SUOMEN EKUMEENINEN NEUVOSTO

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

FINNISH ECUMENICAL COUNCIL

Verksamhetsberättelse 2010  

 

Ekumeniska rådet i Finland (ERF) är en mötesplats för kyrkor. Rådet och dess ekumeniska kunnande skapar möjligheter för samarbete och nya initiativ. Under det gångna året ordnade rådet på egen hand eller tillsammans med andra 26 seminarier och evenemang. Det är en stor siffra, i synnerhet med tanke på hur liten personal ERF har och att sektionerna arbetar på frivillig basis. Det största enskilda evenemanget var ett eftermiddagsseminarium som Sektionen för lärofrågor ordnade; mer än 200 personer klämde in sig för att höra om Usko, tiede, ateismi (Tro, vetenskap, ateism).

Den första juli kom sorgebudet att senior-metropoliten av Nicaea och exarken av hela Bithynien Johannes hade insomnat. Det var en uppskattad kyrkans tjänare och stark ekumenisk påverkare som gick ur tiden. Åren 1969−1999 representerade han som metropoliten av Helsingfors och Karelens och hela Finlands ärkebiskop Finlands ortodoxa kyrka i ERF. Åren 1990−1999 var han ordförande för ERF – och var ERF:s första ordförande som inte tillhörde den lutherska kyrkan. Evig åminnelse!

 

Två nya partnerskapsorganisationer slöt sig under året till rådet: kultur- och religionsforumet FOKUS och World Vision Finland. Båda är betydande ekumeniska atkörer inom sina områden.

 

Ekumeniska rådets största projekt Ansvarsveckan inledde ett samarbete med Kyrkornas globala vecka i Sverige. Den globala veckans verksamhetsform och tematik ligger mycket nära vår Ansvarsvecka. Kyrkornas globala vecka handhas av Sveriges Kristna Råd (SKR) och Svenska Missionsrådet. Samarbetet innebär gemensamma reflektioner kring veckornas teman samt koordinering av bakgrundsarbete och material. Samarbetet gagnar båda projekten och främjar även i övrigt synergieffekter mellan ERF och SKR.

 

Konferenssen för Europas kyrkor (Conference of European Churches, CEC) och Kyrkornas kommission för invandrarfrågor (Churches’Commission for Migrants in Europe, CCME) hade utnämnt år 2010 till kyrkornas år för migrationsfrågor under temat Migration 2010. Temat utmanade kyrkorna att se sig i spegeln och fundera över om de är så emottagande och inkluderande gentemot alla människor som de förkunnar. Finland var ett av de mest aktiva länderna i fråga om att engagera sig i tematåret. Inom ERF:s verksamhet syntes temat Migration 2010 speciellt inom programmet Kirkot ja maahanmuuttajat (Kyrkor och invandrare), i det vårseminarium som ordnades av Sektionen för etiska frågor, i det omfattande symposium som ordnades i november samt i presidentens bönedagsplakat för den andra bönedagen (24.10).

 

Hundraårsminnet av Världsmissionskonferensen i Edinburgh noterades på flera olika sätt i Ekumeniska rådets verksamhet. Missionsarbete som kristenhetens gemensamma uppdrag och som en drivande kraft i enhetssträvandena syntes i samarbetet med Finska Missionsrådet, Finska Missionssällskapet och medlemskyrkornas övriga missionsorgan samt internationella partners. För ERF var det viktigt att betona hur stödet för missionen har hjälpt de kristna i vårt land att växa till internationellt öppenhet och globalt ansvar.

 

Rådets styrelse och kansli följde tillsammans med Sektionen för fostran med debatten om religionsundervisning och deltog i den. Frågan togs också upp i samarbetet i anknytning till bildandet av forumet Resa.

 

ERF:s presentationsdisk var en av de mest besökta under både de ortodoxa kyrkodagarna och den evangelisk-lutherska kyrkans rådplägningsdagar för barn- och ungdomsarbetet. I båda evenemangen deltog ERF som paneldebattsarrangör. Det ekumeniska arbetet var en synlig och välkommen dimension i de här stora evenemangen inom två av medlemskyrkorna.

 

Inom rådet inleddes en ny praxis 31.8, då medlemmarna i ERF:s sektioner samlades för att diskutera sektionernas planer och ERF:s gemensamma utsikter.

 

Förhandlingar mellan lutheraner och ortodoxa

 

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Ortodoxa kyrkan i Finland höll sin nionde teologiska förhandlingsomgång i Kulturcentret Sofia i Helsingfors 25–26.11. Överläggningarna hade två teman, Bibeltolkning i kyrkans lära och Ekologi och hållbar livsstil. ERF:s observatör vid förhandlingarna var pastor Soile Salorinne (met.)

 

Luthersk-katolsk dialog i Finland och Sverige

 

Den luthersk-katolska dialoggruppen för Sverige och Finland publicerade i mars 2010 sin dialograpport Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv, först i Sverige och sedan i Finland (på finska med titeln Vanhurskauttaminen kirkon elämässä). Rapporten översattes också till engelska och i april överräckte en delegation från Sverige och Finland dialogdokumentet till påven Benedictus XVI och Påvliga rådet för främjande av kristen enhet i Rom. Det internationella intresset för rapporten ökade också genom att den under sommaren delades ut till delegaterna vid Lutherska Världsförbundets generalförsamling i Stuttgart och till medlemmarna i de regionala biskopskonferenserna i Katolska kyrkan.

 

Rapporten kan ses som en milstolpe på väg mot ekumeniskt närmande och en förberedelse inför reformationens märkesår 2017. Rapporten, som representerar ekumenik i lärofrågor, är ett lyckat exempel på hur man kan uppnå ökat samförstånd genom ekumeniska samtal.

 

Luthersk-metodistiskt avtal

 

Ett samarbetsavtal mellan Suomen Metodistikirkko, Finlands svenska metodistkyrka och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland undertecknades i Kristuskyrkan i Helsingfors 14.12. Avtalet undertecknades av ärkebiskop Kari Mäkinen och United Methodist Church-kyrkans danske biskop Christian Alsted, till vars ansvarsområde de nordliga områdena hör. Biskop Matti Repo (luth.) och pastor Tapani Rajamaa (met.) höll anföranden om lärosamtalen från sina respektive synvinklar.

 

Vid den nattvardsgudstjänst som firades i samband med undertecknandet predikade ärkebiskop Kari Mäkinen; biskoparna ledde nattvardsfirandet tillsammans. I och med samarbetsavtalet har de här kyrkorna prediko- och nattvardsgemenskap. Avtalet innebär också ett erkännande av ordinerade ämbeten inom den andra kyrkan. Det här har blivit möjligt genom det samförstånd som har uppnåtts genom lärosamtalen. Parterna kallar varandra att delta i varandras kyrkliga liv och strävar efter att på olika sätt främja den gemensamma enheten. Till de här sätten hör att fira gemensam gudstjänst och mottagande av nattvard som har firats av ordinerad präst eller biskop inom den andra kyrkan.

 

Avtalet främjar kyrkornas enhet inom kärnområdet, alltså gudstjänstlivet. Frågor som kräver fortsatt arbete är bland annat förknippade med konfirmation och fadderskap, hur utbytbarhet av ämbeten fungerar i praktiken samt fördjupning av det samförstånd som har uppnåtts i fråga om nattvarden. Det lokala avtal som har slutits mellan kyrkorna i Finland kan inte direkt tillämpas på internationella relationer mellan lutherska och metodistiska kyrkor, även om överenskommelsen främjar även de här relationerna.

Ärkebiskoparnas vallfärd

 

Finlands evangelisk-lutherska och ortodoxa ärkebiskopar Jukka Paarma och Leo fortsatte sin serie av broderliga vallfärder och besökte berget Sinai och Kairo i Egypten 10–14.4. De träffade ärkebiskopen av Sinai, patriarken av Alexandria, den kopitska kyrkans påve samt Ahmed Al-Tayeb, storshejk vid Al-Azhar. Storshejken inbjöds att besöka Finland. Att två ärkebiskopar från två folkkyrkor tillsammans besöker heliga platser och ekumeniska centra är internationellt sett unikt och har fäst välförtjänt uppmärksamhet vid hur smidigt den finländska ekumeniken fungerar.

 

2. Närmare granskning av verksamhetsåret

 

2.1 Årliga händelser

 

Ekumeniska böneveckan

 

Temat för böneveckan för kristen enhet var Vittna om den Uppståndne! (jfr Luk 24:28). Det internationella materialet hade på anmodan av Kyrkornas Världsråds Faith and Order-kommission och Katolska kyrkans råd för främjande av kristen enhet beretts av en arbetsgrupp av kyrkorna i Skottland. Materialet förbereddes i samband med förberedandet av hundraårsjubileet av missionskonferensen i Edinburgh. Av det internationella materialet för den ekumeniska böneveckan översattes inledningen samt de böner och meditationer som var avsedda för böneveckans åtta dagar. Ett häfte med det här materialet både på finska och svenska skickades i tryckt form till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar i vårt land. Materialet publicerades också på ERF:s webbplats. Den affisch som konstnären Liina Pajunen skapat för ekumeniska böneveckans hundraårsjubileum (2008) fanns på webbplatsen för utskrift. Affischen kan användas oberoende av årtal.

 

Representanter för ERF deltog i böneveckans evenemang på olika håll i landet. De anställda på kansliet deltog i den öppning av böneveckan som Helsingfors ekumeniska kommitté ordnade i Gamla kykran 18.1. I huvudstaden firades den evangelikala rörelsens beönevecka i samarbete med ekumeniska böneveckan. ERF:s generalsekreterare höll ett inledningsanförande vid ett seminarium för de anställda vid de kristna församlingarna i Villmanstrandsområdet 19.1 och predikade samma kväll vid en ekumenisk gudstjänst i pingstkyrkan. Han deltog också i kyrkvandringar i Esbo centrum (20.1) och i Alberga (23.1).

 

Söndagen den 24.1 höll generalsekreteraren ett lärotal tillsammans med teol. mag. Pekka Leivo från pingstkyrkan i aktivitetscentret Trapesa i Esbo, därefter deltog han i en kyrkvandring i södra Esbo och predikade vid Tomasgemenskapens firande av det levande vattnet i Helsingfors; predikan sändes i radio av Radio Dei. ERF:s ordförande, biskop Teemu Sippo SCJ predikade och ERF:s projektsekreterare höll kollektanförandet vid Åbo Tomasgemenskaps ekumeniska gudstjänst. Gudstjänsten i Åbo firades för första gången som en ordets gudstjänst. ERF:s byråsekreterare deltog i en ekumenisk gudstjänst i Grankulla kyrka som sändes i radio genom YLE Radio 1. Predikan hölls av stiftssekreterare Irja Askola och övriga förrättare var representanter för olika kyrkor. I Tammerfors genomfördes en kyrkvandring och en luthersk Tomasmässa med predikan av ERF:s vice ordförande, biskop Matti Repo. Sektionen för lokalekumenik samlade aktivt in information om evenemang på olika håll i landet under ekumeniska böneveckan och uppgifterna publicerades på ERF:s webbplats.

 

Lokalekumeniskt forum

 

Det åttonde lokalekumeniska forumet sammanträdde i Forssa 4.11. Ekumeniken i Forssa har starka rötter. Man har försökt möta den kristna vardagen genom att se på situationen genom gemensamma kristna glasögon. I detta ingör gemensam bön, att tillsammans ta upp frågor, gemensamt arbete och besök i varandras kyrkor. Ett framgångsrikt ekumeniskt projekt är Gatukyrkan (fi. Katukirkko), en ny form av den traditionella gatumissionen. De lokalekumeniska kontakterna ledde till livliga samtal.

 

Temadag om mission

 

Den årliga temadagen om mission hölls 27.9 hos Finska Missionssällskapet. Under dagen diskuterades främst, med utgångspunkt i Finska Missionsrådets historia, relationen till två missionsrörelser – Edinburgh-rörelsen och Lausanne-rörelsen – och deras bidrag till det missionsarbete som finländare har engagerat sig i.

 

Gemensam kristen missionshelg

 

Den gemensamma kristna missionshelgen firades för tolfte gången det andra veckoslutet (lö-sö) i oktober, 9–10.10. Temat var Tro och otro. En arbetsgrupp tillsatt av ERF och Finska Missionsrådet (FMR) beredde material för missionshelgen och materialet publicerades på bådas webbplatser. Missionshelgen är avsedd att vara en ekumenisk missionsfest som församlingarna kan fira tillsammans. Ett centralt mål är att kristna från olika samfund på samma ort berättar om situationen i den globala kristna missionen. Temat kan införlivas i gudstjänsten eller tas upp i samband med andra evenemang. Detta ger tillfälle att utbyta erfarenheter och tankar om de många utmaningar och möjligheter som missionen globalt innebär.

 

Ekumeniska ansvarsveckan

 

Temat var Bygg fred – sök försoning (Ps 34:15). Enligt budskapet 2010 är fred och frid en väsentlig del av kristendomen. Grunderna för fred finns i Bibeln. Kristi frid omfattar inte bara hjärtats frid, utan också fredshandlingar, helande av det som bryter mot livet, att man möter våld med kärlek, att rättvisa relationer återskapas och att orättvisor utmanas genom rättvisa och fredliga metoder. Kampanjen kulminerade 17–24 oktober. Ansvarsveckan hålls veckan kring FN-dagen. Ansvarsveckan sammanföll med En vecka utan våld.

