SUOMEN EKUMEENINEN NEUVOSTO

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

FINNISH ECUMENICAL COUNCIL

Utlåtande om dokumentet Kyrkan – på väg mot en gemensam vision

Inledning. Kyrkan – på väg mot en gemensam vision (2013, i 2014) är ett konvergensdokument om den teologiska synen på kyrkan. Dokumentet är en frukt av 25 års arbete och följer i fotstegen på det föregående konvergensdokumentet om Dop, nattvard och ämbete (1983). 


Beredningsprocessen i sig signalerar kyrkornas gemensamma längtan efter en djupare enhet. De två utkast som föregick det slutliga dokumentet skickades till kyrkorna för kommentarer och slutdokumentet ändrades i enlighet med den respons som kom in. Den nuvarande, slutliga texten är en produkt av flera kristna kyrkors gemensamma ansträngningar och återspeglar den gemenskap som i dagsläget finns mellan kyrkorna. I Finland anser vi att dokumentet är en ekumenisk prestation av rang.


Ekumeniska Rådets i Finland sektion för teologi och lärofrågor diskuterade dokumentet under flera möten. Samtalen byggde både på originalversionen av texten och på den finska översättningen. Som en följd av de här diskussionerna har Rådets sektion för teologi och lärofrågor beslutat att förnya en publikation som presenterar de olika kristna kyrkorna och gemenskaperna i Finland. Vår erfarenhet är att dokumentet redan nu, två år efter att det publicerades, har haft en inverkan på det ekumeniska samtalet i Finland.

Ekumeniska Rådets sektion för teologi och lärofrågor har presenterat ett utkast av detta utlåtande för Rådets styrelse, som sedan har bestämt dess slutliga form. Följande observationer återspeglar därmed den gemensamma betoning som de olika kristna samfunden i Finland har valt och vårt givna ekumeniska sammanhang. Vi hänvisar alltså inte specifikt till de teologiska kommentarer som våra individuella medlemskyrkor har kommit med. På grund av Ekumeniska Rådets i Finland struktur överensstämmer detta utlåtande inte helt med de frågor som kommissionen Faith and Order har ställt. Vi fokuserar i första hand på hur ekumeniskt användbara vi anser formuleringarna snarare än på i vilken utsträckning de är överensstämmande i fråga om lära.

 

De frågor vi har diskuterat är följande:

1. Hur ekumeniskt användbara anser ni att de ecklesiologiska lösningar är som presenteras i dokumentet?

2. I vilken mån kan den här texten erbjuda en bas för tillväxt i enhet bland kyrkorna?

3. I vilken mån kan ni skapa ett närmare förhållande i liv och mission med de kyrkor som på ett positivt sätt kan bekänna dokumentets beskrivning av kyrkan?

4. Vilka aspekter av kyrkans liv kunde ge anledning till fortsatt diskussion och vilka råd vill ni ge Faith and Order i sitt fortsatta arbete inom området ecklesiologi?

 

1. Den ekumeniska användbarheten i det grundläggande ecklesiologiska greppet i Kyrkan – på väg mot en gemensam vision

Den ecklesiologiska greppet i Kyrkan – på väg mot en gemensam vision bygger på Gud och den heliga treenigheten. Kyrkan förstås som ett instrument för och tecken på Guds frälsningsplan. Den treenige Guden, aktiv i historien, förbinder undervisningen om kyrkans natur och hennes uppdrag. Kyrkan förstås inom den ramen för Guds frälsningslan för hela skapelsen.

 

Även om kyrkorna tillsammans kan säga att kyrkan tjänar Guds vilja och syfte så tolkar och uttrycker kyrkorna Guds vilja i världen på flera olika sätt. Eftersom alla kyrkor är överens i sin syn på Kristus som frälsningens kärna rekommenderar vi ett mer kristocentriskt grepp. Det gagnar processen också såtillvida att en del kyrkor kan känna att ett uttalat trinitariskt grepp är alltför abstrakt.

 

Dokumentet Kyrkan – på väg mot en gemensam vision närmar sig diskursen om enhet genom begreppet gemenskap (communion). Allmänt taget anser vi det vara ett gott val. Vår erfarenhet och vår syn på gemenskap (communion) är så stark att vi inte borde behöva var rädda att diskutera mångfaldens begränsningar.

