Binda och lösa – om biktens teologi
Vad är bikt? Hur går det till i praktiken? Varför behövs förlåtelse? Varför är bikt förenat med tystnadsplikt? Kan bikten missbrukas? Hur ser biktens teologi ut i kyrkor och samfund? Bl. annat dessa frågor behandlades i seminariet om biktens teologi fredagen den 19 november 2010 i Åbo.
Dessa och många andra frågor har aktualiserats den senaste tiden när bikt och tystnadsplikt diskuterats i medier och på beslutsfattarhåll. Debattinlägg i tidningar och på bloggar har emellertid avslöjat en hög grad av okunskap om bikt, förlåtelse och själavårdande samtal och deras betydelse för kyrkorna och enskilda kristna.
Seminariet ordnades av Ekumeniska Rådets sektion för finlandssvensk ekumenik och teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Syftet var att låta kyrkor och samfund själva presentera sin syn på bikt.
Medverkande
Professor Tage Kurtén, prefekt för Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi
Pastor Henrik Nymalm, Missionskyrkan i Finland
Kommendör Vibeke Krommenhoek, Frälsningsarmén i Finland
Fader Paolo Nguyen Toan Tri, Katolska kyrkan i Finland
Teol.mag. Gerd Snellman, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, laestadianska väckelsen
Fader Mikael Sundqvist, Finlands ortodoxa kyrka
Professor Bernice Sundkvist, Åbo Akademi
Bernice Sundkvist: Bikt i evangelisk-luthersk tradition
Bikten har en tradition som är betydligt längre än den evangelisk-lutherska. I Nya testamentet talas om hur människor ”gör bot” eller ”bättring”. I den tidiga kyrkan ställdes frågan hur man ska handskas med synder som individen begått efter dopet. Under de följande århundradena utvecklades en kyrklig praxis med en offentlig och förpliktande bekännelse av synd som småningom allt mer kom att ske enskilt och hemligt.
Mikael Sundkvist: Ångerns mysterium
Bikten räknas till ett av den ortodoxa kyrkans sakrament eller mysterier (grek. mysterion), som den östliga termen lyder. Det gäller en förrättning som undergått förändringar under århundradenas lopp. Synen på dess plats i kyrkans liv har varierat. Därtill ansluter själva sakramentshandlingen till övriga inslag i den ortodoxa andligheten, och det är inte alltid självklart, hur gränserna skall dras. I det följande söker jag närma mig biktens sakrament utifrån några centrala övertygelser och bruk i den ortodoxa kyrkans liv.
Fader Paolo Nguyen Toan Tri: Om botens sakrament – bikten ur katolskt perspektiv
För en del människor kan en biktstol i en katolsk kyrka kännas avvisande redan med sin blotta existens. Samtidigt är det ofta just bikten som lockar människor till Katolska kyrkan. Alla människor vill befrias från skuld, få tillfälle att börja om från början för att kunna gå vidare igen.
Botbänken som symbol för bikten i Frälsningsarméns teologi
Ett interaktivt föredrag av Kommendör Vibeke Krommenhoek
Gerd Snellman: Förlåtelsens praktik i den laestadianska väckelsen
Den laestadianska väckelserörelsen uppstod i Nordkalotten kring prästen och vetenskapsmannen (botanikern) Lars Levi Laestadius (1800–1861). Den egentliga väckelsen räknas ha börjat vårvintern 1846 i Karesuando. Den spreds snabbt genom missionsskolor och evangelisationsiver.