 

Finskspråkiga projektsekreterare var Anna Hyvärinen. Pastor Jan Edström var svenskspråkig projektsekreterare. Den svenska kampanjen genomfördes i samarbete med KCSA.

 

I Lahtis och Viborg ordnades ett finländsk-svenskt-ryskt seminarium 25–26 mars. Seminariet var en uppföljning till människohandelstemat under 2008–2009 och initiativ till det togs av samarbetsparterna i Sverige. I programmet ingick en färsk rapport från människohandelsrapportör Venla Roth om situationen år 2009. Övriga talare representerade arbets- och näringslivsministeriet, UNICEF, CKP, den estniska rehabiliteringscentralen Atoll, kristna organisationer samt olika kyrkosamfund. Kopplingen till Viborg skapades efter förslag från flera olika parter. Besöket i Ryssland gjordes genom att seminariedeltagarna passerade gränsen längs samma rutt som många offer för människohandel tidigare. Evenemanget ordnades i samarbete med Lahtis diakonianstalt. Under besöket i Viborg fick deltagarna höra föreläsningar om människohandelsläget i Ryssland. Deltagarna bekantade sig också med gatubarnsbarnhemmet Dikoni som förebygger människohandel.

 

Material

För att sprida budskapet producerades material på två språk enligt följande: ett häfte med berättelser, ett häfte med uppgifter, en affisch, ett postkort, en utställning, webbsidor, två PowerPoint-presentationer (av vilka den ena skapades av Ansvarsveckans utvecklingssamarbetsgäst) och två teaterföreställningar för ungdomar. Ansvarsveckans fyrsidiga bilaga i Kyrkpressen utkom den 14 oktober och nådde 110 000 adressater.

Materialet väckte intresse. Många människor har uppgett att materialet var ett speciellt välkommet arbetsredskap i församlingar och i skolans religionsundervisning. Enligt den respons som kom in kommer materialet att utnyttjas även i framtiden.

 

Valet att publicera ett häfte med berättelser i stället för en tabloid var lyckat. Häftet var tvåspråkigt och innehöll högklassiga artiklar. Postkortet representerade material som var lätt att sprida. Sammanlagt trycktes 12 000 berättelsehäften och 10 000 bokmärken. Båda blev snabbt populära tack vare det vackra utförandet och intressanta innehållet i kombination med användarvänlighet. Det tryckta materialet var färdigt redan i början av augusti och det gjorde det möjligt att hålla informationen framme i god tid före kampanjveckan. Arbetet kring temat begränsas inte till en vecka, även om kampanjveckan spelar en viktig roll. Ansvarsveckan finns och syns året om. Berättelsehäftet och/eller annat material kring Ansvarsveckan skickades till alla församlingar i Finland, cirka 1 200 stycken, samt till representanter för kristna medier, de flesta organisationer som arbetar med internationell diakoni och utvecklingssamarbete, Europeiska kyrkokonferensen, Sveriges Kristna Råd, Republikens president och påven. Material delades ut på Helsingfors bokmässa och vid flera större kyrkliga evenemang. Många tilläggsbeställningar gjordes.

Uppgiftshäftet publicerades för utskrift från webben. Hälftet hade sammanställts av en ekumenisk arbetsgrupp och det innehöll både andaktsmaterial och tips för praktiska uppgifter. Fotografierna på utställningen hade tagits av en kristen bildkonstnär och utställningen fick mycket uppmärksamhet. Den utnyttjades också självständigt av flera församlingar. Utställningen fanns på webben för utskrift.

 

Den finskspråkiga teaterföreställningen gjordes i samarbete med projektet Från våld till försoning och Kansanlähetysopisto. Det svenskspråkiga teaterprojektet Ingenmansland? förverkligades med stöd från Svenska Kulturfonden av gruppen DOT r.f. Båda föreställningarna engagerar ungdomar och i dem ingår metoder för att bearbeta föreställningen i grupp. Föreställningarna fortsätter år 2011.

 

Utvecklingssamarbetsgästen

I kampanjen deltog en gäst från Liberia, Roseline Toweh, generalsekreterare för Liberias KFUK. Toweh är en erfaren försoningsarbetare och hon fick ett mycket gott mottagande. Som gäst besökte hon flera församlingar, deltog i det expertseminarium som utgjorde Ansvarsveckans huvudevenemang och träffade ett hundratal diakoniklienter samt flera representanter för massmedier. Dessutom gav hon tidnings-, radio- och teveintervjuer. Hennes budskap fick positiv respons och ansågs ha stor inverkan. Ansvarsveckan avslutades med en mycket lyckad ekumenisk gudstjänst i Sankta Katarinakyrkan i Åbo, där den lutherska ärkebiskopen Kari Mäkinen predikade. Den ekumeniska gudstjänsten direktsändes i Yle Radio 1. Sändningen hade mer än 220 000 åhörare.

 

Händelser och evenemang
17–24.10 ordnades bl.a. följande evenemang som Ansvarsveckans gäst deltog i:

17.10 Ortodox liturgi och kyrkkaffe (Helige Hermans av Alaska kyrka, Esbo)

17.10 Tomasmässa (Leppävaaran seurakunta, Esbo)

18.10 Ansvarsveckan i Kuopio

Bibelkrets (Kuopion vapaaseurakunta)

Träff med klienter vid ViaDias mathjälp (Kuopion vapaaseurakunta)

Ansvarsveckans ekumeniska kväll (Kuopion vapaaseurakunta)

19.10 Missionscirkel (Hoplax kyrka, Helsingfors)

19.10 Bibel- och Ansvarsveckokväll i församlingen (Hertonäs kyrka, Helsingfors)

20.10 Ansvarsveckans huvudevenemang: Bygg fred – sök försoning. Seminarium, Ansvarsveckan och En vecka utan våld.

20.10 Kväll i kryptan (Helsingfors domkyrka)

22.10 Massmedieträff för gästen

23.10 Församlingsdag i Petrus församling (Helsingfors)

24.10 Bönedag för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar

24.10 Bönedagsmässa (Berghälls kyrka, Helsingfors)

24.10 Ekumenisk radiogudstjänst (Sankta Katarina kyrka, Åbo)

Samarbetsträffar

16.10 Gästen träffar Ansvarsveckans samarbetsparter

19.10 Intervju i Radio Dei

19.10. Samarbetsträff på Utrikesministeriet (i mötet deltog bl.a. jämställdhetsambassadör Jorma Paukku, Utrikesministeriets jämställdhetsrådgivare Päivi Kannisto, KFUK:s världsförbunds ordförande Nyaradzayi Gumbonzvanda, finska KFUK:s generalsekreterare Pirjo-Liisa Penttinen samt Ansvarsveckans gäst och projektsekreterare Anna Hyvärinen).

21.10 Besök på Finska Bibelsällskapet

23.10 Medier träffade gästen, intervjuer.

I ovannämnda evenemang deltog cirka 750 personer och de evenemang med Ansvarsveckans gäst som sändes i radio nådde cirka 250 000 personer. Dessutom ordnade församlingar egna evenemang under Ansvarsveckan. Ansvarsveckan noterades veterligen i minst 230 församlingar, kristna organisationers program eller samarbetsparter på annat sätt. Behandlingen av temat försoning fortsätter år 2011 genom teaterprojekten.

 

Ansvarsveckan i medierna

Medierna var intresserade av temat och den vägen nådde man mer än 830 000 hushåll eller läsare. Försoning, utvecklingssamarbetsgästen och Ansvarsveckan var på tapeten i flera radioprogram, -andakter och intervjuer på YLE Radio 1, Radio Dei, Radio Vega och Radio X3M. Temat syntes också i tevenyheterna i Finland. Radio- och tevesändningarna hade cirka 600 000 tittare eller lyssnare.

 

Samarbetsrelationer

Representanter för ERF och för Sveriges Kristna Råds Kyrkornas Globala Vecka förde samtal om samarbete. Avsikten är att kombinera resurser och samarbete kring två liknande kampanjer från och med år 2011.

 

Ekumeniska bönedagsplakatet

 

Det bönedagsplakat som Republikens president undertecknade stödde samarbete mellan kyrkorna samt de teman som ekumeniska böneveckan och ekumeniska ansvarsveckan lyfte fram. För beredningen av plakatet ansvarade bönedagsarbetsgruppen. Styrelsen finslipade i samarbete med presidentens kansli själva plakattexten. Tarja Halonen undertecknade plakatet 15.11. Bönedagsplakatet fokuserar på gemenskap och möten. Delaktighet i en gemenskap öppnar möjlighet för förnyelse och för att förändra världen. Texten hänvisar också till Europeiska frivilligåret. Frivilligverksamhet som görs till förmån för hjälpbehövande bygger gemensam välfärd. Till plakatet hör bibeltexter för båda dagarna.

 

Årets kristna mediegärning

 

Kristna mediaförbundet publicerade Årets kristna mediegärning 2009 i samband med ekumeniska böneveckan, på minnesdagen för aposteln Paulus omvändelse 25.1. Erkännandet gavs till festivalen Maata näkyvissä. Festivalen är ett ungdomsevenemang som Lutherska evangeliföreningen i Finland (SLEY) årligen ordnar tillsammans med lokala församlingar. Maata näkyvissä är det största kristna ungdomsevenemanget i Norden och år 2010 ordnades festivalen för 26e gången. ERF är en av krafterna bakom utmärkelsen Årets kristna mediegärning.

 

Partnerskapsforum

 

Verksamhetsledarna för ERF:s partnerorganisationer samlades 26.5 för att diskutera aktuella utsikter för samarbete mellan organisationerna och ERF. Samlingen utgjorde ett forum för att utbyte information om aktuella frågor inom organisationerna och för att diskutera ERF:s verksamhet ur partnerorganisationernas synvinkel.

 

2.2 Övriga projekt

 

Världsmissionen 1910–2010

 

Under vårmötets eftermiddagsseminarium 19.4 behandlades betydelsen av världsmissionkonferensen i Edinburgh 1910 för ekumeniken och nulägena inom missionsarbetet.

 

Edinburgh II och Lausanne III

I samarbete med Finska Missionsrådet och Evangeliska Alliansen i Finland ordnades 25.11 ett symposium som funderade över betydelsen av världsmissionskonferensen 1910 med tanke på de två missionskonferensers som ordnats det senaste året. Förutom jubileumskonferensen i Edinburgh i juni ordnades också en annan betydande missionskoferens. Lausannerörelsen och World Evangelical Alliance ordnade den globala konferensen on World Evangelization i Kapstaden I Sydafrika 16–25.10. Vid symposiet diskuterade den brittiske missionsteologen Martin Lee dagens syn på mission med utgångspunkt i båda konferenserna och konstaterade att de så kallade evangeliska och ekumeniska synerna har närmat sig varandra i avgörande grad. Även Anastasia Vasseiliadou, medlem i Kyrkornas Världsråds missionskommissions (Commission on World Mission and Evangelism), hänvisade till samma utveckling i det anförande hon hade skickat in.

 

Kyrkorna och miljöns utmaningar

 

Livet efter Köpenhamn

Tillsammans med Evangelisk lutherska kyrkans Kyrkostyrelsens enhet för samhällsarbete och Kyrkans Utlandshjälp ornades 26.1 ett eftermiddagsseminarium om resultatet av klimattoppmötet i Köpenhamn för kyrkor och frivilligorganisationer. Jukka Uosukainen, chef för Miljöministeriets enhet för internationella och EU-frågor, Ilkka Sipiläinen, kyrkans sekreterare för samhällsarbete, Katri Suomi, klimatförändringsexpert på Kyrkans Utltandshjälp och generalsekreteraren höll inledningsanförandena. Diskussionen var livlig.

 

Klimatteser och ekoförsamlingar

De ekumeniska klimatteserna som publicerades år 2009 användes i stor omfattning inom miljodebatten i kyrkorna. ERF stödde olika kyrkors församlingars bildande av nätverk för miljökunskap och förnyelsen av deras egna ekologiska praxis.

 

Närande natur

Kvinnosektionens seminarium i Kaunisniemi i Loppi 29.5 tog upp människans förhållande till näring och miljö. Läs mer under rubriken Kvinnosektionen.

 

Kyrkan – skapelsens hopp

ERF deltog i ordnandet av en ekumenisk paneldebatt om miljöfrågor på de ortodoxa kyrkodagarna i Joensuu 11–13.6. Temat för kyrkodagarna och paneldebatten var Kyrkan – skapelsens hopp.

Debatten resulterade i texten Skapelsen kallar oss att stanna upp, som godkändes som kyrkodagarnas budskap till kyrkorna i Europa.

 

Kyrkorna och invandrare

 

Kristna invandrare

Vid ett seminarium som ordnades av ERF:s sektion för etiska frågor i Vetenskapens hus 24.3 studerade man under rubriken Kristna invandrare – en utmaning för våra kyrkor betydelsen av religiös bakgrund i hur man integrerar invandare i samhället och hur de blir hemmastadda samt de förändringar i den ekumeniska världskartan som migrationen har gett upphov till. Mer om temat under rubriken Sektionen för etiska frågor.

 

Integrationslagen

Med stöd av experter inom kyrkornas invandrararbete gjorde generalsekreteraren 1.7 upp ett utlåtande om förnyelsen av lagen om invandrares integrering. Utlåtandet lyfte fram betydelsen av religionen för identiteten och för möjligheterna att bli hemmastadd i en ny omgivning samt andra synpunkter som byggde på erfarenheter inom församlingarnas invandrararbete.

