SUOMEN EKUMEENINEN NEUVOSTO

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

FINNISH ECUMENICAL COUNCIL

Sólveig Anna Bóasdóttir: Makt och vanmakt i kvinnors liv

Teologisk reflektion över våld, lidande och det onda, men även kärlek och barmhärtighet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Makt i vår kultur

  • förmågan samt medlen att uppnå ett mål - resurser og evne til å påvirke utfall
  • Koppling till en positiv människosyn där människan ses som ett mål i sig –  relateras till begrepp som fri vilja och autonomi
  • Autonomi vs heteronomi
  • Problem med definitionen
  • Feministisk kritik och självkritik
  • ”makt- läget“ i dag inom feministisk teologisk diskurs
  • Vanmakt/Avmakt, s.s. våld mot kvinnor, är lika aktuellt i dag inom feministisk teologi som förut

 

Syftet med föreläsningen

  • Att teologiskt och etiskt reflektera över makt och vanmakt, våld, lidande och det onda.
  • Fokus ligger på vårt kristna, teologiska sammanhang.
  • Reflektionen utgår från två samtida teologer: Marie Fortune och Wendy Farley som relaterar frågan till aktuell teologi och praxis inom kyrkan.
  • Kvinnors erfarenheter/kunskap av/om vanmakt, våld och lidande kan bidra till att omvandla synen på makt inom både teologi och kyrka, och att vi inom kyrkan kan hitta vägar till att förverkliga denna kunskap i praxis
  • Guds makt: Gud som pantokrator (2 Kor 6,18), - allhärskaren – kopplingen till teodicé problemet

 

Marie Fortune: Gudsbilden, våldet och lidandet

  • ”Var finns Gud i mitt lidande”?
  • 1) lidandets orsak och 2) lidandets mening
  • Våldsoffrens gudsbild samt människosyn förvrängd: riktar uppmärksamheten delvis mot sin egen del, delvis mot Gud- i våldshändelsen - istället för att rikta den mot förövaren
  • Gud anses både orsaka och straffa det onda.
  • Problem: Guds godhet och Guds makt går inte att förena med människors erfarenheter av vanmakt: dvs våld, lidande och orättvisa = teodicé problem

 

Den kristna, nytestamentliga gudsbilden

  • Den dominerande gudsegenskapen enligt kristen tradition och erfarenhet är kärleken. Inte bara har Gud kärlek utan han är kärleken (1 Joh 4, 16)
  • Kristna våldsdrabbade kvinnor brottas i hög grad med existentiella frågor om lidandets mening!
  • Filosofen och psykiatern Viktor E. Frankl (1905-1997): varje människa måste ge livet en mening - det är ett grundläggande mänskligt behov!
  • Faktum: Vanligt och väldigt viktigt för människor som upplevt våld att försöka hitta någon mening med det inträffade.
  • Om ett högre ändamål kan identifieras, så anses lidandet vara mödan värd!

 

Lidandet- frivilligt och icke frivilligt

  • Frivilligt lidande: en smärtsam erfarenhet som en person väljer för att uppnå ett högre ändamål. Valfritt - kan vara del i personens plan som syftar till ett högre ändamål. Ex. Jesu lidande på korset.
  •  Icke frivilligt lidande: påtvingat, dess enda syfte är smärta, kränkning och förnedring här och nu. Allt våld i nära relationer = påtvingat, finns inget högre ändamål för det, påtvingat våld kan aldrig rättfärdigas
  • Hur svara: Varför har Gud skickat denna bedrövelse till mig? Varför måste jag lida? Vad har jag gjort för att förtjäna denna smärta? 
  • Fortunes svar: Att skapa mening med våldet är kontraproduktivt för det innebär att befästa en förvrängd gudsbild och en förvrängd människosyn.

 

Fortunes uppmuntran – Jesu exempel

  • Sök inte en högre mening med ditt lidande!
  • …och framför allt: sök inte efter våldets orsak hos Dig själv!
  • Genom sökandet efter orsak och högre mening kommer de riktiga problemen i skymundan, som är förövarens hemska gärningar, samt sökandet efter rättvisa
  • Jesus bortser helt från frågan om lidandets orsak och ger heller inget tydligt svar på frågan om lidandets mening (Joh 9:1-12)
  • Jesu exempel: att söka rättvisa genom att bistå de våldsdrabbade här och nu. Vad det innebär är bl. a att kräva ansvar av förövarna och därmed rättvisa av samhället.
  • Guds kärlek vann över våldet. Jesu korsfästelse och det våld han fick lida ska inte uppfattas som en modell för lidandets högre mening, utan som ett hopp om ett nytt, transformerat liv bortom våld, lidande och död.

