortodoxa traditionen.  Det fanns nämligen ingen ortodox tradition i kungadömet under Agricolas tid.  Metropoliten Johannas menade att mycket av Agricolas anda och arv lämpar sig att bygga på i dagens ekumenik.  

                      TM Marjatta Jaanu-Schröder (kat.) som höll den andra kommentaren berättade att när de två största finländarna skulle utses var hennes kandidater biskop Henrik och Mikael Agricola.  Från Henrik utgår ett rikt kyrkligt liv och Agricola byggde upp det finska skriftspråket.  Hon lyfte särskilt fram Agricolas bönearv. Agricola tog med vanliga katolska böner i ABC-boken och många av dem används fortfarande. Jaanu-Schröder talade om Agricola i positiva ordalag, men ansåg att stängandet av klostren var negativt då en viktig del av det kyrkliga livet då gick förlorat.

                      Efter seminariet samlades man till lunch i Mikaelsförsamlingen där kyrkoherde Jouni Lehikoinen berättade om församlingen och presenterade den nya, vackra församlingssalen. 

                      Guiden Aiju von Schönemans rundtur genom Åbo kryddades av historiska uppgifter och anekdoter.  Man besökte Den Heliga Andens kapell, St Henriks ekumeniska konstkapell och Åbo ortodoxa kyrka.

 

6.2 Styrelsen

 

Styrelsen är rådets beredande och verkställande organ. Styrelsen sammanträdde sex gånger. Ordförande var ärkebiskop Jukka Paarma från Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Hans personliga ersättare var biskop Simo Peura (luth.).

Viceordföranden (personliga ersättare inom parentes): Pol.dr Markus Österlund, Missionskyrkan i Finland (pastor Soile Salorinne, Suomen Metodistikirkko). TM Outi Vasko, Finlands ortodoxa kyrka, (överdiakon Juha Lampinen, Finlands ortodoxa kyrka). Piispa Voitto Huotari, Finlands ev.luth.kyrka, (TD Matti Repo, Finlands ev.luth.kyrka).

Styrelsens medlemmar (personliga ersättare inom parentes): Överläkare Kati Myllymäki, Finlands ev.luth. kyrka (pastor Veijo Koivula, Finlands ev.luth.kyrka). Informatör Mari Malkavaara, Finlands ev.luth. kyrka (pastor Päivi Jussila, Finlands ev.luth.kyrka). Samfundsföreståndare Olavi Rintala, Suomen Vapaakirkko (chefredaktör Hannu Lahtinen, Suomen Vapaakirkko).

Fader Teemo Sippo, Katolska kyrkan i Finland (fader Kazimierz Lewandowsky, Katolska kyrkan i Finland).

                     

6.3 Personal

 

ERF bedrev genom sina sektioner och i samarbete med andra en bred verksamhet som erbjöd ekumenisk expertis på många områden i kyrka och samhälle. Kansliet hade ett brett arbetsfält, en verksamhet som ofta inte märks innan den blir ogjord.  Det dagliga arbetet bestod av konsultation, information och ekumenisk handledning. ERF:s kansli skötte otaliga kontakter till såväl evangelisk-lutherska kyrkans kyrkostyrelses olika avdelningar som andra medlemskyrkor och främjade det ekumeniska samarbetet i stort som smått.

                      Generalsekreterare var Heikki Huttunen, byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen. Deltidsanställs skattmästare Perry Johansson, tidsbunden deltidsanställd projektsekreterare (Ansvarsveckan) Sanna Ylä-Jussila och tidsbundet deltidsanställt byråbiträde Heidi Kusmin-Bergenstad (från 1.9). Projektsekreterare för Religionerna i det finländska samhället var Nora Repo (1.8-30.9), som också var extra resurs under den mest hektiska tiden.

                      Tre praktikanter jobbade i kansliet under året. Teologistuderande Jari Jormanainen från Helsingfors evangeliska institut praktiserade 2-16.5. Emmi Matvejeff (14-25.5) Maria Mountraki (22.11-5.12) från Tölö samskola var TET-praktikanter. Byråsekreteraren var deras handledare.

 

6.4 Årets gång i siffror

 

Bokslutet visade ett underskott på 2 480,64 euro. Alla medlemssamfund utom tre har betalat understöd, av observatörerna betalade endast åtta understöd. Fem församlingar eller samfälligheter har betalat understöd. Statsunderstöd har mottagits för Ansvarsveckan, ungdomsverksamhet och olika projekt. Seminariet Religionerna i det finländska samhället var ekonomiskt självbärande.

                      Kollektintäkterna var 70 709, 45. Summan samlades till största delen på de lutherska församlingarnas kollektdag (söndagen under Böneveckan för kristen enhet). Inkomsterna från kollekterna finansierade 32% av verksamhetsutgifterna.

                      Sektionsarbetet och samarbete med andra parter har möjliggjort ett bredare samarbete än det skulle finnas ekonomiska förutsättningar för.

 

7 Medlemskap

 

ERF är observatör i Kyrkornas Världsråd, Konferensen för europeiska kyrkor. Rådet har en representant i Life and Peace Institute och i Svenska Bibelsällskapets huvudmannaråd. ERF är medlem i Kristliga studiecentralen, som är samarbetspart i bl.a. utbildningsprogrammet Ketko.