 

Kyrkan som skyddsnät

Med anledning av Migranternas år 2010 i Europas kyrkor samlade man 20–21.7 i Ilomants pogosta för att diskutera invandrarnas delaktighet i kyrkornas liv i vårt land. Seminariet Kyrkan som skyddsnät blev en del av praasniekkafestligheterna i Ilomants. Seminariet organiserades i samarbete mellan de lutherska och ortodoxa församlingarna i staden samt den lutherska Kyrkostyrelsens invandrararbete. Pastor Markku Vasara höll ett inledningsanförande på temat Kyrkan som mötesplats för olika människor och Gud. Fader Stefan Holm talade om Kyrkan som gudamänsklig eukaristiks gemenskap. Ivan Avdouevski, medlem i Esbo ortodoxa församling, talade om kyrkan som bro mellan födelselandet och det nya hemlandet. Sekreterare för kyrkans invandrararbete Marja-Liisa Laihia talade om Kyrkan som integrationssamfund. Biskop Arseni talade om kyrkans framtid som en gemenskap av olika människor. Episcopus electa Irja Askola talade i sin tur på temat Kyrkan för alla. Deltagarna var ett fyrtiotal till antalet och några av dem var själv invandrare. De intensiva seminariedagarna avslutades med publiceringen av teserna Kyrkan som skyddsnät .

 

Mötesplats för en tredje kultur

Tillsammans med Esbo och Helsingfors evangelisk-lutherska stift samt Helsingfors, Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter ordnades 21.9 för tredje gången en rådplägningsdag om mångkulturellt parrelations- och familjearbete. Seminarieserien tar speciellt fasta på den så kallade tredje kultur som uppstår i en mångkulturell familj genom att de två parterna kommer från olika kulturer och bildar sin egen kultur för sig själva och sina barn. Vart fjärde äktenskap som ingås i huvudstadsregionen är idag mångkulturellt. Den här gången låg fokus på parrelationen mellan en kristen och en muslim. Inledare och panelister var dekan Ari Hukari, utbildningssekreterare Tero Pulkkinen, läkaren Anas Hajjar, pastor Timo Keskitalo, Liisa och Suheil Madanat samt Karoliina Löytty. Orförande var Pertti Poutanen och Mark Saba. Ett femtiotal deltagare, framför allt kristna som arbetar med invandrar- och familjearbete samt experter och studerande satte sig in i mötet mellan kristendom och islam på vardagsnivå i familjer. Seminariet hölls i de evangelisk-lutherksa församlingarnas hus i Berghäll i Helsingfors.

 

Vän i främmande land

Ungdomssektionen, Finlands Kristliga studentförbund och Sinapinsiemen ry ordnade evenemanget Vän i främmande land i Alexanderskyrkan i Tammerfors 16.10. Bl.a. genom en storyworkshop tog man upp mångkultur, gästfrihet och möjligheten till vänskap bland invandringspolitiska realiteter. Läs mera under rubriken Ungdomssektionen.

 

Ja är främling på jorden

Höstmötesseminariet i Nya Valamo 29.10 handlade om migration. Läs mer under rubriken Höstmötet.

 

Kyrkorna och folkvandringarna

Huvudevenemanget i de europeiska kyrkornas Migrationsår i Finland var ett teologiskt symposium i Vetenskapens hus 17–18.11. Symposiet ordnades i samarbete med den evangelisk-lutherska Kyrkostyrelsens utrikesavdelning, Sällskapet för teologisk litteratur och Sällskapet för diakoniforskning. Huvudtalarna var Arlington Trotman från Storbritannien, ordförande för kyrkornas kommission för invandrarfrågor (Churches’Commission for Migrants in Europe, CCME), och forskare Alessia Passarelli, Federazione delle Chiese Evangeliche in Italia (FCEI). Symposiets fokus låg på inverkan av migration och mångkultur på kyrkornas identitet och kyrkosyn. Den livliga debatten resulterade i slutsatsen att det är hög tid att erkänna behovet att vi blir mer öppna för migranter från olika delar av världen. Det kräver inte bara kristen gästfrihet utan också en medveten strävan efter inklusivitet och delaktighet för alla.

 

Frågan om uppehållstillstånd för personer utanför kärnfamiljen

ERF deltog i debatten och de stödåtgärder som sökte rättvisa för personer utanför kärnfamiljen i uppehållstillståndsfrågor. Fallen med två ålderstigna mödrar, Irina Antonova och Eveline Fadyel, fick stor uppmärksamhet och kyrkornas representanter spelade en viktig roll i att frågan lyftes upp. En folkrörelse uppstod för att stöda mödrarna och landets ledande ansvarspersoner, inklusive republikens president och ministrar, tog ställning för kvinnorna. Trots det fick man ingen lösning till stånd under år 2010. Den ena av mödrarna tog emot en vårdplats i Ingermanland – åstadkommen efter ingripande från den ryska statsledningen – men skildes från sina anhöriga i Finland, medan den andra fick skydd i Lintula kloster och senare som obotligt sjuk avvisningsförbud från Europeiska människorättsdomstolen, och till slut uppehållstillstånd i Finland.

 

Biskoparnas appell

Den evangelisk-lutherska ärkebiskopen Jukka Paarma, ortodoxa ärkebiskopen Leo och Ekumeniska Rådets i Finland råds ordförande, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo vädjade 16.3 till myndigheterna för de avvisningshotade åldringarna Irina Antonova och Eveline Fadayel. Mänsklighet och rimlighet förutsätter att deras situation beaktas och att de får bli hos sina barn i Finland. Samtidigt uttryckte de kyrkliga ledarna ett önskemål om att regeringen skulle ändra utlänningslagen så att familjebegreppet omvärderas och att individuella situationer bättre än i nuläget kunde beaktas då lagen tillämpas.

 

Apell från religiösa ledare

Religiösa ledare som representerar judendom, kristendom och islam fäste 17.3 uppmärksamhet vid de avvisningshotade farmödrarna Irina Antonovas och Eveline Fadayels öde. Speciellt upprörande ansåg de religiösa ledarna det vara att den ortodoxa kristna Eveline Fadayel hade fått order att lämna landet 29.3, precis då årets största fest, påsken, börjar för henne och hennes familj.

 

Ärkebiskoparnas ställningstagande

Ärkebiskoparna klandrade 27.5 det ogenomtänkta hopandet och roendet i frågan om farmödrarnas uppehållstillstånd. I ett pressmeddelande konstaterade man: Ärkebiskop Jukka Paarma i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt ärkebiskop Leo i den ortodoxa kyrkan har bestörta följt med det senaste skedet i avvisningen av de ålderstigna mödrarna Irina Antonova och Eveline Fadaye. Endast för några veckor sedan fick de här familjerna på hög politisk nivå löftet om att situationen kommer att åtgärdas före sommaren genom en lagändring. Det föranledde polisen att besluta att inte påskynda ärendet, konstaterar ärkebiskoparna. Nu vet man att lagändringen är på gång, men plötsligt är det bråttom med avvisandet av farmödrarna. Vad är det som har ändrats på en månad, undrar ärkebiskoparna. En vettig väntan hotar inte vårt lands juridiska system, men ett ogenomtänkt ryck anser ärkebiskoparna bryta inte bara mot den allmänna rättskänslan utan också vår lagstiftnings anda.

 

Utredning om beviljande av uppehållstillstånd till familjemedlemmar

Regeringen beslöt 24.5 att av Erik Castrén-institutet vid Helsingfors universitet beställa en utredning om praxis i vårt land angående beviljandet av uppehållstillstånd till andra än medlemmar i kärnfamiljen. Utredningen granskade sju fall där högsta förvaltningsdomstolen (HFD) hade behandlat ansökningar om uppehållstillstånd för en ålderstigen förälder till en finsk medborgare. I ett av fallen hade den ålderstigna föräldern till en finsk medborgare beviljats uppehållstillstånd på basis av familjeband enligt HFD:s beslut. Utredningen ger vid handen att endast omedelbar dödsfara förhindrar avvisning av en ålderstigen förälder. Lagens formulering om mänskliga faktorer som bör beaktas verkar vara en död bokstav. Migrationsmyndigheternas beslut har varit lagenliga, men om lagen leder till sådana resultat bör man på basis av kristen etik kräva att den ädnras. Utredningen publicerades i början av november och efter finslipning vid Erik Castrén-institutet var den färdig 17.12.

 

Från våld till försoning

 

Kyrkornas världsråds decennium mot våld Kyrkorna för fred och försoning (2001–2010 Decade to Overcome Violence) finländska projekt Från våld till försoning koordinerades av evangelisk-lutherska Kyrkostyrelsen. Projektsekreterare var Kati Jääskeläinen. Samarbetet anslöt sig till Ansvarsveckans försoningstema. Anna Hyvärinen representerade ERF i arbetsgruppen Från våld till försoning, som bland annat förberdde sig på decenniets huvudevenemang, kyrkornas fredskonferens på Jamaika i maj 2011.

 

Religionsmöten

 

Abrahams döttrar – Vad är heligt för oss

Kvinnornas upplevelse av det heliga i tre religioner var temat för ett seminarium 24.10. Seminariet var det andra i kvinnosektionens serie Abrahams döttrar. Läs mer under rubriken Kvinnosektionen.

 

Religionernas samarbete i Finland – forumet Resa

Representanter för ERF deltog i bildandet av forumet Resa, som siktar på att utveckla samarbetet mellan religioner. En arbetsgrupp med representanter för de fem grundande samfunden gjorde upp stadgarna för föreningen inför registrering samt förberedde det konstituerande mötet, som hölls efter årsskiftet, år 2011. Forumprojektet är resultatet av seminariet Religionerna i det finländska samhället som hölls på Hanaholmen år 2007. Projektets centrala mål är att stärka samhällsfreden, jämlikhet och ömsesidig respekt mellan anhängare av olika religioner i samhället, stärkande av religionsfriheten och utvidgning av debatten om religioner och samhällsliv. Arbetsgruppen som beredde forumet bestod av representanter för de grundande samfunden: Finlands muslimska råd, Finlands islamförsamling (tatarerna), Centralrådet för de judiska församlingarna i Finland, Evangelisk-lutherska kyrkan och ERF.

 

Religionsmöte på ledarnivå

De religiösa samfundens ledare – representanter för kristendom, islam och judendom – möttes 17.3 och 18.10. Vid mötena diskuterades i synnerhet frågor i anknytning till religionsundervisning och övriga gemensamma aktuella frågor. I mötena deltog de lutherska och ortodoxa ärkebiskoparna, den katolska biskopen samt ordförande för de judiska församlingarna, Finlands islamförsamling och Finlands muslimska råd (SINE). ERF:s generalsekreterare var sekreterare under mötena.

 

Vid reformationens källa – medeltida hjärtljud i Tyskland

 

Vi närmar oss året 2017, då det har gått 500 år sedan reformationen började. I Tyskland förbereder man redan festligheterna. Uleåborgs ekumeniska krets genomförde sin årliga vallfärd 3–10.5, den här gången till Lutherstäder. Byråsekreteraren deltog i vandringen och har skrivit en informativ reserapport för ERF:s webbplats. Reseledare var Veijo Koivula, sekreterare i sektionen för lokalekumenik.

 

Sexualiteten i Guds plan

 

En serie seminarier under titeln Sexualiteten i Guds plan hölls under åren 2008–2009. Serien avslutades 11.12 i kryptan i Helsingfors domkyrkas med en debatt som var öppen för allmänheten. Pauliina Kainulainen och fader Antoine Lévy OP tog en titt på föredragen och diskussionerna i seminarieserien. I panelen satt episcopus electus Kaarlo Kalliala, biskop Teemu Sippo SCJ och Ortodoxa missionens verksamhetsledare Aino Nenola som beskrev kyrkornas sätt att närma sig frågor kring sexualiteten. Panelen konstaterade att temat är krävande, men också att det är viktigt att vädra olika syner så de kommer åt att påverka varandra. En fråga ställdes om lösningen kunde vara en ny slags sexualteologi på basis av treenighetsläran. De gamla kyrkorna betonade vikten av en pastoral inställning, när det gäller inställningen till nya livssituationer som faller utanför den invanda etiken. Alla ansåg att familjen är det centrala och att det är viktigt att familjen får stöd. ERF:s uppgift är att skapa en trygg ekumenisk plats där den gemensamma tron på Kristus ger möjlighet att möta och dela den kristna etikens olika slutsatser inom ämnet.

 

Ikonkurs för bildkonstnärer

 

ERF förvaltar fader Robert de Caluwés minnesfond och fonden finansierade 19–23.7 en ikonmålningskurs för konstnärer i Helsingfors ortodoxa församlings aktivitetscenter i Mellungsbacka. Lärare på kursen var ikonmålaren Antti Narmala och koordinator var bildkonstnären Tiina Malinen-Woodward. Information om kursen spreds tillsammans med Målarförbundet. I kursen deltog tio personer som valdes på basis av fritt formulerade ansökningar. Kursen närmade sig ikonen i fader Roberts anda i en ekumenisk kontext. Man bekantade sig med dess betydelse och användning i tre traditioner: den ortodoxa, den katolska och den lutherska. Föreläsningen En inledning till ikonteologi granskade temat ur teologins, kyrko- och konsthistoriens, traditionens och liturgikens synvinklar. Syster Clare Marie OCD från karmelitklostret i Esbo berättade om ikonens ställning i den katolska kyrkan och spriritualiteten medan pastor Henri Järvinen belyste temat med en luthersk vinkling. Kursen deltog i tempelfesten i Helige profeten Elias kyrkas i Lappvik, liksom i vespers i Gudsmoderns karmelitkloster i Esbo och i Mikael Agricolakyrkan i Helsingfors. Ikonmålaren Ulla Vaajakallio presenterade ikoner i kapellet i Ekumeniska centret i Myllyjärvi i Esbo som fader Robert i tiden byggde. Eleverna målade enligt eget val antingen en Kristusikon, en Gudsmodersikon eller en ikon av helige Johannes Döparen – föregångaren.