 

Wendy Farley: Barmhärtighet som Guds makt

  • ny gudsterminologi måste tas i bruk, som har tillräckligt med sprängkraft för att kunna nära en ny och bättre kyrklig praxis!
  • ny teologisk och etisk utgångspunkt: lidandet och våldet som är allestädes närvarande måste bana vägen mot en djupare insikt om Guds egenskaper
  • Vad slags Gud behövs i en värld som kännetecknas av sådant fruktansvärt våld och lidande, frågar Farley. Vad slags gudsbild är nödvändig för att kunna återupprätta de våldsdrabbade, utsatta och kränkta kvinnorna? Vad måste kyrkan predika om Guds makt i det här sammanhanget?

 

Barmhärtighet (e. compassion)

  • Barmhärtighet som Guds makt, hänvisar inte till en känsla av ömkande eller förbarmande. Inte heller handlar det om hur Gud känner för dem som lider. Det är inte någon omskrivning av Guds godhet och inte heller någon enkel hänvisning till mänsklig samhörighet.
  •  Barmhärtighet bör hänvisa till en gudomlig makt som ensam förmår att återlösa och frälsa människor. Guds makt som barmhärtighet, är oändlig och alltid personlig. Den får inte jämföras med en härskares makt som uppnår ett mål i kraft av sina resurser. I stället ska vi förstå barmhärtighet som en andlig makt, den slags makt som antänder själens fägring efter att våld och lidande helt har släckt den.

 

Guds makt som barmhärtighet

  • Guds makt bör inte förstås som så att Gud orsakar allt som händer människorna, både gott och ont. Guds barmhärtighet finns alltid mitt i människors lidande. Det är just i lidandet som Guds makt som barmhärtighet är som mest närvarande och påtaglig. Att detta är sant visar just inkarnationen och korsfästelsen. 
  • De kristnas Gud väljer att uppenbara sig i sammanhang som är bortom välgång, fullständighet, skönhet, heder, och makt. Gud föds i en ladugård och dör övergiven på ett kors. Dessa händelser, betonar Farley, visar att inget här i världen, varken fattigdom, hemlöshet eller våld kan separera oss från Gud. Det är precis i de
  • I de mest sårbara omständigheterna som Guds makt som barmhärtighet uppenbarar sig.

 

Fortune & Farley: Mot en förbättrad kyrklig praxis

  • Det grundläggande teologiska problemet ligger i den felaktiga tolkningar av gudsbilden, särskilt hänvisningar till klassiska uppfattningar om Guds makt som den allsmäktige Herren. Sådana föreställningar kan få ödesdigra konsekvenser i kyrkans praxis vad gäller bemötandet av människor som råkat ut för våld och sexuella övergrepp.
  • Referenser till föreläsningen
  • Farley: Gud reser människan, frälser och antänder själens fägring på nytt. Guds makt som barmhärtighet är alltid närvarande och kan inte överge människan, hur kränkt hon än känner sig.
  • Fortune: Guds kärlek kan aldrig orsaka det onda eller vilja att människan lider. Istället för att anklaga Gud eller sig själv för lidandet bör vreden och ansvaret riktas mot förövaren. Människor bör inte jämställa sitt lidande med Jesu lidande för att Jesus valde själv att lida men det gör inte de människor som utsätts för våld i hemmet eller sexuellt våld. Det våldet orsakas av människor som missbrukar sin makt. Det har ingen högre mening och kan därför aldrig rättfärdigas.

Referenser till föreläsningen

  • Farley , W. (2011). Gathering those driven away: A Theology of Incarnation, Louisville Kentucky: Westminster John Knox Press.
  • Farley , W. (1998). Evil, Violence, and the Practice of Theodicy. I J. S. McClure & N.J. Ramsay (red.). Telling the Truth. Preaching about  Sexual and Domestic Violence (s.11 – 20). Cleveland Ohio: United Church Press.
  • Fortune, M. M. (2006). Sexual Violence: The Sin Revisited. Cleveland Ohio: The Pilgrim Press.
  • Fortune, M. M. (1995). The Transformation of Suffering: A Biblical and Theological Perspective. I C. J. Adams & M. M. Fortune (red). Violence against Women and Children: A Christian Theological Sourcebook (s. 85―91). New York: Continuum.
  • Frankl, V.E. (1984, [1959]). Man´s search for Meaning. Revised and Updated. New York: Beacon Press.
  • Hemberg, J., Holte R. & Jeffner A. (1982). Människan och Gud. Lund: Liber Förlag.

 

Sólveig Anna Bóasdóttir, professor i teologisk etik vid Islands Universitet

Nordisk ekumenisk kvinnokonferens 10.-13.8.2016, Hólar Island



Suomen Ekumeeninen Neuvosto / Ekumeniska Rådet i Finland       Eteläranta 8 / Södra kajen 8            PL / PB 210          00131 Helsinki / Helsingfors