SUOMEN EKUMEENINEN NEUVOSTO

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

FINNISH ECUMENICAL COUNCIL

Introduktion till temat för år 2019


Var ärliga och rättvisa

(5 Mosebok 16: 18–20)

 

Varje år kommer kristna över hela världen tillsammans för att växa i enhet genom bönen. Vi gör detta mitt i en värld där korruption, girighet och orättfärdighet leder till ojämlikhet och splittring. När vi förenar oss i gemensam bön blir den kraftfull i en splittrad värld. Som enskilda och kristna församlingar är vi medskyldiga till orättvisor, men likafullt tillsammans kallade att forma ett gemensamt vittnesbörd om rättvisa och att bli verktyg för Kristi helande nåd rakt in i världens splittring.

 

Böneveckan för kristen enhet år 2019 har förberetts av kristna från Indonesien. Med en befolkning på 265 miljoner där 86 procent är muslimer är Indonesien känt för att ha den största muslimska befolkningen av alla länder. Omkring tolv procent av indonesierna är emellertid kristna från olika traditioner. Ser man både till folkmängden och till landets utbredning är Indonesien den största nationen i sydöstra Asien. Landet har mer än 17 000 öar, 1 340 olika etniska grupper och över 740 lokala språk, men i mångfalden förenas man genom ett nationellt språk, Bahasa Indonesia. Nationen bygger på fem grundprinciper, som kallas Pancasila med mottot Bhineka Tunggal Ika (enhet i mångfald). Rakt igenom mångfalden av etniska grupper, språk och religioner har indonesierna levt enligt principen gotong royong, vilket betyder att leva i solidaritet och genom samverkan. Detta innebär att dela alla aspekter av livet: arbete, sorg, fest och att man betraktar alla indonesier som bröder och systrar.

 

Denna ständigt sköra harmoni hotas idag av nya frågor. En stor del av den ekonomiska tillväxt, som Indonesien har genomgått under de senaste decennierna, har byggts på ett system som har konkurrens som sitt centrum. Detta står i stark kontrast till det samarbete som gotong royong ger uttryck för. Korruption uppträder i många olika former. Den påverkar både politiken och affärslivet, ofta med förödande konsekvenser för miljön. Korruptionen undergräver särskilt rättvisan och tillämpningen av lagstiftningen. De som förväntas stå för rättvisa och att skydda de svaga, handlar alltför ofta på motsatt sätt. Som en konsekvens av detta har gapet mellan rika och fattiga ökat. Därför har detta land, så rikt på resurser, skandalöst många människor som lever i fattigdom. Ett traditionellt indonesiskt ordspråk uttrycker detta så: ”En mus dör av hunger i en lada full med ris.” Under tiden har särskilda etniska och religiösa grupper ofta förknippats med välstånd på ett sätt som väckt splittring. En radikalisering som ställer en gemenskap mot en annan har växt fram och förvärrats av sociala medier som demoniserar särskilda grupper.

 

Kristna församlingar i den här miljön har nyligen blivit medvetna om sin enhet när de förenas i ett gemensamt engagemang och ett gemensamt ansvar inför en orättfärdig verklighet. På samma gång måste vi som kristna när vi möter denna verklighet, fråga oss på vilket sätt vi själva är medskyldiga. Bara genom att ta till oss Jesu bön ”att de alla skall bli ett” kan vi bära vittnesbörd om en levande enhet i mångfald. Det är genom vår enhet i Kristus som vi förmår bekämpa orättfärdigheten och tjäna behoven bland dess offer.

 

Drivna av denna delaktighet fann Indonesiens kristna att orden från Femte Moseboken, ”det rätta, endast det rätta, skall vara din strävan…” (se 5 Mos 16:18-20), på ett kraftfullt sätt talade till sin situation och sina behov. Innan Guds folk fick komma in i det land som Gud hade lovat dem, förnyade de sin förpliktelse inför det förbund som Gud hade upprättat med dem. Avsnittet finns i ett kapitel vars centrala tema är festligheterna som firades av förbundsfolket. Efter varje fest uppmanas folket: ”Gläd dig under din fest tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna i dina städer.” (5 Mos 16:14, se också 16:11). Indonesiska kristna försöker återupptäcka samma anda av inkluderande festligheter som de tidigare har upplevt rakt över olika gemenskapsgränser. I slutet av detta långa kapitel verkar det egendomligt att två verser handlar om att tillsätta domare. Men i den indonesiska miljön betyder det att förbindelsen mellan festligheter och rättvisa blir tydlig. Det nya förbundets folk, som upprättats genom Jesus, vet att glädjen från den himmelska festen kommer att ges åt dem som hungrar och törstar efter rättfärdigheten och de som förföljs för rättfärdighetens skull, ”dem tillhör himmelriket” (Matteusevangeliet 5:6, 10).

 

Kristi kyrka är kallad att vara en försmak av detta rike. Genom vår splittring kommer vi emellertid till korta. Vi misslyckas att vara ett tecken på Guds kärlek till sitt folk. På samma sätt som orättfärdigheten har vidgat klyftorna och splittrat det indonesiska samhället så har också orättfärdigheten åstadkommit splittring inom kyrkan. Vi bekänner den orättfärdighet som förorsakar splittring men som kristna tror vi också på Kristi makt att förlåta och hela oss.  Därför finner vi oss själva förenade under Kristi kors, kallade av både hans nåd att göra slut på orättfärdigheten och av hans barmhärtighet över de synder som har orsakat vår splittring.

 

Reflektionerna över de åtta dagarna och gudstjänstordningen fokuserar på det tema vi har valt. För att fördjupa vår reflektion kring enhet och rättfärdighet har ämnet för varje dag valts med omsorg för att visa kampen mot orättfärdigheten. Dessa teman är:

 

Dag 1            Låt rätten välla fram som vatten (Amos 5:24)

Dag 2            Vad ni säger skall vara ja eller nej (Matteus 5:37)

Dag 3            Nådig och barmhärtig är Herren (Psaltaren 145:8)

Dag 4            Nöj er med vad ni har (Hebreerbrevet 13:5)

Dag 5            Att frambära ett glädjebud till de fattiga (Lukas 4:18)

Dag 6            Herren Sebaot är hans namn (Jeremia 10:16)

Dag 7            Kvinna, din tro är stark (Matteus 15:28)

Dag 8            Herren är mitt ljus och min räddning (Psaltaren 27:1)


 


Pancasilas fem grundprinciper är: (1) Tron på en enda Gud, (2) En rättfärdig och civiliserad mänsklighet, (3) Indonesiens enhet, (4) Demokrati som vägleds av den inre visdomen och den enhet som växer fram ur folkrepresentanternas frihet – en konsensusinriktad demokrati och (5) Social rättvisa för Indonesiens folk.



Suomen Ekumeeninen Neuvosto / Ekumeniska Rådet i Finland       Eteläranta 8 / Södra kajen 8            PL / PB 210          00131 Helsinki / Helsingfors


Lahjoita Suomen Ekumeenisella Neuvostolla on Helsingin poliisilaitoksen myöntämä pienkeräyslupa. Keräysnumero on RA/2021/1063 ja keräys on käynnissä 16.09.2021 - 15.12.2021 koko Suomessa Ahvenanmaata lukuunottamatta.
Donera  Ekumeniska Rådet i Finland ordnar en småskaliga penninginsamling med tillstånd från polisinrättningen i Helsingfors. Insamlingsnumret är RA/2020/1618. Insamlingen pågår 16.09.2021 - 15.12.2021. (eller tills insamlingsmålet nås) i hela Finland förutom på Åland.