 

3 Information och publikationer

 

ERF använder eCredos webbkommunikation. 11.1 fick webbplatsen ett nytt utseende.

 

Te olette tämän todistajat - Ni skall vittna om allt detta

Kristittyjen ykseyden ekumeeninen rukousviikko – Ekumeniska böneveckan för kristen enhet 2010, ett 36-sidigt häfte i A5-format i vilket också Rukouspäiväjulistus – Böndagsplakatet 2010 publicerades.

 

Toivon siemen är en publikation om den europeiska kyrkokonferensens 50-åriga historia. Boken fokuserar kring den 13e generalförsamlingen i Lyon i Frankrike i juli 2009 i vilken merparten av författarna deltog. Med konferensen som utgångspunkt skapar artiklarna i Toivon siemen en överblick över den europeiska ekumenikens förflutna, nutid och framtid. Bokens redaktör är teol. mag. Antti Siukonen och den utkom i ERF:s publikationsserie med nummer LXXXIX. Förläggaren är Finska Missionssällskapet.

 

Boken Ekumeeninen kasvatus - Mitä opimme toisiltamme om ekumenisk fostran och vad vi lär oss av varandra publicerades i förläggaren, Finska Missionssällskapets, gårdssal 28.4. Publikationen utkom i ERF:s publikationsserie med nummer XC. Redaktörer är ped. mag. Mirkka Torppa och teol. mag. Antti Laine I samband med publiceringen hölls ett eftermiddagsseminarium där panelen diskuterade Betydelsen och innehållet i ekumenisk fostran. I panelen satt stiftssekreterare Irja Askola och sekreteraren i internationellt arbete Laura Hytti från den lutherska kyrkan, direktör Riitta Laukama från katolska kyrkan, undervisningsväsendets sekreterare Kaarina Lyhykäinen från ortodoxa kyrkan och pastor Soile Salorinne från metodistkyrkan, medan bokens redaktörer ställde debattfrågor. Som representant för förläggaren talade förlagschef Minna Saarelma och som representant för utgivaren generalsekreterare Heikki Huttunen. I tillställningen deltog en ansenlig mängd folk, bland dem också många ungdomar. Böckerna Toivon siemen och Ekumeeninen kasvatus presenterades också på vårmötet 19.4, då ordförande, biskop Teemu Sippo SCJ uttryckte sitt tack för ett gott arbete till de aktiva redaktörerna Antti Siukonen samt Mirkka Torppa och Antti Laine.

 

Toimintakertomus 2009 Verksamhetsberättelse

Publikationsnummer XCI. En 68 sidor lång tvåspråkig överblick över finländsk och internationell ekumenik ur ERF:s synvinkel år 2009.

 

Kommunikationssamarbete

Samarbetet med Päivä Osakeyhtiö, Finska missionssällskapet, eCredo och Kyrkans informationscentral (KT) har varit dynamiskt och konstruktivt. Mycket värdefull sakkunskap har kommit rådet till del gällande publikationsverksamhet, webbsidor och informationsspridning.

 

4 Kontakter och uppföljning

 

4.1 Konferensen för europeiska kyrkor

Generalsekreteraren och projektsekreteraren höll kontakt med Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) med anledning av olika frågor i anknytning till ERF:s arbete. De finländska medlemmarna i KEK:s centralkommitté var Tapani Rantala (ev.-luth.) och Rauno Pietarinen (ort.). I den kommitté som förbereder KEK:s förvaltningsreform var Gunnar Grönblom (ev.-luth.) medlem tills han avgick på grund av att han gick i pension och i hans ställe utsågs Kaisamari Hintikka (ev.-luth.).

 

4.2. Kyrkornas världsråd

ERF erbjöd på traditionellt vis en kanal för interaktion och kontakter mellan finländska kyrkosamfund och Kyrkornas världsråd (KV). Samtidigt koordinerade ERF kontakterna mellan de finländska medlemskyrkorna i KV i frågor som gällde världsrådet. Två av ERF:s medlemskyrkor var direkt medlemmar i KV, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan, medan två var det genom ett internationellt organ – den finska och den svenska metodistkyrkan som delar i kyrkan United Methodist Church. I KV:s centralkommitté var den finländska representationen exceptionellt stor då både den lutherska och den ortodoxa kyrkan hade två representanter var i kommittén – biskop Simo Peura och Aaro Rytkönen samt Outi Vasko och Heikki Huttunen. Outi Vasko var också medlem i KV:s styrelse (Executive Committee). Hon och Aaro Rytkönen hör också till den beredningskommission som bereder nästa generalförsamling, som hålls i Busan i Sydkorea år 2013. För generalsekreteraren var det möjligt att utnyttja de kontakter som KV erbjöd för att främja ERF:s arbete.

 

4.3 Övriga kontakter

 

Ekumeniska råd i Europa

Det årliga mötet för de europeiska ekumeniska rådens generalsekreterare inställdes på grund av det askmoln som vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott orsakade. Inom sina olika arbetsområden höll ERF kontakt med vissa råd i Europa, förutom i Norden och Baltikum främst Tyskland, Italien och Rumänien.

 

Ekumeniska råd i Norden och Baltikum

Det årliga mötet mellan de ekumeniska rådens generalsekreterarna och kyrkornas ekumeniska ansvariga hölls 27–29.1 i Kulturcentret Sofia. I mötet deltog 38 personer. Alla de fem nordiska länderna samt Estland var representerade. Vid mötets tematiska del diskuterades frikyrkornas deltagande i ekumeniken i olika länder. ERF ansvarade för mötesarrangemangen tillsammans med lutherska kyrkans utrikesavdelning. I mtöet deltog generalsekreteraren, projektsekreteraren, byråsekreteraren och kassören.

 

Nordisk ekumenisk kvinnokommitté

Nordisk ekumenisk kvinnokommitté (NEKK) höll sitt möte 13–12.4 i Helsingfors och andra mötet i Uppsala 30.11–1.12. Sirpa-Maija Vuorinen representerar den evangelisk-lutherska kyrkan i kommittén och ERF representeras av kvinnosektionens ordförande, pastor Eija Kemppi. Vid Nordsjön i norska Sola ordnades Nordisk ekumenisk kvinnokonferens 5-8.8. Sirpa-Maija Vuorinen, kvinnosektionens ordförande Eija Kemppi samt konstnären Tiina Malinen-Woodward ordnade en ikonutställning vid konferensen. Ikonkonsten var även i övrigt synlig. Läs mer under rubriken Kvinnosektionen.

 

Global Christian Forum

Global Christian Forums (GCF) nordeuropeiska och baltiska möte hölls i Lahtis 28–30.9. ERF representerades av ordförande, biskop Teemu Sippo SCJ och teol. mag. Maija Orsila, kvinnosektionens sekreterare för internationella ärenden. Andra finska delegater var Atte Helminen (adv.), Timo Keskitalo (IEC), Vibeke Krommenhoek (frälsningsarmén), Kaisa Rauma (ev.-luth.), Petri Viinikka (pingst) och Pirjo-Liisa Penttinen (KFUK-förbund), som tillhör GCF:s ledningsgrupp. GCF bygger kristen enhet över traditionella istitutionella gränser och i forumet deltar medlemskyrkorna i KV, katolska krykan, evangelikala grupper samt kristna organisationer.

 

Svenska Bibelsällskapet

Svenska Bibelsällskapets huvudmannaråd samlades i Uppsala den 20 april. Mötet var något stympat då generalsekreterare Krister Andersson inte kunnat ta sig hem från Lissabon pga. vulkanaskan, och ordförande, biskop emeritus Tony Gulbrandzén avlidit den 15 april, efter endast ett år på sin post.

 

Mötets viktigaste ärende var frågan om behovet av en ny översättning av Nya testamentet. Översättningsdirektor Mikael Winninge hade författat en diger inventering. I den diskuteras olika alternativ till översättning: en helt ny översättning, revision av den nuvarande, en liturgisk eller en teologiskt tolkande översättning. Winninge var också öppen för möjligheten att utredningen resulterar i att ingen nyöversättning görs i detta skede. Behovet ska i varje fall utrönas genom en förfrågan till medlemskyrkorna.

 

När det gäller Finland, uttryckte ERF:s representant Risto Nurmela och vann gehör för ståndpunkten att SBS borde vända sig till samfunden i Finland, inte minst eftersom Borgå stift är den klart näststörsta enheten som är representerad i SBS.

 

I huvudmannarådets möte 17.11 deltog TD Leif-Göte Björklund som är Risto Nurmelas suppleant. Mötet hölls i Uppsala. Sällskapet firar 200 års jubileum 2015 och mötet planerade evenemang och eventuella publikationer inför det stora jubileet. Två föreläsningar om Nils Quensel, stadsråd och ordförande för Svenska bibelsällskapet under perioden 1951-1971, hölls av författare Birgitta Ringmyr Lövgren och professor emeritus Birger Olsson.

 

Ekumeniska rådet i Estland

Ekumeniska rådets i Estland (Eesti Kirikude Nõukogu, EKN) tf. generalsekreterare deltog i ERF:s höstmöte. ERF:s och EKN:s kanslier höll ett samarbetsseminarium i Tallinn 2.11. I samband med seminariet bekantade man sig med Estlands lutherska kyrkas centralförvaltning, ortodoxa kyrkans i Estland stiftsförvaltning och Finlands ambassad i Estland. ERF var kontakt med EKN i samband med arbetet inom båda råden.

 

Sveriges Kristna Råd

ERF hade kontakter med Sveriges Kristna Råd så gott som varje vecka. Råden träffades vid två samarbetsseminarier i kring de gemensamma temana i Ansvarsveckan och Kyrkornas globala vecka, det ena i Stockholm och det andra i Helsingfors.

 

Kyrkorna och partnerskapslagen

EFR följde med den inhemska och utländska debatt som fördes i kyrkorna angående parrelationer mellan personer av samma kön.

 

Religionsundervisning

Sektionen för fostran, ERF:s kansli och styrelse följde aktivt med debatten om religionsundervisning och deltog i den. Den arbetsgrupp som undervisningsministern hade tillsatt för att fundera över förnyelsen av de allmänna målen och timresursen inom ERF:s position både genom skrivelser och genom kontakter med medlemmar i arbetsgruppen. Arbetsgruppens betänkande publicerades 1.8. Betänkandet föreslog en minskning i religionsundervisningen och inrättandet av ett nytt, förmodat neutralt läroämne, etik. Förslagen i betänkandet förverkligades inte i det här skedet på grund av bristande politisk enighet bland regeringspartierna.

 

ERF deltog i följande ställningstaganden:

Styrelsens brev till arbetsgruppen som arbetade med förnyandet av de allmänna målen och timresurserna 30.4. I brevet konstateras att den undervisning i barnets egen religion som det finländska skolväsendet erbjuder tryggar barnets rättighet till religionsfrihet och kulturell identitet i enlighet med internationella avtal. Lagen tryggar också icke-religiösa personers rätt till undervisning i livsåskådningskunskap. Om man vid sidan av åskådningsämnena strävar efter att ta fram ett nytt läroämne, etik, som definieras som icke-religiöst innebär det ett ställningstagande i förhållande till religioner och är inte neutralt gentemot dem. Det skulle rent av innebära diskriminering mot elever med religiös bakgrund och deras föräldrar. Om religionsundervisningens ställning i skolan försvagas kan man vänta sig att de religiösa samfunden själva börjar sköta religionsundervisningen. Det kan också ge upphov till parallella skolor som baserar sin undervisning på en begränsad ideologi. Då är inte religionen längre ett gemensamt läroämne i skola och det mångkulturella och interaktiva elementet faller bort. En sådan utveckling skulle öka den ”religiösa analfabetismen” och kunde leda till ökad intolerans.

Religionsledarna 18.10: Undervisning i religion stärker religionsfriheten. Den nuvarande modellen med religionsundervisning inom den grundläggande undervisningen tryggar på bästa möjliga sätt dialogen mellan religioner och kulturer. Religionsundervisning som högaktar den egna religiösa traditionen samtidigt som den följer skolans gemensamma målsättningar skapar en positiv grund för människor att bli hemmastadda i Finland. Att höja minimiantalet elever som krävs för undervisning i religion skulle bryta mot principen om lika rättigheter som finns i vår lagstiftning.

ERF och Suomen Vapaakristillinen neuvosto (SVKN) uttryckte 2.9 sin oro över riskerna med de förändringar i den grundläggande undervisningen i livsåskådningsämnen som föreslagits. Den nuvarande modellen stöder på bästa möjliga sätt både majoritetens och minoriteternas religiösa fostran och tryggar de icke-religiösa undervisning som utgår från deras egna utgångspunkter.

 

På ortodoxa kyrkostyrelsens webbplats inleddes en namninsamling för en ekumenisk adress för religionsundervisningen. Även inom pingströrelsen och Finlands muslimska råd samlade man in namn. Centralrådet för de judiska församlingarna och föreningen för teologistuderande vid Helsingfors universitet uttalade sig i frågan. Undervisningsministern tog emot de här ställningstagandena vid ett möte i riksdagen.