 

2. I vilken mån kan den här texten erbjuda en bas för tillväxt i enhet bland kyrkorna?

Ett centralt tema i Kyrkan – på väg mot en gemensam vision är dess uppmaning att förvandla världen. Hur den förvandlingen ska se ut förblir ändå rätt abstrakt. Det vi finner tilltalande är betoningen på vittnesbörd (martyria) genom livet i kyrkornas gemenskap. Samtidigt undrar vi hur den här tanken om vittnesbörd genljuder bland de kyrkor som konkret lever i förföljelse och nöd. Å ena sidan är martyrernas vittnesbörd i historien och i dag en kraftig källa till uppmuntran och hopp för många kristna, å andra sidan bör vi inte underskatta den smärta och sorg som kristna och andra lidande människor känner. Vi bör därför göra allt vi kan för att hjälpa offren och bygga fred och försoning.

 

Vi har också diskuterat förhållandet mellan etik eller moral och tro, frälsning och synd inom förvandlingen. Vi noterade att kyrkorna som mänskliga gemenskaper inte är perfekta samtidigt som Kristi kyrka är helig. Många av våra kyrkor kan lätt ställa sig bakom tanken om helgelse som fortlöpande tillväxt i Kristus. Kampen mot det onda på individnivå får däremöt väldigt lite uppmärksamhet i texten.

 

På ett mer allmänt plan framkom det i samtalen att dokumentets teologiska grepp och de frågor som man har valt att diskutera sannolikt tilltalar de så kallade traditionella kyrkorna mer. Till exempel beskrivningen av episkopatet och en tredelad ämbetsstruktur återspelar en syn som är normativ i en del kyrkor och acceptabel för andra, men endast relativt möjlig i vissa samfund. Ett ömsesidigt erkänt dop ses också som ett mer universellt accepterat faktum än det i verkligheten är. Dokumentet exemplifierar en särskild slags ekumenisk ecklesiologi som de som har mer erfarenhet av den ekumeniska rörelsen känner igen bättre än de som slutit sig till rörelsen senare (t.ex. pingströrelsen, de fria kyrkorna etc.). Man tvingas fråga i vilken utsträckning kyrkan som sakrament allmänt accepteras av kyrkorna och hur man upprätthåller samarbetet med de kyrkor som inte talar om sakramentalitet? Ber man de kyrkor som inte aktivt har valt sådana formuleringar men som kunde tänka sig att göra det att ändra sin diskurs? Kyrkan – på väg mot en gemensam vision strävar efter att överbrygga glappet mellan olika diskurser genom att betona Guds aktiva närvaro i världen genom den heliga Andens verkan.

 

Varje kyrka kan säkert hitta något som är lätt att känna igen i det här dokumentet, men också sådant som är svårare att ta till sig. Många av våra kyrkor känner igen uttryck som har sitt upphov i deras tradition men också sådant som är mer karakteristiskt för andra kyrkor. Den bild man således står inför är ett slags mosaik eller ett kalejdoskop.

 

3. I vilken mån kan ni skapa ett närmare förhållande i liv och mission med de kyrkor som på ett positivt sätt kan bekänna dokumentets beskrivning av kyrkan?

Dokumentet strävar efter att ta upp såväl de sociopolitiska sammanhangen i en global verklighet och de individulla teologiska tolkningarna inom medlemskyrkorna i Kyrkornas världsråd. På grund av detta är texten rätt allmänt hållen och kan tolkas på flera sätt. I vårt sammanhang är dokumentet relevant just för att det kan användas till att skapa debatt.

 

I Finland har de ekumeniska samtalen i första hand förts bilateralt så att den ena parten har varit Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. En ny möjlighet i vårt sammanhang kunde vara att inleda en officiell multilateral dialog på nationell nivå. Ett mål för de samtalen kunde vara att skapa en bredare förståelse för och tillämpning av ett ömsesidigt erkännande av dopet. Man kunde också skapa större klarhet i fråga om de olika slag av ekumenisk gästfrihet som gäller när och hur präster och lekmän kan delta i gudstjänster och kyrkliga riter i andra kyrkor. Principiellt skulle inriktningen vara att uppmuntra till största möjliga deltagande.

