Rukouspäiväjulistus 2012 Böndagsplakat  

Tasavallan presidentin 28.10.2011 allekirjoittama vuoden 2012 rukouspäiväjulistus tukee Raamatusta nousevia suomalaisen ja eurooppalaisen elämäntavan arvoja ja asenteita. Raamattua voidaan lukea monin eri silmin - kristillisen uskon eri näkökulmista, mutta myös muiden uskontojen kannalta ja uskontojen ulkopuoleltakin.

Julistuksen tekstissä todetaan myös, että Raamattu löytyy melkein jokaisen suomalaisen kodin kirjahyllystä. Raamatulla on kunniapaikka perheen ja suvun tarinassa, vaikka sen sisältö ei olisikaan tuttu.

Aidoimmillaan Raamattu on omassa ympäristössään – kristillisen kirkon kirjana. Raamattu on kristillisen tradition ydin ja samalla sen ainoa taso, joka yhdistää kaikkia kirkkoja.

Vuonna 2012 tulee kuluneeksi 200 vuotta perustamisesta.

Rukouspäiväjulistuksen sisältö on valmisteltu ja kahden rukouspäivän raamatuntekstit valittu yhteistyössä Suomen Ekumeenisen Neuvoston ja Tasavallan presidentin kanslian kesken. SEN:n hallituksen asettamassa rukouspäivätyöryhmässä evankelis-luterilaista kirkkoa edustavat lääninrovasti Arja Karppinen ja johtaja Kai Vahtola, ortodoksista kirkkoa isä Teo Merras ja Suomen vapaakristillistä neuvostoa rehtori Taina Karhu. Asiantuntijajäsenenä on toimittaja Stig Kankkonen, KCSA. Pääsihteeri Heikki Huttunen toimii työryhmän sihteerinä.

År 2012:s böndagsplakat lyfter upp Bibeln och dess betydelse för språk, kultur, livsstilens värderingar och attityder. Att Bibeln blev tillgänglig för alla läskunniga inverkade på sin tid avgörande på hur vår kultur utvecklades. Den utgör en grund för medborgarsamhället och demokratin, som förutsätter religionsfrihet. Bibelarbete har gjorts på alla finländares olika språk och kristna invandrare bidrar med en större mångfald av bibelöversättningar.

Av Republikens presidents den 28 oktober 2011 underskrivna år 2012:s böndagsplakat stöder de finländska och europeiska livsstilens värderingar och attityder, som har sin källa i Bibeln. Bibeln kan läsas genom många olika ögon – både ur den kristna trons perspektiv och ur andra religioners perspektiv, till och med ur ett irreligiöst perspektiv.

I plakattexten konstateras också att Bibeln finns i bokhyllan i så gott som varje finländskt hem. Bibeln har en särskild plats i släktens historia även om dess innehåll inte skulle vara bekant.

Bibeln kommer bäst till sin rätt i den egna omgivningen som den kristna kyrkans bok. Bibeln är den kristna traditionens kärna och samtidigt något som alla kyrkor kan förenas kring.

År 2012 har det gått 200 år sedan grundades.

Förberedelsen av böndagsplakatet och valet av dithörande bibeltexter har gjorts i samarbete mellan Ekumeniska Rådet i Finland och republikens presidents kansli.  ERF:s böndagsarbetsgrupp består av kontraktsprost Arja Karppinen och chefen för gudstjänstliv och musik Kai Vahtola från evangelisk-lutherska kyrkan, fader Teo Merras från ortodoxa kyrkan och rektor Taina Karhu från Finska frikyrkorådet. Som sakkunnig tillhör gruppen redaktör Stig Kankkonen, KCSA. Generalsekreterare Heikki Huttunen fungerar som sekreterare.

Julistus kahdesta ekumeenisesta rukouspäivästä vuonna 2012

Raamatun sana saavutti Suomen niemen ihmiset tuhat vuotta sitten sekä lännestä että idästä. Suomen kirjakielen kehittyminen alkoi Mikael Agricolan kääntämästä Uudesta testamentista lähes 470 vuotta sitten. Ensimmäinen suomenkielinen koko Raamattu julkaistiin 370 vuotta sitten. Kaksisataa vuotta sitten eurooppalainen Raamattu-liike tuli Suomeen. Tuolloin perustettiin Suomen Pipliaseura, jonka tehtävä on levittää Raamattuja kansan käsiin.

Plakat om två ekumeniska böndagar år 2012  

Bibelns ord nådde folket på den finska halvön för tusen år sedan både från väster och från öster. Det finska skriftspråket började utvecklas genom Mikael Agricolas översättning av Nya testamentet för nästan 470 år sedan. Det första finska Bibeln publicerades för 370 år sedan. För tvåhundra år sedan kom den europeiska bibelväckelsen till Finland. Då grundades Finska bibelsällskapet, vars uppdrag är att ge folk tillgång till Bibeln.