 

Registrerade religiösa samfunds vigselrätt

Styrelsen diskuterade 24.5 förändringarna i bestämmelserna om vigselrätt och de ekonomiska följderna för ERF:s medlemskyrkor.

 

Katekumenatet

ERF:s kansli stödde den ekumeniska interaktionen inom katekumenatarbetet i de inhemska kyrkorna. ERF deltog i organieringen av EuroCat-nätverkets ledningsgruppsmöte i Vivamo i Lojo 7.5. Generalsekreterare Heikki Huttunen och ordförande, biskop Teemu Sippo SCJ deltog i öppningsevenemanget.

 

5 Sektionerna

 

Sektionsdag

Medlemmarna i ERF:s sektioner samlades för att diskutera sektionernas planer och gemensamma utsikter inom ekumeniken. Seminariet hölls på eftermiddagen 31.8.  Den evangelisk-lutherska kyrkans utrikesavdelning hade samlats sina sektions- och rådsmötesrepresentanter till samtal under förmiddagen. ERF:s personal deltog även i den delen av seminariedagen.

 

5.1 Sektionen för etiska frågor

 

Syftet med Sektionen för etiska frågor är att erbjuda ERF:s medlemskrets möjlighet till interaktion när det gäller främjandet av behandlingen av etiska frågeställningar. Sektionens uppgift är att behandla aktuella etiska frågor ur ett ekumeniskt perspektiv.

 

Ordförande var Risto Pontela (Finlands kristliga fredsförbund), vice ordförande Liisa-Maria Voipio-Pulkki (luth.) och sekreterare Aino Bärlund (luth.).

 

Kristna invandrare – en utmaning för våra kyrkor och vårt samhälle var temat för ett seminarium i Helsingfors den 24.3. Seminariet ordnades i samband med den europeiska kyrkokommissionens temaår Migration 2010. Det var öppet för alla och samlade nära hundra deltagare. Generalsekreteraren för Churches’ Commission for Migrants in Europe Torsten Moritz deltog också i seminariet. Programmet tog upp betydelsen av religiös bakgrund i hur man integrerar invandare i samhället och hur de blir hemmastadda där. Man begrundade också den kristna mångfalden i Finland och vår mångkulturella ekumeniska framtid. Överinspektör Sari Haavisto från Finlands inrikesministerium höll ett inledningsanförande om olika kulturella och religiösa aspekter. Forskningskoordinator Jussi Sohlberg från Kyrkans forskningscentral presenterade en översikt av det religiösa fältet i Finland i dag. Invandrare med olika kristna traditioner kom till tals i olika intervjuer och i en debatt under ledning av pastor Hans Krause. Församlingsanställda diskuterade mångkulturella utmaningar med invandringsarbetssekreterare Marja-Liisa Laihia som debattledare. Kyrkornas och de kristna samfundens framtidsutsikter togs upp av professorn i missionsvetenskap Mika Vähäkangas, som betonade betydelsen av bl.a. kyrkornas samförstånd och samarbete. Biskop Arseni talade om kyrka och främlingskap ur den ortodoxa kyrkans och invandrarnas synvinkel.

Den röda tråden under seminariet var tanken om att kyrka och religion är ytterst viktiga för de flesta invandrare, även om detta lätt glöms bort i vårt sekulariserade samhälle.

 

Sektionen höll åtta möten. Därtill hölls en förberedande kartläggningsdiskussion hos Finska missionssällskapet 18.11 för att förbereda seminariet om åldrande år 2011. Minna Rasku har representerat sektionen i Kvinnosektionens projekt Fasta utan koldioxidavtryck.

 

5.2 Sektionen för fostran

 

Syftet med Sektionen för fostran är att erbjuda ERF:s medlemskrets möjlighet till interaktion när det gäller utbildning och fostran. Syftet är att främja utvecklandet av ekumenisk fostran i Finland samt inbördes respekt och ökad kännedom om ekumenik i alla åldersklasser.

 

Ordförande var Arto Kallioniemi (luth.), vice ordförande Sirpa Okulov (ort.) ja sekreterare Marianne Kantonen (ort.). Sektionen höll nio möten, fem på våren och fyra på hösten. Man arrangerade två seminarier och en Luciafest.

 

Den centrala uppgiften för sektionen är att följa med religionsundervisningen i grundskolan och gymnasiet, men också att följa upp förverkligandet av medlemssamfundens och samhällets övriga religionsundervisning. Bevakningen gällde i synnerhet verksamheten och debatten i arbetsgruppen för att reformera grundundervisningens allmänna mål och timresurs (den s.k. timresursgruppen). Sekreteraren uttryckte vid vårmötet den 19.4 i egenskap av den ortoxa kyrkans representant sina farhågor beträffande timresursgruppens förslag och uppmanade regeringen att vidta åtgärder för att trygga religionsundervisningens ställning. Ordförande biskop Teemu Sippo SCJ och generalsekreterare Heikki Huttunen sände 30.4 ett skriftligt ställningstagande till samtliga medlemmar i timresursarbetsgruppen.

 

ERF och Suomen Vapaakristillinen Neuvosto sände med anledning av utredningen Grundläggande undervisning 2020 – allmänna mål och timresurser ett gemensamt utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet, undertecknat av generalsekreterarna Virpi Loukkola och Heikki Huttunen. Utlåtandet utarbetades på basis av Hannu Koskinens, Mirkka Torppas, Sirpa Okulovs ja Marianne Kantonens arbete. ERF:s generalsekreterare ingick i den delegation som överlämnade skrivelsen om stöd för undervisningen i den egna religionen till undervisningsminister Henna Virkkunen den 27.10. Timresursgruppens rapport fick rikligt med respons, och undervisningsministern lät därför bli att bl.a. förespråka etik som nytt läroämne. Läroplansreformen strandade i riksdagen, och frågan överfördes till behandling i bästa riksdag.

 

Publikationen Ekumeeninen kasvatus - Mitä opimme toisiltamme om ekumenisk fostran publicerades den 28.4. Boken gavs ut i serien Ekumeniska Rådets publikationer och för finansieringen stod Finska Missionssällskapet. Redaktörer för artikelsamlingen var ped. mag. Mirkka Torppa och teol.mag. Antti Laine. De hade stöd av en redaktionskommitté, där sektionen representerades av Marianne Kantonen. Boken är det första grundläggande verket på detta område i vårt land. Den är väl lämpad för att användas inom församlingarna samt av lärare och studerande. Publikationen sporrar till att förverkliga ekumenisk fostran och att uppmuntra läsaren till egen ekumenisk tillväxt och fördjupad insikt. Recensionerna i medierna och läsarnas respons har varit positiva, och ekumenisk fostran har genom boken fått större synlighet.

 

Arvot mekin ansaitsemme (ung. Ge oss våra värderingar) var tema för ett seminarium om religionsundervisningen i skolan, som hölls i Missionskyrkan i Helsingfors 5–6.3 i samarbete med Finlands missionssällskap. Inemot 70 vänner av ekumenik från olika delar av Finland deltog. De flesta var lärare, men också andra yrkesmänniskor inom pedagogikens område samt anställda inom kyrkorna var med, liksom representanter för ickekristna religioner, konfessionslösa, undervisningsadministrationen och rektorer. Missionsledare Seppo Rissanen betonade i sitt öppningsanförande läsfärdighet i religion. Generalsekreterare Heikki Huttunen efterlyste bättre information om innehållet i den nuvarande religionsundervisningen. Riksdagsledamoten Raija Vahasalo, som är orförande för riksdagens kulturutskott, talade om religionsundervisningen och skolans värderingar. Ärkebiskop Jukka Paarma framhöll att värderingar inte kan läras ut lösryckta ur sitt sammanhang, liksom man inte kan undervisa i etik utan värdegrund. Ärkebiskop Leo behandlade religionsundervisningen som byggare av mångkultur. Efter föredragen hölls en ekumenisk kvällsgudstjänst i Uspenskijkatedralen, och kvällen fortsatte med glad samvaro över en kvällsbit i katedralens krypta.

 

Seminariets andra dag inleddes med laudes i Sankt Henrikskatedralen under ledning av biskop Teemu Sippo SCJ. Arto Kallioniemi talade om barnets rätt till undervisning i religion. Teol. dr. Valdemar Kallunki presenterade ämnet Religionens samhälleliga ställning och olika framtidsbilder. Undervisningsrådet Pekka Iivonen dryftade religionsundervisningens framtid. Sirpa Okulov ledde en paneldebatt om undervisningen i religion och livsåskådningsämnen under rubriken Fostran till helighet och värdighet i barnets och den ungas värld. Debattörerna var universitetslektor Jyri Komulainen, den mångkulturella Kalevalaskolans rektor Merja Laininen från Kuopio, lektor Suaad Onniselkä från Finlands muslimska råds undervisningsnämnd, ordföranden för filosofi- och livsåskådningslärarnas ämnesförening Ukri Pulliainen samt vice rektorn för Helsingfors judiska skola Daniel Weintraub. Seminarieinläggen och debattörerna blev mycket uppskattade och diskussionens vågor gick höga. Seminariet uppmärksammades bl.a. i huvudnyhetssändningen i Yles TV1 den 5.3 och i pressen. Det faktum att många deltagare kommit från avlägsna delar av landet visar också att det var ett viktigt tema som behandlades.

 

Hengellinen ohjaus ja koulu (Andlig vägledning och skolan) var temat för ett seminarium som Ungdomssektionen och Sektionen för lärofrågor anordnade i Helsingfors ortodoxa församling 12–13.11. Seminariet öppnades av generalsekreterare Heikki Huttunen. Syster Theresa Jezl berättade om spiritualiteten i den katolska kyrkans undervisning. Universitetslektor Martin Ubani behandlade spiritualitet, fostran, och spiritualitetsfostran. Även denna gång hölls en ekumenisk kvällsgudstjänst i Uspenskijkatedralen, med en kvällsbit i kryptan efteråt. Den andra dagen inleddes med laudes förrättad av pastor Risto Korhonen i Domkyrkans krypta. Undervisningsrådet Anneli Rautiainen och rektor Marianne Ropponen höll en tvårektorsdialog under temat Rektor i religionernas djungel. Risto Korhonen, som är högskolepastor vid Tammerfors universitet, diskuterade andlighet i ett utbildningssamfund och undervisningsrådet Pekka Iivonen behandlade religionsutövande i skolan under rubriken Bordsbön – religionsutövning eller -undervisning? Ärkemandrit Andreas Larikka talade om andlig vägledning i den ortodoxa kyrkans tradition. Även detta seminarium samlade ett sjuttiotal deltagare och utgjorde för lärarnas del en fortbildnings- eller så kallad VESO-dag.

 

Seminariedeltagarna kom från ett geografiskt mera utbrett område än tidigare. De mest långväga resenärerna kom från Uleåborg och Enare, men också östra och västra Finland uppvisade större representation än tidigare. Seminariet och föredragshållarna fick mycket positivt betyg av deltagarna.

 

Luciadagen firades den 13.12. på ERF:s kansli. Talare vid den ekumeniska andakten var Rüdiger Noll, direktor för kommissionen för kyrka och samhälle inom Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). Barnen i familjen Skipdahl-Vuorio och deras vänner utgjorde Luciaprocessionen, och de var försedda med den nya samarbetspartnern World Visions insamlingsbössor. Intäkterna gick till WV:s katastroffond. Festen var lyckad: glögg och en fin anda värmde många under en kall vinterdag.

 

5.3 Kvinnosektionen

 

Kvinnosektionen fortsatte arbetet med att stöda kvinnor i kyrka och samhälle och förstärka den gemensamma kristna identiteten. För att uppnå sitt syfte deltog kvinnosektionen aktivt, både hemma och utomlands, i diskussioner om kvinnofrågor, i samlingar om kontakter till olika religioner. Sektionen uppmuntrade medlems- och observatörssamfundens och partnerorganisationernas kvinnor till ett aktivare ekumeniskt engagemang.

 

Ordförande var Eija Kemppi (ev.-luth.), vice ordförande Iris Rajamaa (met.), sekreterare Tiina Malinen-Woodward (ort.) och som informatörer fungerade Leena Mäkitalo (Sinapinsiemen ry) och Anne Lagerstedt (Finlands kristliga fredsrörelse).

 

Mötena hölls i Frälsningsarméns museum, Helsingfors ortodoxa församling, Finlands Missionssällskap, NNKY och hos evangelisk-lutherska kyrkostyrelsen. I samband med mötena presenterades de olika samfundens historia och nuvarande verksamhet. Risto Cantell, som leder kyrkostyrelsens avdelning för utrikesärenden, berättade om kyrkosamfundens ekumeniska överläggningar och de resultat som man har nått.

 

I Nordisk ekumenisk kvinnokommitté (NEKK) representerades sektionen av Eija Kemppi. NEKK:s ledningsgrupp sammanträdde i Helsingfors 12−13.4. Finländarna Sirpa-Maija Vuorinen och Heidi Jäntti sitter också med i kommittén som representanter för evangelisk-lutherska kyrkan. Kommitténs möte i april gällde planeringen av en konferens i augusti. I Helige Hermans av Alaska kyrka i Esbo hölls en kvällsgudstjänst, som förrättades av fader Andreas Larikka. Ikonmålaren Tove Ahlbäck presenterade kyrkans imponerande målningar. KFUK-förbundet bjöd på middag med generalsekreterade Pirjo-Liisa Penttinen som värdinna.