 

4. Vilka aspekter av Kyrkans liv kunde ge anledning till fortsatt diskussion och vilka råd vill ni ge Faith and Order i sitt fortsatta arbete inom området ecklesiologi?

Kyrkan – på väg mot en gemensam vision överbygger framgångsrikt olika teologiska diskurser. Ett bra exempel på det här är diskussionen om sakrament och förordningar. Vid sidan av att sätta gränser för mångfalden är det viktigt att erbjuda verktyg för kyrkorna att uttrycka ekumeniskt legitim mångfald i teologiska termer och metodologi eller andligt liv. Mottagandet i verkligheten är lättare när kyrkorna kan ge uttryck för de grundläggande trossanningarna på ett sätt som också tydligt återspeglar deras samfunds särskilda arv och dagliga andliga liv. Inför allt större utmaningar i möten med andra kulturer är det viktigt att stärka den hermeneutiska förmågan att särskilja mellan koncept och betydelse. Det är också viktigt att skapa trygga ekumeniska rum där människor som representerar olika kyrkliga och kulturella traditioner kan mötas i anda av frihet, respekt och tolerans, så att de kan tala om sina personliga erfarenheter och ställa frågor om sådant de undrar över utan rädsla eller förtryck.

 

Med tanke på en framtida ekumenisk utveckling är det nödvändigt att se vilka olika men konkreta lösningar man kunde etablera i relationerna mellan olika kyrkor. För att kyrkorna ska kunna närma sig varandra ekumeniskt bör man inse att alla aspekter av det kyrkliga livet inte är renodlat dogmatiska eller teologiska. Livet i kyrkan påverkas av socio-kulturella och kanoniska frågor, vilket i sin tur bidrar till det teologiska uttrycket. Många frågor med stor inverkan på möjligheten att leva ut gemenskapen påverkas av sina givna sammanhang. Betydelsen av andliga värderingar samt värderingar inom receptionen får inte heller glömmas bort. Dessutom står prästvigningen och andra praktiska frågor som hinder för enhet även om en grundläggande teologisk samstämmighet kunde uppnås.

 

Värdet i ett rätt abstrakt och allmänt grepp är att ett så stort antal kyrkor som möjligt kan ställa sig bakom texten och på så sätt vittna om sitt ekumeniska engagemang. Samtidigt bör man notera att den allmänna stilen i texten inte tillåter en mer detaljerad beskrivning av de sammanhang i vilka kyrkorna lever. Dessvärre är det tydligt att t.ex. frågan om kvinnors lika deltagande i kyrkan och samhällt inte tas upp alls. Vi uppskattar dokumentet Kyrkan – på väg mot en gemensam vision som prestation. Vi önskar ändå framhålla att Faith and Order-kommissionen mer kraftfullt borde lyfta fram både de utmaningar och de framsteg som föreligger i den här kontexten, liksom också den allmänna frågan om kvinnors fulla deltagande.

 

Avslutning

Ekumeniska Rådet i Finland har funnit dokumentet Kyrkan – på väg mot en gemensam vision vara till stor nytta för att skapa debatt och (åter)aktivera ekumeniskt engagemang. Dokumentet har redan använts i olika sammanhang och nya öppningar har gjorts t.ex. i fråga om icke-konfessionella gemenskaper. Dokumentet är ett värdefullt tillägg till de verktyg som kyrkorna har att använda för att uppnå en mer synlig gemenskap.

 

16 december 2016

Ekumeniska Rådet i Finland



Suomen Ekumeeninen Neuvosto / Ekumeniska Rådet i Finland       Eteläranta 8 / Södra kajen 8            PL / PB 210          00131 Helsinki / Helsingfors


Lahjoita Suomen Ekumeenisella Neuvostolla on Poliisihallituksen myöntämä rahankeräyslupa. Keräysnumero on RA/2021/1503 ja keräys on käynnissä koko Suomessa Ahvenanmaata lukuunottamatta.
Donera  Ekumeniska Rådet i Finland ordnar en penninginsamling med tillstånd från Polisstyrelsen. Insamlingsnumret är RA/2021/1503. Insamlingen pågår  i hela Finland förutom på Åland.