 

8 Utvärdering

 

Under det gångna året hade det förflutit 90 år sedan Ekumeniska rådet i Finland grundades. I samband med jubiléet konstaterades att ERF hör till de äldsta ekumeniska institutionerna.  ERF:s verksamhet kännetecknas av samarbete. De begränsade resurserna förutsätter partnerskap mellan kyrkor och ekumeniska organisationer i alla projekt.  Samarbete är ett självändamål i den ekumeniska rörelsen och främjar dess väsentliga målsättningar.  Samarbetet vittnar också om att ERF:s verksamhet är viktigt men endast ett uttryck för ekumeniskt arbete i vårt land.  I de samtal som fördes om ERF:s utveckling kom det klart fram att det finns stora möjligheter i de ekumeniska kontakter som ERF har förmånen att vara en kanal för.

                      2005 och 2006 var ERF:s ekonomi mycket stram trots att verksamheten hölls på vanlig nivå.  Situationen ledde till en diskussion om medlemmarnas och observatörernas ansvar. Konstaterades att den ekonomiska utvecklingen inte kan fortsätta negativt. Diskussionen började med ekonomi och fortsatte på ett principiellt plan.  Det framkom att de viktigaste grunderna för den kristna enhetsrörelsens historia fortfarande är aktuella i den finländska ekumeniken.  Kyrkornas världsråds kända basis som definierar ekumenik, tron på Jesus Kristus som Gud och Frälsare och viljan att verka till den treeniga Gudens ära, är också kriteriet för medlemskap i Ekumeniska rådet i Finland.  Organisationerna har alltid varit viktiga för ekumeniska strävanden, men kyrkorna är de främsta ekumeniska aktörerna också i Finland. Som en frukt av styrelsens och höstmötets arbete föddes en stadgeändring med syftet att förstärka medlemmarnas och observatörernas känsla för att vara rådets ägare.  

                      Under sitt jubileumsår överskred ERF nyhetströskeln i två saker som representerar den nyaste verksamhetsutvecklingen: samverkan mellan religionerna och kyrkan som fristad. Båda ligger utanför den kristna enhetsrörelsens och ERF:s verksamhet, men båda har vuxit fram ur den kristna ekumenikens tanke och representerar områden där ERF betjänar sina medlemmar och ger dem en gemensam röst.

                      Seminariet Religionerna i det finländska samhället var ett resultat av tidigare kontakter.  Lutherska kyrkan har fört dialog med de judiska församlingarna i Finland redan i 30 års tid med de islamska samfunden i 20 år.  På initiativ av republikens president har ledare för judendom, kristendom och islam träffats regelbundet sedan 2001. Samtal med övriga religioner har också öppnats både lokalt, nationellt och globalt.  Seminariet på Hanaholmen var ett steg på denna väg då det ordnades i samarbete med fyra religiösa organisationer, med gemensam planering, finansiering och praktiska arrangemang. Ett resultat av detta var ett lyckat seminarium, ett naturligt samarbete, vars nästa utmaning är att kartlägga den religiösa mångfalden i vårt land och undersöka möjligheterna för varaktiga samarbetsformer.  ERF sköter uppgiften på kyrkornas mandat, som en gemensam kristen representant. Utvecklandet av samarbetet mellan religionssamfunden och medlemssamfundens vilja bestämmer vilken ERF:s andel i arbetet kommer att vara i framtiden.

                      Folkkyrkans relation till lagen och överheten aktualiserades sommaren 2007 i diskussionen kring ERF:s dokument Kyrkan som fristad. Två församlingar hade inspirerade av dokumentet beslutat att erbjuda fristad till en asylsökande som hotades av avvisning. Medierna intresserades sig för temat och många andra kyrkliga aktörer deltog i diskussionen.  Diskussionen skärpte till sig, men samtalet fördes mestadels i positiv anda; församlingarna ansågs vara ute i rätt ärende.  Diskussionen gjorde att de asylsökandes situation och behandlingen av dem så småningom blev huvudtemat för diskussionen.

                      Största delen av den respons som församlingarna och ERF fick var positiv.  Speciellt människor som sällan går i kyrkan var tacksamma till dem som beviljat fristad. Temat Kyrkan som fristad var en naturlig del av ERF:s verksamhet och tjänst för medlemskyrkorna. Banden förstärktes mellan kyrkorna och det statliga migrationsverket.  Senare fick fristadsverksamheten två inhemska fredspris. Betydelsen av fristadsprogrammet och den efterföljande diskussionen bekräftades av att Finlands hundrakommittés fredspris gick till Mikaelsförsamlingen i Åbo och att ERF fick motta Finlands kristliga fredsförbunds pris.

                      Diskussionen om Kyrkan som fristad visade att det handlar om kyrkans och den kristna trons relevans.  Församlingarna engagerade sig aktivt för sina medmänniskor och det gav gatutrovärdighet oberoende av vad man annars hade för åsikt om frågans olika dimensioner.  Kristna är kallade att vara en gemenskap som förenas av aktiv bön, upprätthållande av rättvisa, reflektion kring förändring och kontemplation som leder till förändringar i samhället.  De troende är medvetna om de samhälleliga förändringar som de kan bli en del av genom den heliga nattvarden.

 

Vi tackar alla som stött Ekumeniska rådet i Finlands verksamhet.

ERF:s styrelse