 

Naturens upplivande effekt med tanke på andlighet och vardagsliv fick konkret uttryck den 29−30.5 i seminariet Ravitseva luonto (ung. Närande natur). Helsingfors ortodoxa församlings lägercentrum i Loppi erbjöd en förträfflig inramning för ett trettiotal deltagare, som bl.a. fick höra författaren Eeva Tikka berätta om den andliga naturdimensionen i sina verk. Fotografen Jouko Lehtolas naturbilder fanns utställda. Fil. mag. Tuuli Lukkala föreläste om naturens helgd, och Mirva Ahlqvist-Nieminen från marthorna gav tips om användningen av örter. Andakterna hölls av generalsekreterare Heikki Huttunen, pastor Eija Kemppi, major Sirkka Paukku och konstnären Tiina Malinen-Woodward. Naturtemat fortsatte på hösten i en arbetsgrupp för att planera en fastetid utan koldioxidavtryck för våren 2011. Arbetsgruppen bestod av Eija Kemppi, Tiina Malinen-Woodward, Leena Mäkitalo och Minna Rasku från Etiska sektionen.

 

På norska Sola vid Nordsjön ordnades Nordisk ekumenisk kvinnokonferens 5−8.8. Temat för konferensen var När levt liv finner skapande uttryck och den samlade femtio kvinnor från fem länder. Från Finland deltog Eija Kemppi, Sinikka Metsätähti, Tiina Malinen-Woodward och Sirpa-Maija Vuorinen. Konferensen närmade sig temat via andligt liv, lyrik, teater och bildkonst. Exempelvis Irja Askolas dikt Että ette unohtaisi (Att ni inte skall glömma) togs upp under konferensen. En nordisk diktkavalkad hade sammanställts i ett häfte, som var illustrerat med Sirpa-Maija Vuorinens naturbilder. Tiina Woodward-Malinen höll föredrag om ikonkonstens och bildkonstens inbördes förhållande med utgångspunkt i sitt eget skapande. Hon ledde också en workshop om österländsk och västerländsk syn på religiös konst. Den finländska gruppens ikonutställning väckte stort intresse. Den nordiska ekumeniska kvinnokonferensen i Norge fick en tydlig ekumenisk dimension genom att den ortodoxa kyrkans bildtradition lyftes fram. Konferenserna har tidigare varit tacknämligt fokuserade på kvinnosaken, men den ekumeniska aspekten har fått mindre uppmärksamhet. Sektionen fick ekonomiskt stöd av ortodoxa kyrkan i Finland för presentationen av ikontemat.

Den åttonde generalförsamlingen för Europas kristna ekumeniska kvinnoforum hölls i Loccum i Tyskland den 23−29.8 under temat Deltagande och ansvar. Hela 166 kvinnor från 27 länder deltog. De finländska deltagarna var Outi Piiroinen-Backman, Leena Kangas, Eija Kemppi och Anne Lagerstedt. Genom detta forum kan kvinnosektionen följa med den kyrkliga och interreligiösa utvecklingen i Europa och hålla sig à jour med exempelvis frågor som rör kvinnors mänskliga rättigheter och sociala problem i Östeuropa.

 

Inom ramen för projektet Abrahams döttrar bekantade sig sektionen med synagogan i Helsingfors. Projektet omfattade också seminariet Mikä meille on pyhää (Vad är heligt för oss) som samlade ett fyrtiotal aktiva deltagare från olika religioner på hotell Helka den 24.10. Nurit Steinbock-Vatka och Nina Nadbornik presenterade judendomen; livets helgd, helgdagstraditionerna och budordens betydelse. De kristna företräddes av Ulla Lumijärvi, som jämförde den heliga Teresas av Avila tänkesätt med luthersk teologi, samt Aino Nenola, som tillförde temat den ortodoxa synvinkeln: tankar om den helgelse som förmedlas av kyrkan, liturgin och isynnerhet eukaristin och bönen. Hamide Caydam från det tatariska samfundet berättade att det som islam håller för heligt är tro, gudstjänst, moral, människans förnuft, heder, egendom, familj, barnuppfostran, diet och heliga platser. Suaad Onniselkä från Finlands islamförsamling den islamiska församlingen framhöll fastans och pilgrimsvandringens betydelse.

 

Ledningsgruppen för NEKK höll sitt andra möte under året i Uppsala i Sverige 30.11−1.12. Eija Kemppi representerade sektionen och Sirpa-Maija Vuorinen evangelisk-lutherska kyrkan. Under mötet diskuterades Norgekonferensens resultat på basis av den respons som hade inkommit. Nordiska ekumeniska kvinnokonferensen ordnas vartannat år, och det är Finlands tur att stå som värdland nästa gång. I Uppsala beslöts att konferensen i Finland ska hållas 16−19.8.2012. Ledningsgruppen ansåg det vara av central betydelse att biskop Irja Askola kan delta. Tidpunkten har noterats i biskopens kalender. För kvinnosektionen betyder konferensarrangemangen en ny utmaning i verksamheten.

 

5.4 Ungdomssektionen

 

Sektionens syfte är att främja ekumeniskt ungdomsarbete i Finland och erbjuda unga möjlighet att delta i nationellt och internationellt ekumeniskt ungdomsarbete.

 

Ordförande var Laura Hytti (ev.-luth.), sekreterare Henri Järvinen (ev.-luth.), och vice ordförande Sami Lehto (fri.).

 

Verksamhetsårets tyngdpunkt lades på att utveckla informationsverksamheten. Utbildningsprogrammet för ekumenik och internationell verksamhet Ketko fortsatte. Sektionen deltog aktivt i att kläcka idéer för och redigera publikationen Ekumeeninen kasvatus − Mitä opimme toisiltamme (Ekumenisk fostran − Vad lär vi av varandra). Laura Hytti och Sami Lehto hörde till redaktionsgruppen och skrev en artikel var. Sektionsmedlemmarna Henri Järvinen ja Teemu Toivonen bidrog också med var sin text. Boken innehåller avsnittet Ekumenia kirkkojen nuorisotyössä (Ekumenik i kyrkornas ungdomsarbete). Recensionerna har varit positiva, boken har fått ett gott mottagande. Facebook-sidan Nuorten ekumeniaa grundades och en presentationsbroschyr utarbetades. Sektionen inledde planeringen av en dokumentär film om ungdomars religiositet. När filmen är klar kan den användas som stöd för ekumenisk fostran. Man har ansökt om finansiering för projektet, och förproduktion med Myrskykallio-Filmi har inletts.

 

Ketko™

I Helsingfors anordnades en Ketko-kursen i samarbete med Koulutuskeskus Agricola och i Joensuu med Finlands Kristliga Studentförbund (FKS) och Ortodoxa studentförbundet (OOL). Samarbetet löpte smidigt. För avlagd kurs får man studiepoäng vid de teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuus universitet samt Diakonia-yrkeshögskolorna. Ketko är ett skyddat varumärke.

 

Ketko erbjuder en god kunskaps- och erfarenhetsgrund och hjälper unga att bli ekumeniskt aktiva. Under utbildningen bekantar de sig med olika kyrkor och samfund i både teori och praktik. Kursdeltagarna får omfattande insikter om den ekumeniska rörelsen, om förutsättningarna för internationell verksamhet, kristligt livt och aktuella frågor. Ketko genomförs under fyra veckoslut under ett läsår. På våren utexaminerades nio unga från Helsingforskursen och fyra från Joensuukursen. På hösten inleddes 13 personer kursen i Helsingfors och sju i Joensuu. En artikel om Ketko under rubriken Ei kannata keskittyä oppiriitoihin (ung. Häng inte upp er på lärotvister) publicerades 3.3 i RV-lehti.

 

Arbetet med att utveckla utbildningsprogrammet för ekumenik och internationell verksamhet för kyrkornas ungdomsarbetare (Ketko Pro) fortsätter. Henri Järvinen och en arbetsgrupp har gjort upp kursinnehållet och han har även satt igång de praktiska arrangemangen för den första kursgruppen. Endast två personer anmälde sig ändå för till den första gruppen som skulle ha startat på hösten så projektet flyttades framåt med ett år. Tanken är att få ihop en studiecirkel på minst fem personer. Ketko Pro har godkänts i 2011 års kurskalender för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, och pilotkursen ska köra i gång under hösten 2011.

 

Internationella kontakter

Sektionen är medlem i Ekumeniska ungdomsrådet i Europa (Ecumenical Youth Council in Europe, EYCE) och information om EYCE:s kurser och internationella evenmang delades ut via Ketko och listan för ungdomsekumenik. Ämnen som behandlades var demokrati och olika generationer, ungdomsorganisationernas roll och möjligheter under den rådande ekonomiska krisen, klimaträttigheter samt fundamentalism och de religiösa samfundens roll. I Tallinn ordnades 18−25.4 kursen Democracy for all! − A training course for youth leaders fostering inter-generational dialogue som Antti Nironen deltog i. Iina Jokilaakso var som sektionens representant på mötet för de nationella kontaktpersonerna i Belfast den 8−12.10, där man planerade EYCE:s framtida verksamhet och kursprogram.

 

Sektionen stödde finländska ungdomars medverkan i internationella ekummeniska evenemang. Anne Noren och Susanna Punkari deltog den 28.3−4.4 i European Fellowships påskkurs i Estland, Equal Respect − Human Dignity. Maija Orsila var med om det ekumeniska, internationella förhandlingsmötet Called to be Holy för kvinnliga teologer som anordnades av KFUK-förbundet, Naisteologit ry och Finska Missionssällskapets kvinnor i Helsingfors 8−10.6. Ville Jalovaara deltog den 17−19.8 i symposiet Political Theology Agenda, anordnat av Sussex Centre for the Individual and Society Bosseys ekumeniska institut. Ungdomarna har delat med sig av sina upplevelser och funderingar på ERF:s webbplats.

 

Ungdomars religionsdialog

Sektionen har sedan 2006 deltagit i religionsdialog för unga. Religionsdialogen är ett nytt område inom det ekumeniska arbetet och dess verksamhetsformer är stadda i utveckling. Religionsdialogsekreterarna bildade tillsammans med unga inom andra religiösa traditioner ett nätverk som har fått namnet NuDi (av Nuorten Uskotodialogiverkosto, Religionsdialognätverk för unga). I nätverket deltar förutom representanter för ungdomssektionens företrädare för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Bodhidharma ry samt Helsingfors islamiska församling. Sekreteraren för religionsdialog vid Byrån för kyrkans mission deltog också i nätverket, som var med om Studenternas Missionsförbunds religionsdialogkväll 18.11. Anni Mustonen åkte till organisationen United Religions Initiatives konferens Walking the Talk − Bringing Interfaith Action in Each Town in Europe i Istanbul samt deltog i URI:s utbildningsprogram Intergenerational Mentorship. Sekreterarna deltog även i Islamic Information Centers verksamhet samt Golden Rule in Business-seminariet vid Haaga-Helia yrkeshögskola.

 

Händelser

Evangelisk-lutherska kyrkans rådplägningsdagar för barn- och ungdomsarbetet i Jyväskylä 12−14.1. Ungdomssektionen kom med ett initiativ för att ekumeniken skulle få en synlig närvaro under dagarna, som samlade över tusen yrkesmänniskor inom det kyrkliga barn- och ungdomsarbetet. Panelen Ekumenik hade ett par hundra åhörare. I den ekumeniska aftonandakten var så gott som alla deltagare närvarande. På marknadstorget under evenemanget var det ekumeniska ståndet populärt. Generalsekreteraren, projektsekreterare Anna Hyvärinen och Tiina-Mari Mällinen från kansliet deltog i arrangemangen vid sidan av sektionens medlemmar.

Publiceringen av boken Ekumeeninen kasvatus (Ekumenisk fostran) på Finska Missionssällskapet 28.4 samlade en rundlig publik.

 

Sommaren är här − säsongsöppning 27.5 på Svartholmen i Helsingfors lockade många ungdomar till glad samvaro. Stämningen var på topp med Taizé-andakt, musicerande av kören Herännäisnuorten kuoro med  tillhörande kvartett och sommardebatt. Vid Ortodoxa kyrkodagarna i Joensuu den 11−13.6 presenterades den ekumeniska ungdomsverksamheten i ett infostånd. I festtältet visades inforeklam om olika teman kring ekumeniska Ansvarsveckan.

 

Ystävänä vieraalla maalla -ekumeeninen tarinapaja (Vän i främmande land) var en ekumenisk workshop om berättelser i Alexanderskyrkan i Tammerfors 16.10. Pastor Riitta Heino talade på temat Gästfrihet i den kristna traditionen. I programmet ingick också en paneldebatt där Emmanuel Eneh från Tammerfors internationella församling talade om Vänskapens betydelse i nigerisk kultur och Esa Hämäläinen och Ibrahim Palani från pingsförsamlingen Tampereen Helluntaiseurakunta talade om Andens frälsande vänskap – kyrkan som den asylsökandes stöd.

 

Seminariet Hengellinen ohjaus ja koulu (Andlig vägledning och skolan) hölls 12−13.11 i Helsingfors. Det arrangerades i samarbete med sektionerna för fostran och lärofrågor. Mer under rubriken Sektionen för fostran.

 

Förberedelser för att ge ut en salvadoransk folkmässa på CD tillsammans med Finlands Kristliga Studentförbund inleddes. Mässan gavs ut år 1984 för att hedra minnet av ärkebiskop Oscar Romero och hans arbete. Romero mördades i El Salvador framför altaret i sin kyrka år 1980. Sångerna på skivan har uppstått bland folket i El Salvador och vittnar om ett svårt ansatt, fattigt folk som vänder sig till Gud. Musiken är fortfarnade aktuell i dag.

 

5.5 Sektionen för lärofrågor

 

Syftet med sektionen för lärofrågor är att erbjuda ERF:s medlemskrets möjlighet till interaktion för att främja lärofrågor. Sektionens uppgift är att hjälpa kyrkor och kristna samfund att lära känna varandra, främja deras enhet och avlägsna fördomar. För att uppfylla sitt syfte följer sektionen med den ekumeniska diskussionen hemma och utomlands och särskilt Faith and Order-kommissionens verksamhet och arrangerar ekumeniska seminarier och evenemang om aktuella lärofrågor.

 

Ordförande var Pekka Metso (ort.), vice ordförande Minna Hietamäki (ev.-luth.) och sekreterare Heikki Repo (ev.-luth.).

 

Sektionens konstituerande möte hölls 5.3 hos Finska Missionssällskapet. Närvarande medlemmar presenterade sig inför den nya sektionsperioden. Diskussion fördes på axeln tro-vetenskap-ateism med tanke på planeringen av höstens seminarium.

 

Diakonatet som en del av kyrkans ämbete och frågan om reception var mötestema i Sana-huset i Helsingfors 20.5. Teol. dr. Kaisamari Hintikka talade om den evangelisk-lutherska kyrkans debatt om diakonämbetet. Det har ända sedan 1970-talet funnits en strävan att utveckla diakonämbetet och -identiteten, men det är sedan 1980-talet som diakonatsreformen har varit en ständigt återkommande punkt på dagordningen för det kyrkliga beslutsfattandet. Pekka Metsos inlägg presenterade australiern John Collins forskning och gav en översikt av i synnerhet diakonissaämbetet i östkyrkorna. Petter Kornilow presenterade Frälsningsarméns synsätt. Frälsningsarmén betonar de troendes prästerskap som tillhör alla. Frälsningsarmén anser att samtliga kall och ämbeten är diakoni, tjänande arbete. Ur de troendes skara kallar Kristus somliga till heltidstjänare, officerare. Att utnämnas till officer innebär att man får befogenhet att utöva andligt ledarskap.

 

Tapani Rajamaa presenterade mottagandet av lärosamtalen mellan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och metodistkyrkorna i Finland. Avtalet godkändes av metodistkyrkorna år 2009 och fick godkännande också av den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte veckan före sektionsmötet.

 

Den 24.9 hölls sektionens möte i Helsingfors ortodoxa församling. En verksamhetsplan för år 2011 gjordes upp och man förberedde sektionens eftermiddagsseminarium.

 

Tro-vetenskap-ateism var temat för ett seminarium som samlade omkring 200 personer i Helsingfors ortodoxa församlings utrymmen fredagen den 24.9. Publikframgången förklaras av att de klarast lysande experterna inom den här frågeställningen hade ställt upp: teol. och fil. dr. pastor Matti Amnell, professor Kari Enqvist, teol.mag. Ilse Paakkinen, professor Esko Valtaoja och biskop emeritus Juha Pihkala. Ordet leddes av teol.dr. Jyri Komulainen. Sektionens ordförande Pekka Metso öppnade debatten och generalsekreterare Heikki Huttunen sammanfattade den i sitt slutanförande. Seminariet utgjorde ett utmärkt exempel på att ett ämne som väcker stora passioner och motsättningar kan behandlas konstruktivt och i god anda. Det enda som behövs är god vilja, ömsesidig respekt, öppenhet, samt vilja att lyssna och förstå.

 

Andlig handledning och skolan var tema för ett seminarium som ordnades i samarbete med Ungdomssektionen och Ssektionen för fostran 25.11. Sektionens medlemmar deltog 25.11 i symposiet Edinburgh II och Lausanne III − Världsmission igår, idag, imorgon som hölls i Vetenskapernas hus.

 

5.6 Sektionen för lokalekumenik

 

Sektionens syfte är att erbjuda ERF:s medlemskrets och kristna i olika kyrkor och samfund möjlighet till interaktion för att främja den lokala ekumeniken.

 

Sektionens ordförande var kyrkoherde Matti Wallgrén (ort.) och vice ordförande var pastor Arto Kortemaa (fri.) och kyrkoherde Arto Penttinen (luth.). Sekreterare var pastor Veijo Koivula (luth.).

 

Sektionen samlades till tre möten under vilka man disktuerade aktuella ekumeniska frågor och lokalekumenisk verksamhet på olika håll i vårt land. Att dela information och idéer samt tillsammans reflektera över dem skapade en intensiv debattatmosfär under sektionens möten. Ett centralt ämne var den ekumeniska böneveckan för kristen enhet, Ansvarsveckan, världsböndagen och det ekumeniska bibelevenemang som på initiativ av Finska Bibelsällskapet ordnas i maj. Sektionen har strävat efter att ha nära kontakter till lokal ekumenik överallt i Finland.

 

Det åttonde Lokalekumeniskt forum hölls i Forssa 4.10. Forumets centrala tema var sändning och vittnesmål. Under dagen bekantade sig de cirka 50 deltagarna från olika delar av landet med lokal ekumenik och utbytte erfarenheter. Kyrkoherde Esa Löytömäki i den lokala lutherska församlingen hälsade deltagarna välkomna tillsammans med frikyrkopastorn Pekka Murtolahti och pinsgförsmlingens pastor Tapio Sopanen. Mötesplatser var en luthersk kyrka, en församlingsgård, en frikyrka och ett ortodoxt verksamhetscenter. I Forssa råder goda kontakter mellan samtliga kristna församlingar och samarbetet har långa anor. De anställda inom de olika samfunden känner varandra och samarbetet är dynamiskt. I synnerhet Katukirkko- och Sinisoppi-verksamheterna presenterades.

 

Den höga arbetslöshetsprocenten i Forssa ledde till grundandet av verksamheten Katukirkko (Gatukyrka) inleddes år 1997. Tidigare hade gatumission endast förekommit genom enskilda parter. Gatukyrkans verksamhetsform stöder församlingsarbetet inom ett område som är alltför stort för en enskild församling att axla. Ansvaret delas mellan lutheraner, pingstvänner och friförsamlingen. Projektet Sinisoppi grundades för att ta itu med missbruksproblem i Forssa. En stor styrka för båda projekten har varit den ekumeniska kopplingen, vardagens levande ekumenik. Pingstförsamlingens Taina Hintsanen och den lutherska församlingens diakon Anneli Tuovila presenterade diakoniarbetet i Forssa. Det ortodoxa verksamhetscentret stod värd för en avslutningstjänst som förrättades av fader Kari Räntilä. Disponent Heikki Halme berättade om det vackra sakrala rum som har skapats i en före detta affärslokal.

 

Nästa lokalekomeniska forum kommer att hållas i Tammerfors hösten 2011.

 

5.7 Sektionen för finlandssvensk ekumenik

 

Sektionens syfte är att erbjuda ERF:s svenskspråkiga medlemmar, observatörer och partnerorganisationer möjlighet till interaktion, att behandla aktuella ekumeniska frågor ur de svenskspråkiga samfundens och Borgå stifts synvinkel, och att främja den lokala ekumeniken.

 

Sektionens ordförande var Jan Edström (sv. bapt.) och sekreterare Sara Torvalds (kath.).

 

Den 19 januari i St Henrikskatedralens prästgård i Helsingfors planerades seminariet om biktens teologi Binda och lösa. Ekumeniska ansvarsveckan diskuterades, ett förslag på ekumenisk förbönslista lades fram. Sektionen efterlyste en ekumenisk nätportal som kunde upprätthållas i samarbete mellan Ekumeniska Rådet, Kyrkpressen och andra aktörer.

 

Den 4 mars hölls mötet hos Frälsningsarmén och museet på Mikaelsgatan i Helsingfors presenterades. Sektionen uppmärksammade och rapporterade om aktuella ekumeniska frågor som höstens finlandssvenska diakonidagar, sommarens frikyrkliga sommarkonferens, lutherska kyrkans tema Helig.

 

Tredje mötet hölls den 7 april i Betelkyrkan, Helsingfors. Bland rapporterna nämndes Ansvarsveckans människohandelsseminarium och kommande teaterprojekt för skolorna, Världsböndagens gudstjänst.  Sektionen föreslog att konfirmation och kristen fostran skulle tas upp vid ett kommande seminarium.

 

Fjärde mötet hölls i Andreaskyrkan i Helsingfors. Bland raporterna: den ortodoxa Chrysostomosliturgin översätts till svenska och Ansvarsveckan.

 

Seminariet Binda och lösa – ekumeniskt seminarium om biktens teologi hölls fredagen den 19 november 2010 vid teologiska fakulteten i Åbo, som arrangerade seminariet med sektionen. Medverkande var professor Tage Kurtén, pastor Henrik Nymalm (Missionskyrkan), kommendör Vibeke Krommenhoek (Frälsningsarmén), fader Paolo Nguyen Toan Tri (Katolska kyrkan), teol. mag. Gerd Snellman (laestadianska väckelsen inom lutherska kyrkan) och fader Mikael Sundqvist (ortodoxa kyrkan). Kyrkpressen rapporterade från seminariet med en stor artikel och anförandena kan läsas även i www.ekumenia.fi.

 

6 Förvaltning och ekonomi

 

6.1 Rådets möten

 

Vårmötet

Rådets vårmöte hölls hos Finska Missionssällskapet 19.4. Missionsdirektor Seppo Rissanen hälsade mötesdeltagarna välkomna och inledde en andakt. Till de stadgeenliga ärendena hör behandling av föregående års verksamhetsberättelse och bokslut. Två betydande ekumeniska publikationer såg också dagens ljus under mötet: Toivon siemen, en rapportbok om Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Lyon, och Ekumeeninen kasvatus – Mitä opimme toisiltamme?, en bok om ekumenisk fostran. Efter de stadgeenliga ärendena behandlade vårmötet missionsfrågan vid ett seminarium som var öppet för allmänheten och vars tema var Edinburgh 1910 och den ekumeniska missionsvisionen. Risto Ahonen höll huvudanförandet på temat Varför Edinburgh 1910? Arto Hämäläinen talade om Synpunkter på pingströrelsens missionsvision medan Outi Vasko berättade om Den växande ortodoxa kyrkan i Kenya.

 

Höstmötet

Kyrkorna i Europa markerade år 2010 som migrationens år, vilket gav höstmötet 28–29.10 sitt tema. Mötet hölls i samarbete med Valamon kansanopisto i Nya Valamo i Heinävesi. Höstmötet inleddes med en bönegudstjänst i Kristi förklarings klosterkyrka. Gudstjänsten förrättades och välkomsthälsningen framfördes å ärkebiskop Leos vägnar av biskop Arseni. Ordförande, biskop Teemu Sippo SCJ öppnade höstmötet och talade om den kända tysken Gottfried Wilhelm Leibnitz tankar om ekumenik från perioden kring sekelskiftet 1700. Mötet behandlade stadgeenliga ärenden vilka under höstmötet i huvudsak handlar om planering av verksamheten för följande år. ERF fick också två nya partnerorganisationer, Religionernas samarbete i Finland RESA-forumet rf samt utvecklingssamarbetsorganisationen Vision Finland.

 

Ecklesiastikråd Risto Cantell tackades för hans flera decennier långa engagemang samt ihärdiga och visionära ekumeniska insatser. Cantell går i pension från årsskiftet och slutar representera sin kyrka i ERF. Samfundsledare Hannu Vuorinen skulle fylla 50 år följande söndag (31.10) och det markerade mötet också.

 

Efter torsdagens officiella möten inbjöd ärkemandrit Sergei deltagarna på kaffe och te i hans residens. Kaffestunden präglades av en varm atmosfär och efteråt guidade ärkemandriten sina gäster på finska medan fader Sergius Colliander skötte guidningen på svenska. Ortodoxa kyrkostyrelsen bjöd på en festmiddag med biskop Arseni som värd.

 

Ortodoxa kammarkören och Puijon kamarikuoro uppträdde med ekumenisk aftonmusik på temat Bred dina vida vingar. Kören håller på med en serie samkonserter med kyrkomusik från öst och väst. På programmet fanns Rossini och Rachmanin samt Einojuhani Rautavaaras komposition till psalmerna 141 och 142. Kvällsmusikkonserten avslutades med Suojaavat siipes (Bred dina vida vingar). Nunnan Kristoduli talade om det kristna livet som vallfärd och migration. Hon konstaterade att en kristen ska vara fri, även om det är svårt, och inte klamra sig fast vid platser eller ens vid människor.

 

Migrationstemat fortsatte på fredagen med ett seminarium om temat under rubriken Jag är en främling på jorden, dölj inte dina bud för mig, efter psalm 119. Där speglade man dagens invandring mot den upplevelse av evakuering som Valamo kloster och andra karelare har upplevt. Seminariet leddes av Valamon kansanopistos rektor Sirpa Koriala och inledningen till temat gavs av Riistavesi församlings tf. kyrkoherde Kirsi Leino. I workshops diskuterades temat ur olika synvinklar: 1. Bön som vandring in i ens eget innersta (nunna Kristoduli) 2. Evakuerad – en miljon finländares överlevnadshistoria (fil.mag. Heli Kananen) 3. Religionsfrihet och själavård för invandrare (pastor Timo Keskitalo) 4. Migration – en utmaning för kyrkorna (tf. kyrkoherde Kirsi Leino).

 

Efter workshopsarbetet var det dags för ett sammandrag av den evangelisk-lutherska biskopen Matti Repo och allmän diskussion. Under diskussionen påtalades bl.a. problemet att invandrare inte alltid styrs till de kyrkor de tidigare har tillhört. I stället har de till och med lockats att konvertera till andra kyrkor, vilket står i konflikt med Charta Oecumenica som undertecknades år 2001. Även minoritets- och majoritetsfrågor väckte debatt.

 

Höstmötet avslutades med ett besök i Lintula kloster, där gästerna mottogs med värme för en presentation av klostret och blev bjudna på kaffe.

 

6.2 Styrelsen

 

Styrelsen samlades till fem möten. Tv å av dem hölls i gästfria biskopsgårdar, som gäster hos Helsingfors katolska stift och Tammerfors evangelisk-lutherska stift.

 

Ordförande var biskop Teemu Sippo SCJ (kat.) och hans suppleant generalvikarie Wieslaw Swiech SCJ (kat.)

Vice ordförande var:

Biskop Matti Repo (ev.-luth.) och suppleant pastor Antti Kruus (ev.-lut.)

Teol.mag. Outi Vasko (ort.) och suppleant överdiakon Juha Lampinen (ort.)

Pol.mag. Markus Österlund (missionskyrkan) och suppleant pastor Mayvor Wärn-Rancken (met.)

Övriga medlemmar var:

Teol.dr. Päivi Jussila (ev.-luth.) och suppleant teol.lic. Veijo Koivula (ev.-luth.)

Teol.dr. Tomi Karttunen (ev.-luth.) ja varaedustajana TT Minna Hietamäki (ev.-luth.)

Biskop Simo Peura (ev.-luth.) och suppleant domprost Matti Poutiainen (ev.-luth.)

Samfundsledare Hannu Vuorinen (fri.) och supleant pastor Soile Salorinne (met.)

 

6.3 Personal

 

ERF:s kansli sköter ett stort arbetsfält. Kansliets insatser är ett arbete som ofta inte märks innan det blir ogjort. Det dagliga arbetet består av konsultation, information och ekumenisk källhandledning. ERF:s kansli skötte otaliga kontakter till såväl evangelisk-lutherska kyrkans kyrkostyrelses olika avdelningar som andra medlemskyrkor och främjade det ekumeniska samarbetet i stort som smått. ERF bedrev genom sina sektioner och i samarbete med sina samarbetsparter − trots sina små personresurser − en bred verksamhet som erbjöd ekumenisk expertis på många områden till nytta för kyrka och samhälle.

 

I slutet av året uppgick personalstyrkan till 5 personer (6 personer i slutet av föregående år). Fyra av de fem anställda var tillsvdiareanställda (3 personer) och en person var visstidsanställd (3 personer). Antalet årsverken under redovisningsperioden var 4,5 (året innan 4,3). Av personalen arbetade 3 (4) personer med stödfunktioner och allmän förvaltning på kansliet medan två (2) var projektsekreterare för Ansvarsveckan.

 

Generalsekreterare var Heikki Huttunen, byråsekreterare Sirpa-Maija Vuorinen (från 1.10 administrativ sekreterare). Perry Johansson var deltidsanställd ekonom, projektsekreterare för Ansvarsveckan på deltid var Anna Hyvärinen medan Jan Edström var visstids- och deltidsanställd projektsekreterare på svenska för Ansvarsveckan. Deltidsanställda byråbiträdet Tiina-Mari Mällinens visstidsanställning tog slut i slutet av maj. Hon prästvigdes 30.5 och hon började arbeta som församlingspastor i Lappeen seurakunta.

 

Ryskfödda Marina Gargi gjorde sin arbetspraktik inom arbetskraftsförvaltningens invandrarutbildning på kansliet 8.11–17.12.

 

6.4 Ekonomi

 

Räkenskapsperioden uppvisade ett överskott på 17 441,52 euro (underskottet under föregående räkenskapsperiod 76,73 euro) och det egna kapitalet uppgick i slutet av året till 26 382,41 euro (8 940,89 euro). Fondkapitalet i slutet av året var sammanlagt 21 734,02 euro (24 734,02 euro). Föreningen och dess fondmedel har i huvudsak deponerats i en placeringsförsäkring med låg risk.

 

Intäkter

Räkenskapsperiodens intäkter var 402 792,68 euro (föregående räkenskapsperiod 355 885,11 euro), vilket var en uppgång på 13,2 % jämfört med året innan. Församlingarnas andel av alla intäkter uppgick till 45,2 % (36,9 %). Statsbidrag uppgick till 11,7 % (18,8 %) och medlemssamfundens andel till 35,7 % (41,0 %) av intäkterna. Officiella kolekter från församlingarna uppgick till 171 357,38 euro (122 709,97 euro) medan de fria kollektmedlen var 4 597,79 euro (3 891,23 euro) och budgetstödet 6 030,00 euro (4 780,00 euro). Statstödet uppgick till sammanlagt 47 000,00 euro (67 000,00 euro). Intäkterna från medlemssamfunden var 143 655,50 euro (145 983,47 euro). Föreningens ränteinkomster från placerings- och finansieringsverksamhet var 2 397,48 euro (2 570,53 euro).

 

Utgifter

Verksamhetsutgifterna för räkenskapsperioden var 385 351,16 euro (355 961,84 euro under föregående räkenskapsperiod) vilket innebar en ökning på 8,3 % jämfört med året innan. Löner och arvoden med biutgifter uppgick till 231 049,83 euro (225 830,07 euro) inklusive löner och arvoden samt biutgifter för övriga verksamhetsomrdåen. Avskrivningarna på anläggningstillgångar uppgick till 180,66 euro (240,88 euro). Ansvarsveckans kostnader var 93 673,95 euro (84 926,55 euro), och de ökade med 10,3 % jämfört med året innan. Utgifterna för övrig egentlig verksamhet var 26 395,07 euro (26 368,80 euro). Kostnaderna för stödfunktioner och allmän förvaltning var 89 091,61 euro (65 653,67 euro), och de ökade med 35,7 %. Av verksamhetsutgifterna utgjorde stödfunktionerna och den allmänna förvaltningen 23,1 % (18,5 %).

 

7 Medlemskap

 

ERF är observatör (associated council) i Kyrkornas Världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor. ERF har också en representant i Svenska Bibelsällskapets huvudmannaråd. ERF är medlem i Utbildningscentret Agricola (tidigare Kristliga studiecentralen), som är samarbetspart i bl.a. utbildningsprogrammet KetkoTM. ERF är grundande medlem i Uskontojen yhteistyö Suomessa – USKOT-foorumi – Religionernas samarbete i Finland RESA-forumet rf.

 

8 Utvärdering

 

Kristi närvaro och roll i det finländska samhället utmanades på ett aldrig tidigare skådat sett i slutet av år 2010. Aktuella frågor om kön och etik väckte skarp och i viss mån också konfliktfylld debatt bland kristna, i synnerhet inom kyrkorna. Den lutherska majoritetskyrkan ställdes inför de största utmaningarna då den offentliga debatten provocerade vissa medlemmars bräckliga motivation att tillhöra kyrkan. Gränserna för debatten gick ändå inte mellan de olika kristna kyrkorna, utan också inom dem. I enlighet med sin uppgift strävade ERF efter att främja kontakter och solidarisk debatt mellan kristna. Det stöd och den respekt som representanter för andra kyrkor uttryckte för den lutherska kyrkan, trots avvikande åsikter, kan ses som en positiv ekumenisk följd av en svår situation. ERF:s uppgift är även framöver att skapa ett tryggt ekumeniskt rum som bygger på vår gemensamma tro på Kristus och inom vilket den Helige Ande kan verka och där ärlig debatt är möjlig. Dess kännetecken är förmåga att lyssna och respektera andra tolkningar och olika moraliska slutsatser i vår gemensamma Kristus-tro. Ekumenik förutsätter vilja att bygga den gemensam som tillsvidare är ofullständig.

 

ERF strävade även under det gångna året efter att tjäna medlemskyrkorna i deras relationer till statsmakten och samhället. I vårt land pågår en andlig förskjutning där de s.k. folkkyrkorna lämnar rollen som representanter för den offentliga makten och närmar sig medborgarsamhället. Det innebär att man kan skapa en ny, mer kritisk roll i förhållande till statsmakten och myndigheternas agerande, en roll som i större utsträckning bygger på kristen etik. Kyrkorna har som inhemska vittnen om ett religiöst samhälle i kombination med den ekumeniska rörelsens internationella etik bidra med nyttiga synpunkter. Den ojämlikhet som de juridiska skillanderna i kyrkornas ställning ger upphov till återspeglas i vissa frågor som ERF har tagit upp, bland annat vigselrätt och statsbidrag.

 

De rekommendationer som rådet publicerade i Kyrkan som fristad är fortfarande aktuella. När församlingar har bistått nödlidande asylsökande har det uppdagat fall där myndigheternas agerande i samband med överklagan visade sig vara felaktiga eller bröt mot allmän rättsuppfattning och kristen etik. Det är sannolikt att frågan om asyl kommer att leda till situationer som lagstiftning eller praktisk verksamhet inte har förutsett. Sådana situationer är förknippade med mycket mänskligt lidande och ångest och församlingen är allt tydligare den part som man i sista hand väntar sig ett medmänskligt bemötande.

 

Folkkyrkornas ärkebiskopar förde med ERF tydligt fram sin kritik av behandlingen av hjälpbehövande äldre människor i asylprocessen. Deras röster slöt sig till den folkrörelse som spontant uppstod för att stöda utvisningshotade mödrarna. Pprocessen var utdragen och berörde många; den fick stor uppmärksamhet och väckte sympati, men någon politisk lösning fanns inte.

 

De interreligiösa kontakterna utvecklades under det gångna året mot självständighet och fick en egen förening. I den processen fanns sådant som tydde på att samarbetet med ERF och kyrkorna var till nytta och torde fortsätta. De uttalanden som religiösa ledare har kommit med tillsammans angående bl.a. religionsundervisning eller asylproblem får mer uppmärksamhet än ställningstaganden som samfunden kommer med ensamma.

 

ERF:s ekonomi klarade av den planerade verksamheten under året. Inom kyrkorna finns inga nya resurser som kan tänkas stärka ERF:s kansli. Genom sektionerna får ERF tillgång till kunskaper och expertis inom kyrkorna för det praktiska arbete som ERF utför. I samarbete med ERF:s kansli ordnade sektionerna intressanta och aktuella seminarier och evenemang som lockade både en bred publik och massmedialt intresse. Medlemmarna i sektionerna arbetade helt frivilligt eller finansierades av de kyrkor och organisatioenr de representerade.

 

Ett tryggt ekumeniskt rum och ärlig dialog skapades i ERF:s och Studium Catholicums gemensamma seminarieserie Sexualiteten i Guds plan, som avslutades med ett seminarium som var öppet för allmänheten. Seminarieserien är av intresse även internationellt och publiceringen av de föredrag som har ingått i serien tjänar den krävande debatt som förs i ämnet i Finland.

 

Timresurserformen i grundskolan bereddes i en arbetsgrupp på undervisningsministeriet under hela läsåret 2009−2010. Sektionen för fostran följde noga med arbetsgruppens diskussioner och höll kyrkofältet informerat om hur frågan utvecklades. De möjligheter som denn nuvarande religionsundervisningsmodellens erbjuder i en mångkulturell och mångreligiös värld fördes fram på ett förtjänstfullt sätt. Religionsundervisningen gav också tillfälle till samarbete över religionsgränserna och en gemensamma vision fördes fram i olika sammanhang tillsammans med muslimer och judar. Hela timresursreformen stupade till slut på grund av bristande politisk enighet. Frågan är ett rikdsagsvalstema i valet 2011 och debatten om bl.a. religionsundervisningens ställning kan väntas blossa upp på nytt inom kort. Sektionen för fostran är altert och sakkunnig och utför ett väldigt viktigt ekumeniskt arbete.

 

ERF:s kanslis insatser och sakkunskaper fick ett erkännande då Republikens President 6.12 beviljade administrativ sekreterare Sirpa-Maija Vuorinen medaljen av I klass av Finlands Vita ros orden. Man hade ansökt om förtjänsstecknet för den mångåriga arbetsinsats Siru Vuorinen har gjort på ERF och den unika ekumeniska yrkeskunskap hon på så sätt har inhämtat. Inom ERF:s kansli har hon bidragit till ökat samarbete och gemensamt ansvar mellan kyrkorna och kristna parter och det är av betydelse för samhället i stort.

 

 



Suomen Ekumeeninen Neuvosto / Ekumeniska Rådet i Finland       Eteläranta 8 / Södra kajen 8            PL / PB 210          00131 Helsinki / Helsingfors


Lahjoita Suomen Ekumeenisella Neuvostolla on Poliisihallituksen myöntämä rahankeräyslupa. Keräysnumero on RA/2021/1503 ja keräys on käynnissä koko Suomessa Ahvenanmaata lukuunottamatta.
Donera  Ekumeniska Rådet i Finland ordnar en penninginsamling med tillstånd från Polisstyrelsen. Insamlingsnumret är RA/2021/1503. Insamlingen pågår  i hela Finland förutom på Åland.